Tullverkets inriktning

Motion 2019/20:740 av Eric Westroth m.fl. (SD)

Förslag till riksdagsbeslut

1. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om digitalisering av tullförfaranden och tillkännager detta för regeringen.
2. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om samverkan med andra myndigheter och tillkännager detta för regeringen.
3. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om investering i teknik och lokaler och tillkännager detta för regeringen.
4. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om service och kontrollverksamhet och tillkännager detta för regeringen.

Motivering

Tullverket har två huvudsakliga verksamhetsgrenar, effektiv handel och brottsbekämpning. Båda grenarna är viktiga för samhället i stort, och Sverigedemokraterna prioriterar därför hela Tullverket i vår budgetsatsning. Tullverkets verksamhet handlar dels om att hindra illegal in- och utförsel, dels om att underlätta handel över gränserna.

Sverigedemokraternas politiska inriktning för Tullverket utgår från följande huvudlinjer:

1. Bygga vidare på digitaliseringen av tullförfaranden.
2. Utveckla samverkan med polis och andra myndigheter.
3. Investera i teknik för att underlätta gränsskyddet och kontroller i varuflödet.
4. Utveckla gränsskydd och brottsbekämpning.
5. Utveckla servicen till företag med syftet att minimera fel i tullhanteringen.

Bakgrund

Tullverket står inför mycket stora utmaningar. Samtidigt som man arbetar med knappa resurser har man enorma åtaganden. Tullverket har över tid tvingats sänka sin ambitionsnivå, parallellt med att samhället brottas med omfattande grov organiserad brottslighet, där handel med insmugglade varor som narkotika, vapen, tobak och alkohol utgör stora samhällsfarliga inslag. Dessutom vet man att en stor mängd stöldgods av olika slag smugglas ut från Sverige, vilket Tullverket varken har resurser eller (i många fall) befogenheter att förhindra. Samhällskostnaderna för regeringens återhållsamma attityd gentemot den organiserade brottsligheten växer lavinartat. Det ökade anslag som regeringen aviserat hittills räcker inte till för att täppa till de hål som flera års besparingar har skapat i Tullverkets verksamhet. 

Regeringen har uppenbarligen inte tagit de signaler som Tullverket förmedlat i detta avseende på allvar, vilket i hög grad är oroande. Resultatet av regeringens politik kommer att bli fortsatt försämrad service till företagen, försämrad kontrollverksamhet genom minskad aktivitet inom området tullrevision och klarering men också för utbildningsverksamheten, även om försämringstakten bromsas in av det nya anslaget. Ekvationen går dock inte ihop. Tullverket måste få en generellt höjd ram, utöver kompensation för tidigare nerdragningar, dels för att det skall vara möjligt att återställa nivån på verksamheten till en rimlig startnivå, dels för att höja ambitionsnivån på alla fronter. 

Sverigedemokraternas förslag innebär en sådan nivåhöjning och skapar förutsättningar för att vända utvecklingen, så att Tullverket kan intensifiera sitt arbete mot den organiserade kriminaliteten och annan brottslighet inom sina ansvarsområden. Förslagen innebär också att Tullverket kan klara de satsningar på digitalisering och andra serviceåtgärder som krävs för att leva upp till åtagandena inom ramen för tullunionen, samt att underlätta handeln mellan Sverige och andra länder, som är en avgörande fråga för Sveriges industriella utveckling och ekonomi. Storbritanniens utträde ur EU kommer också att ställa nya krav på Tullverket, vilket man måste ta höjd för i budgeten.

Digitalisering av tullförfaranden

Tullverkets område Effektiv handel är avgörande för att svensk handel med andra länder skall kunna fungera på ett effektivt och smidigt sätt. Arbetet med att införa den nya unionstullkodexen pågår för fullt inom Tullverket.

Det är ett omfattande arbete som har utförts, men mycket återstår. Detta arbete kräver stora resurser för vilka Tullverket har erhållit viss kompensation under de senaste åren. Den operativa verksamheten har skalats ner för att finansiera det nödvändiga utvecklingsarbetet. Regeringens mångåriga underfinansiering av Tullverkets it-utvecklingsuppdrag påverkar således verkets hela verksamhet på ett negativt sätt.

Detta är en viktig faktor bakom de stora nerdragningar av den operativa verksamheten som Tullverket har tvingats till på grund av att de senaste regeringarna inte har tagit varningssignalerna på allvar. Sverigedemokraterna anser att Tullverket måste kompenseras för de underskott som uppstått på grund av underfinansieringen av detta utvecklingsarbete.

I vårt förslag ingår tillräckliga resurser för att Tullverket skall kunna slutföra sitt arbete inom detta område och fortsättningsvis även kunna underhålla och vidareutveckla de aktuella systemen. Detta är helt avgörande för att Tullverket skall kunna ge svensk handel det stöd som måste till för att bygga och vidmakthålla en väl fungerande handelsverksamhet med omvärlden. Det är i sin tur en av de avgörande faktorerna för svensk ekonomi och dess utveckling.

Samverkan med andra myndigheter 

Genom samverkan mellan olika myndigheter skapas optimala förutsättningar för att kunna upptäcka och beivra organiserad och annan grov brottslighet. Det är en ödesfråga för Sverige att vi lyckas ta tillbaka initiativet och se till att avveckla så stor andel som möjligt av de kriminella verksamheter som infekterar samhället. 

Tullverket och andra myndigheter bedriver sedan 2009 en organiserad samverkan inom ramen för projektet Myndigheter i samverkan mot den organiserade brottsligheten. Detta är ett mycket framgångsrikt samarbete som bör intensifieras och utvecklas på olika sätt. 

Lagstiftningen behöver dock ses över ur olika perspektiv för att ytterligare öppna samverkansvägar, inte minst genom att utnyttja datoriserade hjälpmedel och samkörning av relevanta data som finns tillgängliga hos olika myndigheter, i väsentligt högre utsträckning än vad som är möjligt idag. Sverige har varit naivt ifråga om att inte använda den information som finns för att upptäcka och beivra kriminell verksamhet. Vanliga hederliga människor skall inte behöva bli lidande för att kriminella kommer undan straff därför att myndigheter inte använder den information om den kriminella verksamheten som finns tillgänglig. 

Investering i teknik och lokaler

Tekniska hjälpmedel ökar effektivitet och produktivitet i Tullverkets verksamhet. Ett bra exempel är de datoriserade lastbilsskannrar som används för att snabbt leta igenom hela långtradarlaster efter illegalt medförda varor. Tullverket bör bygga ut denna möjlighet med fler enheter än de som används idag, för att ytterligare effektivisera och intensifiera kontrollverksamheten. 

Alkolås till bommar vid utfart från färjelägen har visat sig vara en mycket effektiv metod för att stoppa alkoholpåverkade förare från att ta sig ut på vägnätet. Efter den försöksverksamhet som med stor framgång genomfördes för några år sedan har Tullverket planerat att permanenta och bygga ut systemet med alkobommar. Det går dock inte att utvidga denna verksamhet utan att dra in på annan kontrollverksamhet, varför det krävs personaltillskott för att klara av den utvidgning av verksamheten som alkobommarna innebär. Det går inte att dra ner ytterligare på befintlig verksamhet för att kunna hantera införandet av permanenta alkobommar. Sverigedemokraterna anser att alkobommarna är ett mycket viktigt komplement till de övriga metoder som finns för att upptäcka alkoholpåverkade förare. Det är en verksamhet som räddar liv, och Tullverket måste därför ges det tillskott av resurser som krävs för att bemanna de aktuella anläggningarna, så att inte andra viktiga verksamheter i Tullverket drabbas. 

Teknikutveckling och underrättelsearbete för att öka träffsäkerheten i kontrollverksamheten är centrala delar av Tullverkets arbetsmetoder och här måste beredskap finnas för att kunna pröva och implementera nya effektiva tekniska hjälpmedel. Då krävs också investeringar i personella resurser med hög kompetens. Det är också viktigt att Tullverket ges de lokaler, materiella förutsättningar och personella resurser som krävs för att bedriva verksamheten på de geografiska platser där varuflöden förekommer.

Service och kontrollverksamhet

Klarering, revision samt information och utbildning är andra avgörande funktioner i Tullverkets verksamhet inom Effektiv handel. Trots att datoriseringen av många funktioner ökar fortsätter behovet av manuella insatser i dessa verksamhetsgrenar att öka. Det skapar obalanser i verksamheten när Tullverket inte kan svara upp mot det ökade trycket från företag som har behov av detta stöd för att kunna hantera sin verksamhet effektivt.

Sverige är helt beroende av sin exportindustri och det är därför en mycket viktig funktion för Tullverkets del att upprätthålla en hög servicegrad inom dessa områden. Under de senaste åren har Tullverket tvingats flytta personal från övervakningsarbetet för att man skall kunna upprätthålla en någorlunda väl fungerande klareringsverksamhet. Den senare är avgörande för att export och import skall kunna fungera. Övervakningsarbetet är dock också en mycket viktig del i arbetet med att upprätthålla förtroendet för systemet och för att minimera tullfelet, dvs differensen mellan inbetalad tull och tull enligt lag. Det är alltså inte en lösning på något problem att underminera den delen av verksamheten för att kunna upprätthålla en annan. Samtliga delar måste fungera. Tullverket måste ha en tillräckligt stor personalstyrka för att kunna lösa båda dessa uppgifter om vi vill ha en väl fungerande handel med omvärlden och ett trovärdigt tullsystem.

Servicefrågan är också en faktor i företagens bedömningsunderlag vid etableringsbeslut. Om inte väl fungerande och tillgängliga funktioner på detta område upprätthålls, riskerar Sverige att tappa viktiga etableringar, och befintliga företag kan till slut välja att omlokalisera till andra länder.

Eric Westroth (SD)
David Lång (SD)	Bo Broman (SD)