Till innehåll på sidan

Tullens möjligheter till en offensiv brottsbekämpning

Motion 2004/05:Ju487 av Torkild Strandberg m.fl. (fp)

Ärendet är avslutat

Motionskategori
Fristående motion
Tilldelat
Justitieutskottet

Händelser

Inlämning
2004-10-05
Hänvisning
2004-10-14
Bordläggning
2004-10-14

Motioner

Motioner är förslag som riksdagens ledamöter har lämnat till riksdagen.

1Förslag till riksdagsbeslut

  1. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om synen på tullen som en brottsbekämpande del i rättsväsendet.

  2. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om tullens befogenheter att arbeta över hela Sveriges territorium.

  3. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om tullens befogenheter att ingripa mot människosmuggling, illegal invandring och människohandel för sexuella ändamål.

  4. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om tullens befogenheter att ingripa vid utförsel av stöldgods.

  5. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om tullens möjlighet till identitetskontroll vid tullkontroll.

  6. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om samverkan mellan tullen och andra brottsbekämpande myndigheter.

  7. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om tullens möjligheter att använda polisens register.

  8. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om tullens möjligheter att ingripa mot misstänkt terrorism, stöldverksamhet, människohandel, illegal spelverksamhet och penningtvätt.

  9. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om tullens möjligheter till självskydd.

  10. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om en utredning om hur tullens brottsbekämpande del skall bli en självklar del av rättsväsendet. 1

1 Yrkande 10 hänvisat till KU.

2Bakgrund

Tullen spelar en avgörande roll i kampen mot narkotikan och den gränsöverskridande brottsligheten. Under 2003 gjorde den svenska tullen omkring 2 700 narkotikabeslag. Detta motsvarar en minskning med ungefär 20 procent mot föregående år. Samtidigt har mängden beslagtagen narkotika ökat. (se tabell)

Preparat

2003

2002

Förändring

2002-2003

Cannabis (g)

538371

531 270

+1 %

Kat (kg)

8335

5163

+61 %

Opium (g)

10790

10660

+1 %

Amfetamin (g)

181 084

146040

+24 %

Ecstasy (antal tabl.)

42359

24748

+71 %

Rohypnol (antal tabl.)

59245

659 300

-91 %

Dopningsmedel (antal tabl.)

585 206

454688

+29 %

Detta visar att tullens strategi att prioritera den storskaliga och organiserade smugglingen givit resultat. Samtidigt måste närvaron och ingripandena i det normala resandeflödet fortsätta. Risken för upptäckt kan avhålla många från att försöka föra in narkotika i Sverige för eget bruk.

Folkpartiet liberalerna har i vår ekonomisk-politiska partimotion anvisat ett ökat ekonomisk anslag till tullen. Detta utökade anslag skulle ge Tullverket rimliga förutsättningar att verka, utvecklas och moderniseras.

För att bekämpa smugglingen är dock ökade resurser inte nog. Tullverket behöver också redskap som stärker möjligheterna och kapaciteten att ingripa mot främst narkotikasmuggling och den organiserade brottsligheten. Det handlar främst om tullens behov av befogenheter att ingripa vid misstanke om brott, men även möjligheterna till samverkan med andra brottsbekämpande myndigheter.

3EU-utvidgningens möjligheter och hot

EU:s utvidgning i maj i år kom att innebära stora förändringar i behovet av och möjligheterna till ett effektivt gränsskydd. På lång sikt innebär de nya medlemsstaternas inträde i EU ökade möjligheter att bekämpa och pressa tillbaka kriminalitet och korruption.

Både tullen och polisen bedömer dock att kriminaliteten och smugglingen från de nya medlemsländerna initialt kommer att öka om inget görs. Detta hänger bl.a. samman med att möjligheterna till kontroll försämras genom utvidgningen.

Det ökande resandet och handelsutbytet, med fler handelsvägar, är positivt. Dock kan man befara att antalet smugglingsförsök kommer att öka liksom annan gränsöverskridande brottslighet. Därför är det djupt otillfredsställande att den permanenta tullnärvaron försvunnit på stora delar av Östersjökusten, inklusive Gotland.

EU-utvidgningen ställer stora krav på ett förändrat arbetssätt inom tullen. Fokus måste än tydligare ligga på underrättelsearbete och informationsinhämtning. Ett viktigt inslag i detta är förslaget om ett nationellt underrättelsecentrum (NUC) som framförts i Mobilisering mot narkotikas rapport "Organiserad kriminalitet, grov narkotikabrottslighet". Förslaget innebär att svenska myndigheter tätare ska samordna sina underrättelseuppgifter. Avsikten är att representanter från underrättelseverksamheten inom polis och tull samt representanter från andra myndigheter, såsom Säkerhetspolisen, Ekobrottsmyndigheten, Kriminalvårdsstyrelsen, Skatteverket och Kustbevakningen, sitter samlokaliserade genom s.k. sekondering. Detta bedömer vi som en nödvändig åtgärd om underrättelsearbetet ska bedrivas effektivt. Vi menar att ett nationellt underrättelsecentrum skulle kunna motverka de stuprörsstrukturer som finns inom svenska myndigheter.

Ett annat inslag i ett utökat underrättelsearbete kan vara att förstärka Tullverkets internationella närvaro. Detta kan t.ex. ske genom att fler sambandsmän än idag placeras ut i länder/regioner som bedöms som intressanta ur smugglingssynpunkt.

4Nya befogenheter att ingripa vid brott

Det är en förstahandsuppgift för den svenska tullen att förhindra införsel av narkotika till Sverige eftersom det i slutänden handlar om svenska flickors och pojkars överlevnad och framtid. Varje beslag, stort eller litet, som tullen gör, sparar liv och pengar. Tullen bör ges utökade befogenheter för att med full kraft kunna motverka narkotikasmugglingen. Vi hälsar därför med tillfredsställelse att regeringen äntligen tillsatt en utredning om tullens befogenheter.

Vid Sveriges EU-inträde 1995 förändrades villkoren för tullens arbete. Sedan den 25 mars år 2001 deltar Sverige operativt i Schengensamarbetet. Detta innebär att Sverige inte längre har någon personkontroll vid s.k. inre gräns. För att den fria rörligheten för personer inte ska utnyttjas av gränsöverskridande brottslingar innefattar Schengenavtalet en rad s.k. kompensatoriska åtgärder, t.ex. polissamarbete och rättsligt samarbete.

Tullverket är huvudansvarigt för varukontrollen vid gränsen. Vid gräns mot tredje land får tullen göra slumpmässiga kontroller. Vid gräns mot annat EU-land får tullen inte göra slumpmässiga kontroller, utan kontrollen måste baseras på ett selektivt urval.

Tullverkets personal finns vid gränsen. I sitt arbete upptäcker eller misstänker tulltjänstemannen ofta olika slag av brottslig verksamhet. Tullen kan anmäla sådana observationer till polisen. Någon plikt att göra sådan anmälan föreligger dock inte. Inte heller har tullen möjlighet att kvarhålla den resande.

Att inte använda tullens fulla potential i bekämpandet av en ofta grov och organiserad brottslighet är ett slöseri med resurser. Tullverket måste i samverkan med andra länders motsvarande myndigheter effektivisera normal export- och importverksamhet från vanliga företag via främst rationell IT-behandling och kontroll, så att legal handel underlättas. Detta medför att allt mer av verkets resurser kan koncentreras till ingripande- och spaningsverksamhet vad gäller narkotika och andra droger.

För att stärka den svenska tullens verksamhet och trovärdighet krävs en rad samverkande åtgärder. Tullen bör ha befogenhet att ingripa mot smuggling över hela Sveriges territorium. Danmark, Frankrike och Tyskland har valt en modell där man givit tullmyndigheterna möjlighet att genomföra tullkontroll över hela territoriet, medan Sverige och Storbritannien valt att genomföra kontroller vid gränsen. Ett system med möjlighet till tullkontroll över hela territoriet skulle medföra en smidigare gränspassage för det legala handelsflödet. Vid ett tillslag inne i landet skulle sannolikt en större del av en kriminell organisation kunna lagföras, än vad som är fallet vid ett motsvarande tillslag vid gränsen.

Tullens befogenheter bör utvidgas att även gälla ingripande vid misstanke om människosmuggling och illegal invandring, människohandel för sexuella ändamål samt vid misstanke om utförsel av stöldgods.

För att effektivt kunna använda tullens register bör befogenhet att begära legitimation vid tullkontroll införas. Dessa utökade befogenheter får inte hindra en smidig och snabb gränspassering för den legala trafiken. De utökade befogenheterna ska uteslutande användas då det finns anledning att göra ett selektivt urval.

Tullen ingriper ofta mot människor som deltar i grov, organiserad brottslighet. För den organiserade brottsligheten står stora ekonomiska intressen på spel när tullen ingriper. Tullverket måste därför få möjlighet att beväpna sin personal i självskyddande syfte, t.ex. måste de oklarheter som föreligger om tulltjänstemans rätt att bära batong snarast undanröjas.

5Samverkan mot brott

Utöver dessa befogenheter krävs en rad insatser. Gränsskyddet inom tullen måste tydligt definieras som en brottsbekämpande del i rättsväsendet. Tullen måste fåökade möjligheter att samverka både med andra länders tullmyndigheter och med svensk polis i syfte att samordna insatserna mot misstänkt narkotikasmuggling och annan illegal verksamhet. Tullen, polisen och kustbevakningen bör på alla nivåer samverka kring bekämpandet av den grova brottsligheten. Detta gäller framförallt de olika myndigheternas analys- och underrättelseverksamhet, men även det rent operativa samarbetet bör utvidgas. Ett exempel där samarbetet bör utvidgas gäller tillgången till polisiära register. Samverkan, inte minst på informationsområdet, mellan tullen, polisen och Kustbevakningen måste stärkas. Tullen bör få större tillgång till polisens underrättelseregister, där data om misstänktas farlighet, våldsbenägenhet, vapeninnehav och stöldbrott lagras. Tullens och polisens kommunikationsnät bör så långt som möjligt samordnas. Tullens och polisens anställda har ett behov av utbildning i frågor som rör samverkan mellan tull och polis.

Tullen bör, mot bakgrund av förändrad och mer gränsöverskridande brottslighet, fåökade befogenheter att ingripa mot stöldverksamhet, människohandel, illegal spelverksamhet, utpressning, rån samt tvättning av pengar, som erhållits via illegal verksamhet i Sverige eller andra länder.

Tullens befogenheter bör också utvidgas att omfatta även terroristbekämpning. Detta kommer att ställa krav på utbildning för Tullverkets personal i att identifiera och agera mot terrorism.

Tullens verksamheter är indelade i två huvudkategorier; brottsbekämpning och insamlandet av tull, skatt och andra avgifter. Tullverket sorterar under Finansdepartementet och skatteutskottet. Brottsbekämpande uppgifter tillhör normalt Justitiedepartementet och justitieutskottet. Ofta påtalas att det är en fördel att tullens uppbördsdel och kontrolldel finns i samma organisation. Samtidigt är det svårt att bortse från att tullens brottsbekämpande del inte alltid ses som en självklar del av rättsväsendet. Därför bör man snarast se över vilka åtgärder som behöver vidtas för att tullens kontrolldel ska bli en självklar och fullvärdig del i brottsbekämpningen.

Stockholm den 5 oktober 2004

Torkild Strandberg (fp)

Johan Pehrson (fp)

Karin Granbom (fp)

Jan Ertsborn (fp)

Helena Bargholtz (fp)

Cecilia Wigström (fp)

Anna Grönlund Krantz (fp)

Gunnar Andrén (fp)

Anne-Marie Ekström (fp)

Karin Pilsäter (fp)

Erling Bager (fp)

Yrkanden (10)

  1. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om synen på tullen som en brottsbekämpande del i rättsväsendet.
    Behandlas i
    Utskottets förslag
    Avslag
    Kammarens beslut
    Avslag
  2. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om tullens befogenheter att arbeta över hela Sveriges territorium.
    Behandlas i
    Utskottets förslag
    Avslag
    Kammarens beslut
    Avslag
  3. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om tullens befogenheter att ingripa mot människosmuggling, illegal invandring och människohandel för sexuella ändamål.
    Behandlas i
    Utskottets förslag
    Avslag
    Kammarens beslut
    Avslag
  4. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om tullens befogenheter att ingripa vid utförsel av stöldgods.
    Behandlas i
    Utskottets förslag
    Avslag
    Kammarens beslut
    Avslag
  5. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om tullens möjlighet till identitetskontroll vid tullkontroll.
    Behandlas i
    Utskottets förslag
    Avslag
    Kammarens beslut
    Avslag
  6. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om samverkan mellan tullen och andra brottsbekämpande myndigheter.
    Behandlas i
    Utskottets förslag
    Avslag
    Kammarens beslut
    Avslag
  7. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om tullens möjligheter att använda polisens register.
    Behandlas i
    Utskottets förslag
    Avslag
    Kammarens beslut
    Avslag
  8. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om tullens möjligheter att ingripa mot misstänkt terrorism, stöldverksamhet, människohandel, illegal spelverksamhet och penningtvätt.
    Behandlas i
    Utskottets förslag
    Avslag
    Kammarens beslut
    Avslag
  9. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om tullens möjligheter till självskydd.
    Behandlas i
    Utskottets förslag
    Avslag
    Kammarens beslut
    Avslag
  10. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om en utredning om hur tullens brottsbekämpande del skall bli en självklar del av rättsväsendet.
    Behandlas i
    Utskottets förslag
    Avslag
    Kammarens beslut
    Avslag

Motioner

Motioner är förslag som riksdagens ledamöter har lämnat till riksdagen.