Sysselsättningen i Göteborgs och Bohus län

Motion 1992/93:A474 av Karl-Erik Svartberg m.fl. (s, c, fp, v, m, nyd, kds)

av Karl-Erik Svartberg m.fl. (s, c, fp, v, m, nyd, kds)
Göteborgs och Bohus län är nu inne i den allvarligaste
sysselsättningskrisen sedan 1930-talet. Mer än 45 000 
personer står utanför den ordinarie
arbetsmarknaden. Och krisen kommer at fördjupas
ytterligare. Länsarbetsnämnden bedömer att 60 000 
personer kommer att vara öppet arbetslösa eller i
olika arbetsmarknadspolitiska åtgärder sommaren 1993.
Den kraftiga konjunkturnedgången har förstärkt de
strukturella problemen inom näringslivet. I fokus står nu
bilindustrin, där omkring 10 000 
personer kommer att vara friställda i Västsverige
sommaren 1993.
Inom en radie på 20 mil från Göteborg finns en fjärdedel
av Sveriges industriella kapacitet. Med de hot vi ser framför
oss är det således i hög grad ett både nationellt och regionalt
intresse att kraftfulla åtgärder vidtas för att främja
företagande och sysselsättning.
Långsiktiga satsningar på kommunikationer och inom
utbildningsområdet lägger grund för vitalisering av
näringslivet och ger också direkta effekter på
sysselsättningen. Etablering och utveckling av små och
medelstora företag bör på alla sätt främjas. Aktiva åtgärder
genomförs för att marknadsföra regionen och ytterligare
internationalisera näringslivet. Detta arbete sker i ett nära
samarbete med stora och små företag i regionen och många
organisationer och kompetenscentra. Vi har en odelad tro
på regionens möjligheter att hävda sig i en än mer
konkurrensutsatt värld under de kommande åren.
En rad investeringar i vägar, broar och andra
infrastrukturobjekt bör göras i ett arbetsmarknadsläge då
tillgången på kvalificerad arbetskraft är god.
Samhällskapitalet i form av vägar och gator, skolor och
andra offentliga byggnader, bostäder, VA-system m.m. slits
hårt. Upprustningsbehovet, bl.a. i våra skolor och inom det
s.k. miljonprogrammets bostadsområden, är stort.
De nuvarande tilläggslånen till ombyggnad av
kulturhistoriskt värdefull bostadsbebyggelse omvandlas,
enligt ett utredningsförslag, till investeringsbidrag fr.o.m.
budgetåret 1993/94. Utöver den värdefulla
bostadsbebyggelsen finns en stor mängd andra angelägna
objekt såväl i Göteborg som i länet i övrigt. En utökning av
anslagsramen är mot bakgrund av sysselsättningsläget
mycket angelägen.
Göteborgs och Bohus län har trots de betydande
problemen goda förutsättningar för en positiv utveckling.
Detta förutsätter en satsning på både infrastruktur och
kompetenshöjande insatser. I samarbete med näringsliv,
högskolorna och statliga organ pågår
utvecklingsverksamheter för att bland annat tillvarata
bilindustrins betydande verkstadstekniska kompetens.
Andra viktiga områden är transport-
och kvalitetsteknik samt produktutveckling.
Kommunikationer
Göteborgs och Bohus län har ett stort och väl
dokumenterat behov av investeringar inom
kommunikationsområdet och då speciellt på det nationella
vägnätet. Det inventerade åtgärdsbehovet för enbart denna
del av vägnätet i länet uppgår till drygt 10 miljarder kronor.
Till detta kommer behoven av att förbättra länsvägar och
kollektivtrafikanläggningar. Härutöver finns ett
åtgärdsbehov på länsjärnvägen Bohusbanan. Det totala
investeringsbehovet uppgår till 15 miljarder kronor.
Det är synnerligen väl motiverat att satsa på
investeringar i länets kommunikationer i den
arbetsmarknadssituation som nu råder. Det finns alla
förutsättningar att komponera ett åtgärdspaket som i sig
rymmer objekt som dels är långsiktigt strategiskt angelägna
nationellt, regionalt och för länet, dels ger snabb förbättring
av sysselsättningsläget. Åtgärderna kan dessutom sättas in
med en lämplig fördelning inom hela länet.
Förutsättningar för en snabb påverkan av
arbetsmarknadssituationen finns genom att många av
investeringarna kan påbörjas med kort varsel.
Enligt Vägverkets västra region är framkomligheten på
länsvägnätet i länet lägre än för riket totalt. Vi vill särskilt
framhålla angelägenheten i att utbyggnaden av länsväg 178
i Orust kommun kan fortsätta med andra etappen utan
avbrott av pågående arbeten. Vidare länsväg 161, som har
en stor betydelse för integrations-
och samverkansmöjligheter inom Fyrstadsregionen. I
Tanums kommun finns en öst--västlig förbindelse vidare in
i Dalsland som i grannlänet har en god standard men på
vägavsnittet i vårt län har låg. Åtgärder på länsvägarna 163
och 164 är därför mycket angelägna.
Vi vill också ge hög prioritet åt den fortsatta
utbyggnaden av E6, en väg som av statsmakterna har
utpekats som speciellt viktig för att främja den nationella
ekonomiska tillväxten, samt av riksväg 44 mellan Uddevalla
och Trollhättan/Vänersborg.
På järnvägssidan kan åtgärder för ca 150 miljoner kronor
påbörjas på Bohusbanan runt halvårsskiftet. För att trygga
framkomlighet och få bort hastighetsnedsättningar bör
broarna över Nordre älv, vid Saltkällan och Örekilsälven
snarast ersättas. Ett viktigt led i att nå en normalstandard
på Bohusbanan är att påbörja ett arbete för spårbyte,
makadamisering och byte av kontaktledning.
Utbildning
Universitetet och högskolorna spelar en central roll i
Göteborgs och Bohus läns utveckling. Det är mycket viktigt
för regionens framtida attraktionskraft på människor och
företag att högskolorna ges goda utvecklingsbetingelser.
För en framgångsrik utveckling av näringslivet är en
målmedveten satsning på utbildning och forskning en
nödvändighet.
Högskolan Trollhättan/Uddevalla, HTU, är Sveriges
yngsta högskola. Länsstyrelserna i Göteborgs och Bohus
samt Älvsborgs län medverkade i uppbyggnaden av
högskolan och i samband med Uddevallapaketet gjordes
satsningar på högre utbildning i Fyrstad.
Ett viktigt mål för högskolesatsningarna i Fyrstad är att
fler människor skall få tillgång till högre utbildning.
Andelen högskoleutbildade i norra Bohuslän ligger under
10 procent jämfört med riksgenomsnittet på 16 procent. Det
är därför bl.a. nödvändigt att utveckla nya former för
undervisning på distans -- en start i högskolans regi kanske
under hösten 1993. Även arbetsmarknadsutbildning kan
här göras tillgänglig på ett effektivt sätt. Högskolan i
Trollhättan/Uddevalla bör därför ges ökade resurser.
Åtgärder i Uddevallaregionen
Näringslivet i Uddevallaregionen och Bohuslän har av
tradition varit inriktat på primärnäringar och arbetsintensiv
produktion med relativt låg teknologinivå. Norra Bohuslän
var stödområde 1965--1982, och i Uddevalla med
kringliggande kommuner har omfattande statliga insatser
genomförts, senast med hjälp av Uddevallapaketet 1985--
1987. Volvos lokalisering av en bilfabrik till Uddevalla --
liksom förbättringen av kommunikationerna till
Göteborg -- var hörnstenar i det åtgärdspaket som
genomfördes för att vitalisera regionen.
Ett 80-tal företag, varav 35 nyetableringar, genomförde
med hjälp av lokaliseringsstödet i Uddevallapaketet
investeringar i ny produktionskapacitet. Utvecklingen
följde i stort planerna fram till 1990, då företagen, inklusive
Volvo, hade ökat sysselsättningen med 1 600 
personer. Länsstyrelsens uppföljningar visar att
sysselsättningsnivån uppgår till ca 1 200 
personer -- en minskning med 25 procent sedan 1990.
Uddevalla Invest gick i konkurs 1991, men en framgångsrik
rekonstruktion har genomförts. Ett tiotal av de helägda
dotterbolagen bedriver nu fortsatt industriverksamhet.
Efter nedläggningen av Volvos Uddevallafabrik och
övriga aviserade nedläggningar, t.ex. Elit-Fönster, kommer
antalet sysselsatta inom industrin i Uddevalla att uppgå till
endast ca 2 000. 
Trots att de nyetablerade industriföretagen har
lyckats relativt väl -- de svarar för hela
sysselsättningsökningen inom industrin -- kan man för
Uddevallas del tala om en avindustrialisering i stor skala.
Industrin kommer senare i år att sysselsätta endast ca 8
procent av den förvärvsarbetande befolkningen jämfört
med 25 procent för tio år sedan.
För att förstärka nyföretagande inom området krävs
också långsiktiga insatser. Ett pilotprojekt är
Företagsetablering i Bohuslän, ett nyföretagar-centrum,
som har startats i Uddevalla under 1992 och även inbegriper
övriga delar av Bohuslän. I projektet medverkar NUTEK
tillsammans med lokala och regionala organ. Flera
delprojekt har startats på kommunbasis.
Mot bakgrund av de omfattande varslen i Uddevalla
behövs nu ytterligare resurser för att hjälpa nyföretagare.
Den starkt försämrade arbetsmarknaden i Uddevalla får
givetvis negativa effekter även i kringliggande kommuner,
vilka redan har en hög arbetslöshet. Fortsatta långsiktiga
insatser krävs för att förbättra näringslivsstrukturen och få
nya företag till området. I detta syfte intensifieras bl.a.
satsningen på profilering och marknadsföring av området.
På kort sikt krävs extra medel för näringslivsinsatser i
norra och mellersta Bohuslän, bl.a. i form av
lokaliseringsbidrag och utvecklingsbidrag.

Hemställan

Med hänvisning till det anförda hemställs
1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om arbetsmarknadspolitiska
åtgärder i Göteborgs och Bohus län,
2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om investeringar på
kommunikationsområdet i Bohuslän,1
3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om ökade resurser till högskolan i
Fyrstad,2
4. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om regionala utvecklingsinsatser i
mellersta och norra Bohuslän.

Stockholm den 26 januari 1993

Karl-Erik Svartberg (s)

Lennart Nilsson (s)

Kenth Skårvik (fp)

Lisbet Calner (s)

Elving Andersson (c)

Sverre Palm (s)

Lars Bäckström (v)

Stig Grauers (m)

Inger René (m)

Kenneth Attefors (nyd)

Kent Olsson (m)

Åke Carnerö (kds)
1 Yrkande 2 hänvisat till TU.
2 Yrkande 3 hänvisat till UbU.
Ärendet är avslutat Motionskategori: - Tilldelat: Arbetsmarknadsutskottet

Händelser

Inlämning: 1993-01-26 Bordläggning: 1993-02-09 Hänvisning: 1993-02-10

Motioner

Motioner är förslag som riksdagens ledamöter har lämnat till riksdagen.

Yrkanden (8)