Talerätt i faderskapsmål

Motion 2004/05:L205 av Marietta de Pourbaix-Lundin (m)

Förslag till riksdagsbeslut

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om att talerätt om hävande av faderskap för såväl efterlevande maka som mannens arvingar bör införas.

Motivering

Numera ärver efterlevande barn sin döde far även om barnet fötts utom äktenskapet. Många änkor har ställts i en psykologiskt och ekonomiskt svår situation vid sin makes frånfälle, då det plötsligt uppdagats att det finns en tidigare okänd arvinge. Även om änkan misstänker att faderskapet är felaktigt har hon i dag små möjligheter att väcka talan. En förutsättning för att kunna väcka talan är nämligen att mannen inte varaktigt sammanbott med barnet och inte heller bekräftat att barnet är hans.

Om faderskapet är fastslaget genom dom enligt 1 kap. 3 § föräldrabalken är faderskapsfrågan definitivt avgjord, och änkan har små möjligheter att ifrågasätta faderskapet och få det prövat. Hon har helt enkelt ingen talerätt enligt lag.

Reglerna på detta område har inte följt samhällsutvecklingen. Metoderna för fastställande av faderskap är i dag helt andra än tidigare. Familjebilden är också en helt annan än då nuvarande lagstiftning tillkom. Familjer splittras på ett helt annat sätt än vad som tidigare varit fallet. Cirka 40 000 barn berörs årligen av föräldrars separation.

Både änkan och den avlidnes barn skulle vinna ökad rättssäkerhet och trygghet om talerätt för hävande av faderskap infördes för såväl efterlevande maka som mannens arvingar.

Möjligheten att säkert fastställa faderskap är helt annorlunda i dag, jämfört med bara för några år sedan. På senare år har tekniken att fastställa faderskap utvecklats, inte minst genom DNA-analyser.

Stockholm den 16 september 2004

Marietta de Pourbaix-Lundin (m)