Tillväxt, konkurrens och nätverk

Motion 1999/2000:N239 av Per Westerberg (m)

Globaliseringen av ekonomin har gjort att varje enskild komponent i
ekonomin utsätts för full internationell konkurrens oavsett om den
produceras i egen regi i ett företag, offentlig sektor eller hos en
underleverantör. Ingen har egentligen råd att göra något dyrare eller
sämre än vad som kan åstadkommas eller köpas i någon annan del av
världen utan att det går ut över lönenivån, välfärden och därmed vår
nationella förmåga att konkurrera.

Nationell konkurrenskraft

Liksom politiken är även arbetstagare, universitet, skolor och lagar
utsatta för internationell konkurrens och jämförs vid företagsetableringar.
Det handlar om näringsklimatet i bred bemärkelse. Ett företagarklimat i
världsklass, forskning/utbildning i världsklass, kreativa miljöer i
världsklass och ekonomisk politik i världsklass är några delar av detta.
Misslyckas politikerna med dessa ramar försvagas företagen, möjligheten
till nya företag och arbetstillfällen och därmed möjligheterna till goda
löner och hög välfärd. Det är inte för alltid givet att svenskar alltid ska ha
hög lön och god välfärd. Det är något vi måste göra oss förtjänta av.

Det är fullt möjligt att skapa många nya jobb med hjälp av låga löner och
ökad lönespridning. Men det är inte låglönejobben vi främst vill ha. Vad vi
behöver är kvalificerade jobb som ger bra betalt.

Målet måste vara att få fram produkter, system och metoder som med god
konkurrenskraft orkar bära höga löner i tillräckligt antal. Vi får inte höga
löner bara för att vi är svenskar utan för att vi är duktiga, snabba att anpassa
oss, har hög teknikförmåga och kunskap. Vi måste få ett betydligt större
återflöde av högre utbildad och kvalificerad arbetskraft för att undvika den
ökande "braindrain" vi nu utsätts för.

Ökat konkurrenstryck

Det innebär också ett betydande förändringstryck på traditionella
monopol och offentliga verksamheter. Inte heller här kan man räkna med
högre löner än i andra länder om man gör precis samma saker och
dessutom likadant. Vi måste därför i högre utsträckning ta tillvara
initiativkraften hos enskilda människor, ha bra utbildning, god
anpassningsförmåga och företagaranda.

Unika möjligheter

De nordiska länderna och Sverige särskilt har nu ett unikt läge att kunna
utveckla kunskaps- och tjänsteindustrin. Vi har tillsammans med den
amerikanska västkusten en av de absolut högsta användningsnivåerna i
världen av Internet, pc och mobiltelefoner i befolkningen. Flera av
världens främsta mjukvaruföretag har identifierat Norden som en av de
absolut hetaste marknaderna för att

dels marknadsföra ny teknik och kunskapsprodukter,

dels utveckla/investera i sådan i Sverige.

För att vi skall kunna dra nytta av denna nya unika förutsättning fullt ut
fordras att vi skapar även skatteregler, företagsmiljöer och nätverk som
kan mäta sig med de som skapat utvecklingen i USA och på börserna för
den s.k. kunskaps- och tjänsteindustrin.

Men det gäller även den fortsatta utbyggnaden av bredband och
mobiltelefoni. Den fortsatta utbyggnaden måste präglas av privata företag,
konkurrens och statlig garanterad trafik där så är nödvändigt. Senfärdigheten
i att öka konkurrenstrycket i mobiltelefonin kan komma att försena bredband
via mobiltelefoni med upp till 12 månader och därmed allvarligt skada den
svenska mjukvaruindustrin för mobil Internet.

Sviktande nyföretagande

Det finns en halv miljon registrerade företag i Sverige. Den
överväldigande delen är enmansföretag, bara tre procent har fler än 20
anställda. Samtidigt har vi, i jämförelse med många andra länder, ett
mycket storföretagsdominerat näringsliv. Mer än hälften av alla anställda
återfinns i företag med mer än 500 anställda.

I Sverige saknar vi den mångfald av medelstora företag som finns i många
andra länder. De små företagen förblir små medan storföretagen växer mer
utomlands än i Sverige. För att vi ska få nya jobb och förnya vårt näringsliv
är det sålunda viktigt att småföretagen kan växa. Dock har det visat sig i
undersökningar att en förkrossande majoritet av de mindre företagen tycker
det är sämre att driva företag idag än för fem till tio år sedan.

Undersökningar visar även på en minskande andel nyregistrerade företag.
Nyföretagarbarometern från Stiftelsen Jobs & Society visar att endast 49 av
landets 288 kommuner kunde redovisa en ökning av antalet nyregistrerade
företag under 1998. I resten, 239 kommuner, faller nyföretagandet. För hela
riket var minskningen 12 procent under 1998. Jämför vi januari-juni 1997
med samma tidsperiod 1999 kan vi konstatera att antalet nyregistrerade
företag minskat med hela 16,7 procent.

Arbetslöshet och stor brist på arbetskraft

Varje arbetande svensk försörjer 2,6 andra svenskar. Detta är en följd av
en arbetslöshet, inklusive personer i olika former av åtgärder, som
ständigt ligger kring 10 procent av arbetskraften. Därtill kommer
hundratusentals svenskar som är latent arbetssökande och
undersysselsatta.

Trots den höga arbetslösheten har nästan 70 procent av de företag som
under senaste halvåret sökt nya medarbetare haft problem att få tag på rätt
personal. De negativa konsekvenserna av detta är stora. Ett jobb av sex
besattes aldrig och ett företag av fyra tvingades avstå från affärer eftersom de
inte kunde hitta rätt kompetens. För 31 procent av företagen som hade haft
rekryteringsproblem ledde svårigheterna till att planerad expansion för-
hindrades. 23 procent av de utlysta jobben blev aldrig tillsatta. Det motsvarar
minst 20.000 missade arbetstillfällen under ett halvår.

Hög arbetslöshet i kombination med stor brist på arbetskraft tyder på be-
tydande matchningsproblem på arbetsmarknaden. Genom felaktig åtgärds-,
bidrags- och utbildningspolitik uppstår därmed samhällsekonomiska kost-
nader och problem för såväl arbetsgivare som arbetstagare.

Nätverken

USA har under de senaste tio åren gått från hög arbetslöshet till i det
närmaste full sysselsättning trots stor invandring av arbetsföra
åldersgrupper. I dag skapas det cirka 300.000 nya jobb per månad i USA.
70 procent av de nya jobben har en lön som överstiger snittlönen i USA.
Det innebär att de nya jobben ger bra löner. Nästan hela nettotillskottet
kan hänföras till kunskapsindustrin och tjänsteföretagen, det vill säga
tele, Internet, data, IT och bioteknik med underleverantörer och
tjänstenäringar. De stora företagen minskar nästan genomgående
sysselsättningen över tiden medan de nya jobben främst kommer bland
småföretagen, framför allt hos de så kallade snabbväxande företagen.

Det finns "kulturella" faktorer som skiljer Sverige från många av världens
främsta kunskapscentra. Där är det oftast accepterat över alla gränser:

- att byta jobb

- att misslyckas - bara inte för ofta (det sämsta är att inte försöka)

- att tala med konkurrenterna

Att misslyckas innebär även ett lärande. Att byta jobb inom kunskaps-
industrin är ett effektivt sätt att få kunskapsspridning och skapa
kreativitet.

Även i Sverige är det främst kunskapsföretagen som växer. Men det sker
från en mycket låg nivå. Vi har fortfarande ett överskott av royaltyintäkter
vilket betyder att vi har en nettoexport av patent och liknande. Vi exploaterar
därmed i lägre utsträckning än många andra egen kunskap, innovationer och
patent. Bland annat har riskkapitalet förutsättningar i Sverige som gör
investerarna mindre riskbenägna än i andra länder.

Problemen finns inom främst tre huvudområden och kan sammanfattas
med ordet rörlighet.

Rörligt riskkapital

Det är fåfängt att tro att svenskt riskkapital är så effektivt att det kan bära
betydligt högre skatter än i våra konkurrentländer. Amerikanska studier
visar att cirka 80 procent av kunskaps- och teknikintensiva, amerikanska
företag finansieras genom vad vi i Sverige kallar riskkapitalavdrag eller
liknande.

Vidare har amerikanska försäkringsbolag och pensionsfonder helt andra
investeringsregler som ger dem möjlighet att delta i mera riskfyllda projekt.
Därmed uppstår finansiering främst för riskkapitalbolag. Sverige behöver
avskaffa dubbelbeskattningen av riskvilligt kapital och införa så kallat
riskkapitalavdrag efter amerikansk förebild.

Delaktighet i värdetillväxt - i stället för skyhöga löner - har varit en av de
viktigaste drivkrafterna i kunskaps- och tjänsteindustrin. Det har skett genom
rätt att köpa aktier i företaget i framtiden till ett fastställt pris. Detta
kallas
optionsavtal och hårdbeskattas, i jämförelse med USA, i Sverige. Detta
måste ändras.

Rörlighet i arbetskraften

Den bästa kunskapsspridningen sker genom rörlighet på
arbetsmarknaden. Arbetslagarna bör därför anpassas för att stimulera till
att byta arbete respektive vidareutbilda sig. Sverige behöver en ny och
mera flexibel arbetsrättslagstiftning.

Rörlig kunskap

Resultatet av ett rörligare och aktivare riskkapital och av en större
rörlighet på arbetsmarknaden är att kunskapen flyttar sig dit den gör bäst
nytta. Sveriges problem är att reglerna inte är utformade för att underlätta
för en modern ekonomi där kapital, människor och kunskap rör sig
mycket snabbt mellan branscher och företag.

Kunskapsöverföring mellan utbildning och forskning, mellan forskning
och företag och mellan olika företag har en avgörande betydelse. Det fordrar
en ny syn på samarbete mellan universitet och företag. Teknikbrostiftelserna
och teknikparkerna måste få ökad kraft. Kunskapsspridningen på hög nivå
måste komma i högsätet.

Kreativa miljöer

De växande regionerna kännetecknas i dag alltmer av tillgång till högre
utbildning, kommunikationscentra, internationella nätverk inom
forskning/
företagande, positivt näringsklimat, kreativ kultur och öppna, interaktiva
lokala nätverk.

Högre utbildning och forskning har stor betydelse för försörjningen av
kvalificerad arbetskraft och för den kreativa miljön. Forskningens nätverk
med de främsta kompetensområdena inom sina specialiteter ger influenser
och interaktioner som leder till kreativitet och skapar kunskapsindustri.

Kommunikationscentra av traditionell infrastruktur i from av flygplatser,
vägar, järnvägar och svartfiber utgör i grunden även det en mötesplats för
kulturkrockar och därmed stora möjligheter för ny kunskaps- och tjänste-
industris utveckling.

Internationella företags nätverk kompletterar denna interaktiva bild av
planerade spontana mötesplatser av kunskap och tjänster i yttersta världs-
klass, som skapar grogrunden för utvecklingen.

Den politiska kulturen och nätverken med en positiv syn på företagandets
villkor med internationell konkurrenskraft i det politiska ramverket
kompletterar denna miljö med korsande nätverk och kunskap och före-
tagande i världsklass.

I detta kreativa sammanhang ska heller inte glömmas den enskildes
levnadsmiljö, för det goda livet med andra korsande nätverk. Den kreativa
kulturens betydelse för den kreativa miljön har alltmer uppmärksammats.
Frågan efter ett operahus vid konkurrerande etableringsalternativ är inte
ointressant. Det centrala i det goda livet är trots det att det är den enskildes
efterfrågan och preferenser som är avgörande. Mötesplatserna med kreativa
inslag, av exempelvis kulturell karaktär, kan vara mycket centrala.

Ett genomgående tema för nya expansionscentra är de "spontant
planerade" krockarna - mellan olika nätverk i världsklass från vitt skilda
områden - som bidrar till en kreativ miljö i världsklass. Det skapar
kunskaps- och tjänsteföretag i världsklass. Det skapar i sin tur snabbväxande
företag och därmed regioner i världsklass.

Teknikparkerna

Det finns skäl för statsmakterna att söka skapa förutsättningar för olika
typer av teknikparker runt samtliga universitet och högskolor i syfte att ta
tillvara kunskapsspridningen, affärsidéerna och de kreativa miljöerna.

På ett antal orter saknas denna infrastruktur med korsande nätverk och
spontana "planerade" kreativa krockar. Det gäller inte minst den rena lands-
orten. Där är samtidigt ofta behovet extra stort att skapa högskolekontakt för
det lokala näringslivet.

Högskoleutbildning med forskningsanknytning

Vid den fortsatta expansionen av högskoleutbildningen är det viktigt att
ta tillvara de forskningsmiljöer som ännu inte kompletterats med
högskoleutbildning av hög kvalité.

Det är viktigt både ur utbildningens synvinkel och för våra möjligheter att
tillgodogöra oss forskningens landvinningar i nya produkter, nya metoder
och nya arbetstillfällen.

Rymdforskningen i Kiruna och miljö- och energiforskningen vid Askö-
laboratorierna och Studsvik utgör sådana miljöer som bör kompletteras med
högskoleutbildning. Självfallet bör även möjligheter till företagsetableringar
kring dessa tillgodoses.

Utmaningsrätt till offentlig egenregi

Ett positivt näringsklimat förutsätter fungerande marknader och många
affärsmöjligheter. Det finns inget skäl att den offentliga egenregiverk-
samheten skall undantas från konkurrens.

Tvärtom finns det särskilt starka skäl att kommuner och landsting ger
enskilda företag rätt att utmana den offentliga egenregiproduktionen genom
upphandlingar när så begärs. Detta är särskilt viktigt på orter där den natur-
liga marknaden är liten och den offentliga egenregin stor.

Lönsam infrastruktur

En fungerande arbetsmarknad förutsätter en fungerande infrastruktur som
är konkurrenskraftig. Det betyder också att befintlig infrastruktur skall
utnyttjas utan bindningar till lokala monopol i form av hamnar eller
statliga flygplatsmonopol med korssubventioner i konkurrens med
privata företag.

Det är oacceptabelt att en flygplats söder om Stockholm skall subventio-
neras av Arlanda flygplats genom Luftfartsverket när en fungerande privat-
ägd och privatfinansierad flygplats finns i Nyköping med namnet Stockholm-
Skavsta med längre landningsbana än Arlanda, betydande fraktflyg, charter
och lågprisflyg. Den fortsatta utbyggnaden av den s.k. Europabanan kommer
dessutom att tillföra snabb järnvägsanslutning till flygplatsen. Även
Oxelösunds och Norrköpings hamnar borde utgöra utomordentliga alternativ
till en ny miljöstörande storhamn utanför Nynäshamn med krav på
mångmiljardinvesteringar i infrastrukturen till och från E4 och stambanan.

Hemställan

Hemställan

Med hänvisning till det anförda hemställs

1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförts om förutsättningarna för en snabbväxande kunskaps-
och tjänsteindustri,

2. att riksdagen hos regeringen begär förslag till ökad rörlighet för
riskkapitalet mellan företag och branscher i enlighet med vad som
anförts i motionen,1

3. att riksdagen hos regeringen begär förslag till ökad rörlighet på
arbetsmarknaden i enlighet med vad som anförts i motionen,4

4. att riksdagen hos regeringen begär förslag till ökad rörlighet för
kunskap och forskningsresultat mellan universitet och företag i
enlighet med vad som anförts i motionen,

5. att riksdagen hos regeringen begär förslag till byggande av den
s.k. Europakorridoren för järnvägen i enlighet med vad som anförts i
motionen,3

6. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförts om högre utbildning knuten till Studsvik och Askö-
laboratorierna,2

7. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförts om infrastrukturen för bredband, telefoni och data-
trafik.3
8.

Stockholm den 4 oktober 1999

Per Westerberg (m)

1 Yrkande 2 hänvisat till SkU.

2 Yrkande 6 hänvisat till UbU.

3 Yrkandena 5 och 7 hänvisade till TU.

4 Yrkande 3 hänvisat till AU.