Turism och besöksnäring

Motion 2021/22:2449 av Eric Palmqvist m.fl. (SD)

av Eric Palmqvist m.fl. (SD)

Förslag till riksdagsbeslut

  1. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om turismens betydelse och tillkännager detta för regeringen.
  2. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att ge myndigheterna ett tydligt främjandeuppdrag kopplat till besöksnäringen och tillkännager detta för regeringen.
  3. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om hämmande och obsoleta regelverk och tillkännager detta för regeringen.
  4. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att regeringen skyndsamt ska återkomma till riksdagen med det förslag som utretts kring avskaffande av dagens absoluta tillståndskrav för att anordna dans och tillkännager detta för regeringen.
  5. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att ersätta nuvarande lagstiftning om hotelltillstånd med en förenklad digital, kostnadsfri anmälningsplikt och tillkännager detta för regeringen.
  6. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att utvärdera systemet med personalliggare och kassaregister i hotell- och restaurangbranschen och tillkännager detta för regeringen.
  7. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att tillåta gårdsförsäljning och tillkännager detta för regeringen.
  8. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om harmonisering av momssatser i besöksnäringen och tillkännager detta för regeringen.
  9. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att inte införa punktskatten på engångsartiklar och tillkännager detta för regeringen.
  10. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att ge Visit Sweden i uppdrag att stärka sina marknadsföringsinsatser och tillkännager detta för regeringen.
  11. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att permanenta Visit Swedens tillfälliga svemesteruppdrag och tillkännager detta för regeringen.
  12. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om betydelsen av välfungerande infrastruktur för besöksnäringen och tillkännager detta för regeringen.
  13. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om översyn av marknadsknallarnas förutsättningar och tillkännager detta för regeringen.
  14. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att stärka Sverigebilden och tillkännager detta för regeringen.

Motivering

Turismens betydelse

Sverige är ett fantastiskt land. Här finns skärgård, sjöar, fjäll, skog, gula rapsfält och pulserande städer. Skidåkning kan ske i norr ända fram till midsommar medan stränderna i södra Sverige myllrar av folk. Landsbygden bjuder på bland annat forsränning och älgsafari. Storstäderna, kultur, mat och shopping. På många håll i Sverige finns helt enkelt goda möjligheter att främja en växande turismnäring. Vad som gör näringen extra intressant gällande inverkan på arbetsmarknaden är dess arbetskraftsintensitet. Nya projekt och höjd omsättning leder snabbt till nya jobb. Svensk turist- och besöksnäring har en stor potential, inte bara för storstadsregionerna utan i landets alla delar. Upplevelser som exempelvis hästturism, stuguthyrning, aktivitetspaket med naturupplevelser samt jakt och fiske utgör exempel på delar av näringen som lämpar sig särskilt väl för landsbygden. Statistik och data från perioden kort före Covid-19 pandemin påvisar tydligt att turism- och besöksnäringen är viktig för svensk ekonomi vilket också bör beaktas i de politiska ställningstaganden som görs som har bäring på branschen. I Sverige omsatte turismen 337 miljarder 2018 och utländska turister svarade för nästan 43 procent av den totala turismkonsumtionen. Före pandemin placerade exempelvis World Economic Forums Sveriges attraktionskraft utomlands på plats 20 av 136 jämförda länder vilket bekräftar att intresset för Sverige är relativt stort i omvärlden. Det finns dock motstridiga tecken som visar på att Sveriges attraktionskraft som besöksnation har börjat dala under 2010-talet. I ”The Travel & Tourism Competitiveness Report 2017” har vi sjunkit från en femte plats år 2011 till plats 22 år 2019.

Det finns således goda skäl till att verka på ett sätt som både stimulerar till en stark återhämtning efter Covid-19 pandemin men även syftar till att vi ska återta en hög placering i internationella rankingar. Svensk turism- och besöksnäring har, om den ges rätt förutsättningar, stora möjligheter att bli en viktig tillväxtbransch. Intresset utomlands finns, den egna tilltron till framtiden finns och från vårt håll vill vi säkerställa att den politiska ambitionen finns. Därför är det viktigt att satsa på en ordentlig infrastruktur, förenklade regelverk och att stimulera till investeringar och utbildning parallellt med att ett målinriktat arbete med att stärka Sveriges attraktionskraft som besöksmål. Därutöver växer den inhemska turismen i betydelse.

Begrepp som ”svemester”, ”swemester” och ”hemester” har etablerats, inte minst som en konsekvens av de reserestriktioner som införts som en följd av Corona pandemin men givet trenden kring naturturism. Landets campingplatser noterade år 2018 som ett rekordår och indikationer fanns på att denna positiva trend skulle ha fortsatt om det inte hade varit för Corona utbrottet. STF, svenska turistföreningen, och SJ vittnar också om en positiv trend för inhemsk turism vilket dock inte får ses som en självklarhet utan som ett resultat av ett målmedvetet arbete i kombination med en svag svensk krona. Denna utveckling vill vi hålla vid liv även efter pandemin, vi ser därför positivt på att Visit Sweden fått i uppdrag att marknadsföra Sverige mot svenskar – något vi drivit på för.

Myndigheternas främjandeuppdrag

Företag inom besöksnäringen kommer av givna skäl i kontakt med en eller oftast flera myndigheter. I sådana kontakter är det av stor vikt att myndigheternas företrädare agerar på ett sådant sätt att det förenklar för den enskilde företagaren. Därför bör myndigheterna få i särskilt uppdrag att främja den inhemska besöksnäringen. Om så görs från myndighetshåll skulle en positiv anda skapas och företagsetableringar, och tillväxt, stimuleras. Vidare vore det bra ifall myndigheterna identifierar eventuella möjligheter till samordning i syfte att ge företagen en väg in med minimalt regelkrångel och byråkrati. Vi menar därför att myndigheterna ska ha en tydlig återrapporteringsplikt gällande deras arbete med sina främjandeuppdrag. Lämpligen sker detta i den årliga myndighetsdialogen. Det huvudsakliga syftet ska vara att stötta och utveckla besöksnäringen och undanröja regelkrångel.

Hämmande och obsoleta regelverk

Fram till att den globala Covid-19 pandemin bröt ut var Sverige en turistnation med en relativt sett välmående besöksnäring. Pandemin medförde dock nationella och internationella restriktioner i syfte att begränsa smittspridningen och få branscher har lidit så stor skada av detta som besöks- och turistnäringen. Resebranschen, restauranger, konferensanläggningar och nöjesinrättningar har av omständigheter de aldrig kunnat förutse tvingats ner i brygga då kunderna uteblivit. Många småföretagare har fått se sina livsverk gå omkull. Besöks- och turistnäringen behöver således de bästa av förutsättningar till en god återhämtning då pandemin är över eller kontrollerad. Ett viktigt steg i detta är att undanröja obsoleta och hämmande regelverk. Något som dessutom bara handlar om politisk initiativkraft och inte är budgetdrivande utan tillväxtskapande. Sverigedemokraterna har en särskild regelförenklingsmotion i vilken vi berör de stora struktur och processfrågorna men redogör nedan för branschspecifika regelförenklingar.

Danstillståndet

Ett av de främsta exemplen på obsoleta regelverk är det absoluta kravet på danstillstånd som innebär att det är förbjudet att börja dansa på ett uteställe om ägaren saknar tillstånd för dans. Här finns till och med fängelse i straffskalan vilket inte torde stämma överens med det allmänna rättsmedvetandet. Vidare gällande denna fråga riktade riksdagen ett tillkännagivande redan 2016 vilket föranledde utredningen Ds: 2018:20 Tillstånd till offentlig danstillställning. Trots detta har regeringen ännu inte verkat för att avskaffa kravet på danstillstånd. Vi menar därför att det åligger regeringen att skyndsamt återkomma till riksdagen med det förslag som utretts.

Hotelltillståndet

Ett annat exempel på obsolet regelverk är den lagstiftning från år 1966 som föreskriver att företagare som vill bedriva hotell- eller pensionatsrörelse med minst fem rum eller nio gäster måste göra en kostsam ansökan om tillstånd hos Polismyndigheten enligt lagen (1966:742) om hotell- och pensionatsrörelse. Lagstiftningen upplevs som ologisk och föråldrad och dess syften uppnås idag med annan modernare lagstiftning. I likhet med förslaget i Förenklingsresans slutrapport, bör denna tillståndsplikt ersättas med en förenklad digital, kostnadsfri anmälningsplikt.

Personalliggare och kassaregister

Regelverken kring personalliggare och kassaregister i hotell- och restaurangbranschen upplevs som fyrkantiga och otidsenliga. Orimligt höga sanktionsavgifter tas ut för oavsiktliga småfel trots att det är uppenbart att fusk i egentlig mening inte bedrivits. Personer, så som minderåriga barn som uppehåller sig i lokalen utan att vara en del i verksamheten måste också anges i personalliggaren och regelverket har, så som det tillämpas idag, väldigt låg acceptans hos branschens aktörer. Idag sker dessutom nästan inga köp med kontanter varför förekomsten av svarta pengar är låg och behovet av personalliggare och kassaregister kan ifrågasättas. Dessa regelverk bör därför utvärderas och förenklas.

Andra exempel på obsoleta regelverk

Ytterligare exempel på obsoleta regelverk är det så kallade cateringtillståndet där regelverket är svårtolkat huruvida det föreligger krav på en lokal inomhus eller ej för att alkoholservering skall medges. Detta gäller också för kraven på hur en meny skall vara utformad för att en restaurang ska kunna erhålla alkoholtillstånd. Något som kan te sig förbryllande inte minst för hitresta besökare.Vårt sista exempel rör landets campingplatser där bygglov måste finnas om en och samma husvagn står på samma plats en längre tid medan bygglov inte behövs om samma plats är ständigt uthyrd men till olika husvagnar. Logiken är inte glasklar och den försvårar för näringen. Om turism- och besöksnäringen ska fortsätta att växa och generera fler arbetstillfällen och ökade intäkter finns inget utrymme för otidsenliga regler utan de regelverk som reglerar näringen vara så utformade att de uppfattas som rimliga och lätta att förhålla sig till av såväl branschen som besökarna. De regelverk som reglerar turism och besöksnäringen behöver därför ses över för att ytterligare stimulera till en ökad turism och besöksnäring.

Gårdsförsäljning

I Sverige etableras allt fler mikrobryggerier, whiskydestillerier, vinodlingar och liknande. Många gånger etableras dessa i glesbygd där de bidrar till att tillskapa arbetstillfällen och en levande landsbygd. Intresset för dessa är bland dryckesintresserade stort och inte sällan går det att besöka dessa producenter för att se hur tillverkningen går till. Ett problem för dessa företag är emellertid att de inte tillåts att sälja de egna produkterna på den egna anläggningen vilket avsevärt minskar deras attraktionskraft som besöksmål. Inte minst bland utländska besökare med mindre förståelse för det svenska alkoholförsäljningsmonopolet än vi har. De svenska producenterna av alkoholhaltiga drycker ska ges samma möjligheter till försäljning av de egna produkterna vid produktionsstället som finns i övriga EU. Något som har förutsättningar att generera fler arbetstillfällen inom såväl besöksnäringen som inom bryggeri-, destilleri och vingårdsnäringen. Det föreligger inte något hinder att genomföra detta utan att avskaffa Systembolagets detaljhandelsmonopol vilket vårt grannland Finland är ett exempel på. Systembolagets detaljhandelsmonopol ska gälla med undantag för så kallad gårdsförsäljning. Då riksdagen redan har tillkännagivit för regeringen att den skall verka för en ny alkohollagstiftning där gårdsförsäljning tillåts emotser vi att detta möjliggörs i Sverige utan vidare dröjsmål.

Besöksnäringen och mervärdesskatt

Systemet med differentierade momssatser medför vissa problematiska gränsdragningar och definitionsfrågor som i vissa fall kan upplevas som ologiska eller djupt orättvisa. Turism och besöksnäringen har också under senare år fått uppleva såväl flera förslag till regeländringar som faktiska förändringar av momssatserna vilket orsakat problem i prissättningen, inte minst då det gäller redan i förväg bokade och delbetalade resor, arrangemang och dylikt. Det är hög tid för en rättvis beskattning och harmonisering av de momssatser som är kopplade till turism och besöksnäringen och vi vill se en utredning rörande förutsättningarna för att ytterligare harmonisera momssatserna för olika turistattraktioner där likvärdiga verksamheter ska beskattas mer enhetligt.

Take-away skatt

Regeringen har aviserat planer på att implementera en punktskatt på engångsartiklar i enlighet med förslagen i SOU 2020:48. Om förslaget skulle genomföras kommer thaimatlådor, take away-kaffemuggar, plasttallrikar med mera beläggas med punktskatter i intervallet tre till sju kronor. Vi menar att ett införande av punktskatt på engångsartiklar skulle utgöra ytterligare ett i raden av exempel på ideologiskt genomdrivna symbolskatter med tveksamma effekter på miljön. Mot bakgrund av att restaurangnäringen lidit stora ekonomiska förluster och uppsägningarna inom branschen varit många som en konsekvens av Covid-19 pandemin har regeringen pausat implementeringen av förslaget men vi menar att det förslaget är dåligt alldeles oaktat pandemin och motsätter oss det därför.

Visit Swedens roll kopplat till pandemin

Besöksnäringen kan vara den bransch som drabbats allra hårdast av Corona pandemin. Hotell, konferensanläggningar och campingar fick se sin beläggningsgrad närma sig noll, restauranger gapade länge tomma och nöjesparker kunde aldrig öppna. Även om vissa turistattraktioner kunnat kompensera en del av den uteblivna utländska besöksvolymen med en ökande andel ”svemestrande” svenska besökare har besöksnäringen sammantaget drabbats oerhört hårt. Även om det nu finns en viss framtidstro inom branschen i och med lättnader i restriktioner och ökat resande efter införandet av vaccinationspass och liknande krävs det fortfarande insatser och åtgärder för att stärka landets företagare inom besöks- och turistnäringen genom att målmedvetet marknadsföra Sverige som besöksmål.

Här vill vi särskilt betona Visit Swedens roll. Visit Sweden har som huvudsakligt uppdrag att marknadsföra Sverige för utländska turister. Även om vi riskerar att se en fortsatt begränsad utländsk turism i närtid är det centralt att vi främjar densamma över tid. Därför anser vi att Visit Sweden ska få i särskilt direktiv att verka för att minimera de ekonomiska konsekvenserna av den minskade utländska turismen. Detta exempelvis genom att stärka marknadsföringen av Covid19-anpassade delar av besöksnäringen, likt naturturism, i stater som saknar reserestriktioner till Sverige och att bygga upp ett intresse utomlands som sedan kan generera en ökad turism i Sverige när detta är möjligt. Samtidigt måste Visit Sweden vara väl rustade att marknadsföra Sverige som besöksnation efter coronapandemin då resandet sannolikt ökar igen och vi har möjlighet att stimulera den viktiga turism- och besöksnäringen. Under pandemin har Visit Sweden fått i uppdrag att marknadsföra Sverige även gentemot svenskar, det så kallade Svemesteruppdraget. Uppdraget må ha förlängts till 2022 men vi anser att det bör permanentas för att fortsatt stärka den inhemska besöksnäringen.

Infrastrukturen är en förutsättning för turismen

En förutsättning för en fungerande turism i ett avlångt land som Sverige är att det är möjligt att ta sig till och från de resmål man önskar besöka. En välskött infrastruktur och välfungerande trafik på den samma är därför central för den svenska besöksnäringens möjligheter att växa utanför landets storstadsområden. Många som besöker Sverige gör det med bil, husvagn, husbil eller motorcykel. Andra cyklar eller åker med långfärdsbuss längs våra vägar under något skede av vistelsen. På många håll i landet har vägstandarden tillåtits bli undermålig genom uteblivet underhåll och frånvaro av reinvesteringar. Detta har på flera håll resulterat i sänkta hastighetsbegränsningar med längre restider som konsekvens. Inte minst gäller detta för delar av Sverige som redan präglas av långa avstånd.

Satsningar som syftar till att sörja för en god väginfrastruktur är därför viktiga som ett led i att stärka Sveriges turism- och besöksnäring. Tyvärr är det inte endast de vanliga vägarna som tillåtits förfalla i delar av landet utan även underhållet av svensk järnvägsinfrastruktur är på många håll. Inte sällan rapporteras det om fel på växlar och kontaktledningar med stora driftstörningar som följd. Störningar sker såväl som en konsekvens av varma sommardagar som av snö och kyla. Det är av stor vikt att satsningar för att skapa och upprätthålla ett robust järnvägssystem görs. Ibland räcker dock inte vägar och järnvägar till varför goda flygförbindelser också krävs. I Sverige finns omkring 30 regionala flygplatser.

Dessa flygplatser är vanligtvis kommunalt ägda. Inte sällan brottas de med svaga ekonomiska förutsättningar och nedläggningshot. Inte minst i spåren av coronapandemin under vilken statliga medel tilldelats. Vi menar att det inte bara finns regionalpolitiska fördelar med ett tydligare statligt stöd till dessa flygplatser, det skulle även främja Sverige som besöksnation. Staten bör därför utreda möjligheterna att säkra verksamheten genom ekonomiska garantier.

Marknadsknallar

De är inte många men de reser runt mellan landets olika marknader. Vissa marknader får hela städer att blomma upp. Medan somliga marknader främst lockar lokalbefolkningen är andra mer kända och genererar besök från världens alla hörn. Exempel på sådana marknader är Skänninges marknad, Kiviks marknad, Vimmerbys marknad och inte minst Jokkmokks marknad. Marknaderna har ett historiskt arv och utgör en mötesplats och på vissa håll är det en tidpunkt på året då utflyttade kommer hem och träffar nära och kära samtidigt som besöksnäringen går för högvarv. Vi ser idag att antalet marknadsknallar blir allt färre och att återväxten är dålig. Många uppger att det blivit för krångligt och har valt att avveckla sina verksamheter. Ett exempel på sådana krångliga regelverk är kravet på kassaregister som inte alltid är möjligt att leva upp till på det sätt som regelverket föreskriver med den utrustning som finns att tillgå på marknaden. Regeringen bör därför ta initiativ till en utvärdering av kravet om kassaregister och kvittoskrivande kassasystem för torg- och marknadshandeln med syfte att göra det möjligt för marknadsknallar att kunna bedriva verksamhet även utan tillgång till el och datatrafik samt under svåra väderförhållanden. Inte minst för att våra stora och välkända marknader har en mycket positiv inverkan på vår turism- och besöksnäring.

Sverigebilden

Det är av stor vikt att Sverige uppfattas som ett modernt, rent och attraktivt land som det är säkert att vistas i som besökare. Vi har mycket att vara stolta över och det finns platser och upplevelser som kan tilltala många olika typer av turister. Detta måste vi vara skickliga på att förmedla. Det är viktigt att ta krafttag mot de inslag i vårt samhälle som riskerar att påtagligt försämra Sverigebilden. Det eskalerande gängvåldet med skjutningar, sprängningar, förnedringsrån och upplopp hör, tillsammans med laglösheten i landets utanförskapsområden, naturligtvis till sådana saker som inte bara skapar oro för de som bor i Sverige utan också framställer Sverige som ett mindre attraktivt land att besöka. Samtidigt är det inte bara förekomsten av våld och kriminalitet som kan skada Sverigebilden utan även negativa, inte sällan tillresta, inslag i det offentliga rummet så som tiggeri, dobbel och bondfångeri utfört av utländska medborgare. I detta sammanhang är det också vår åsikt att missförhållanden i sådan samhällsservice som typiskt har starka band till besöksnäringen så som exempelvis icke seriösa taxiföretag och svarttaxi också potentiellt kan skada besökares upplevelse av Sverige och därmed Sverigebilden och därför måste adresseras.

Eric Palmqvist (SD)

Tobias Andersson (SD)

Mattias Bäckström Johansson (SD)

Josef Fransson (SD)

Motionen bereds i utskott Motionskategori: Fristående motion Tilldelat: Näringsutskottet

Händelser

Inlämnad: 2021-10-01 Granskad: 2021-10-01 Hänvisad: 2021-10-14

Motioner

Motioner är förslag som riksdagens ledamöter har lämnat till riksdagen.

Yrkanden (14)