Sverige bör ta initiativ till ekocidlagstiftning

Motion 2021/22:3741 av Magnus Manhammar och Mattias Vepsä (båda S)

av Magnus Manhammar och Mattias Vepsä (båda S)

Förslag till riksdagsbeslut

Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att Sverige bör undersöka möjligheten att internationellt ta initiativ till att komplettera Romstadgan om ekocid (storskalig miljöförstöring) som internationellt brott möjligt att åtala vid Internationella brottmålsdomstolen i Haag och tillkännager detta för regeringen.

Motivering

De ekosystem vi är beroende av för välfärd, försörjning och överlevnad eroderas nu systematiskt med en oerhörd hastighet. Överfiske och bottentrålning förgör marina livs­miljöer. Skogar skövlas för att ge plats till palmoljeplantage och boskapsuppfödning. Industriellt jordbruk kräver pesticider och skapar monokulturer. Mineralbrytning och utvinning av olja och gas kontaminerar vattendrag och känsliga naturområden. Detta är endast ett axplock av alla de exempel som finns på omfattande miljöskadliga verksam­heter som sker runt om i världen, som driver klimatförändringarna såväl som utarmar livsmiljöer och ekosystem. Trots årtionden av kännedom om de negativa sambanden fortsätter stater, företag och finansbolag att exploatera och investera i verksamheter som är förödande för planet och mänsklighet. Kortsiktig ekonomisk vinst genereras men på längre sikt undermineras välstånd, mänskliga rättigheter och risken för konflikter och ofrivillig migration ökar. Ytterst är det ett hot mot fred och säkerhet vilket ger en inter­nationell ekocidlagstiftning legitimitet att erkännas som ett femte tillägg i Romstadgan, det juridiska ramverk gällande brott mot freden som reglerar Internationella brottmåls­domstolen i Haag. Internationell ekocidlagstiftning kriminaliserar storskalig miljöför­störing, sätter en gemensam yttersta gräns och erbjuder en efterfrågad global åtgärd på ett globalt problem.

Påföljder som böter eller andra ekonomiska konsekvenser har inte visat sig hindra aktörer från att bedriva storskalig rovdrift på naturen. Att företag går i konkurs och lämnar över notan till samhället för sin skadliga miljöpåverkan förekommer allt för ofta. Med en internationell ekocidlagstiftning skulle beslutsfattare inom politik och företag kunna hållas personligt ansvariga och åtalas för de miljöbrott deras beslut eller agerande orsakat. Precis som juridiska personer idag kan åtalas för brott mot mänskliga rättig­heter. När det som är företagsekonomiskt rationellt men skadligt för miljö och samhälle leder till att ansvariga riskerar att dras inför rätta, skapas ett kraftfullt incitament för ledare att agera hållbart. Inte minst förmodas investeringar och satsningar styras i en mer hållbar riktning. Tydliga riktlinjer är dessutom vad företagen själva efterlyser. I ett stort internationellt upprop kräver över 560 företag, bl.a. Microsoft, Ikea och Walmart, kraftfullt och skyndsamt agerande mot den ekologiska krisen världen står inför. Detta upprop kommer september 2020 i samband med att FN:s förhandlingar kring konven­tionen för biologisk mångfald ska inledas och företagen konstaterar i ett gemensamt uttalande att friska samhällen, resilienta ekonomier och blomstrande affärsverksamhet är helt beroende av naturen.

En internationell lag om ekocid är särskilt angeläget för fattiga länder som är socio­ekonomiskt utsatta då det ofta är synonymt med svag miljölagstiftning. Det är dessa länder vars befolkningar ofta är de som bidragit minst till problemen, som drabbas hårdast av globaliseringens baksidor som exploatering och föroreningar. Vidare är friska ekosystem ett avgörande fundament för all utveckling och utan det når vi inte heller de globala hållbarhetsmålen. Lagstiftning har en starkt normerande genomslags­kraft. Att storskalig miljöförstöring blir kriminellt har en viktig effekt på samhällets värderingar vilket är av stor betydelse då vi även behöver jobba med ett förändrat syn­sätt i vår omställning till att leva inom de planetära gränserna.

Det brådskar att hitta kraftfulla verktyg som kan vända den alarmerande trend vi just nu ser i världen. En internationell ekocidlagstiftning har enorm potential att vara just detta då romstadgan är ett av världens kraftfullaste juridiska dokument. På kort tid har intresset ökat avsevärt. Vid ICC:s partsmöte i november 2019 menade Vanuatu och Maldiverna att ekocid som internationellt brott nu behöver diskuteras på allvar. Samma månad uttalade påven Franciskus sitt stöd för ekocid som internationellt brott vilket även Kyrkornas Världsråd gjorde i juni 2019. I Sverige har LO och Palmecentret i mars 2020 efterlyst ekocid som brott i en debattartikel. I juli 2020 uttalade Frankrikes president Macron stöd för förslaget och kort därefter motionerade De Gröna i Belgien i parlamen­tet om ekocid som internationellt brott. I juli 2020 skrevs även ett öppet brev där Greta Thunberg tillsammans med unga klimataktivister från Tyskland och Belgien krävde att EU:s medlemsländer ska verka för en internationell ekocidlagstiftning.

Denna idé lyftes till ljuset redan 1972, då Olof Palme uttryckte vikten av att krimi­nalisera ekocid under Stockholmskonferensen, FN:s första miljökonferens. Under 1990-talet när romstadgan ursprungligen utarbetades var ekocid med, men ströks i sista stund. Omfattande, långvarig och allvarlig miljöförstöring är enligt romstadgan kriminellt i krigstid, men är inget brott i fredstid. Detta är orimligt och behöver åtgärdas. Det står i alla länders makt som undertecknat Romstadgan att begära ett tillägg. Sverige bör under­söka möjligheten att internationellt ta initiativet tillsammans med de stater som uttryckt intresse. Låt oss sluta den cirkel Olof Palme påbörjade, skapa internationellt samförstånd och initiera en process för att skapa en internationell lagstiftning mot ekocid.

Magnus Manhammar (S)

Mattias Vepsä (S)

Ärendet är avslutat Motionskategori: Fristående motion Tilldelat: Utrikesutskottet

Händelser

Inlämnad: 2021-10-05 Granskad: 2021-10-05 Hänvisad: 2021-10-14

Motioner

Motioner är förslag som riksdagens ledamöter har lämnat till riksdagen.

Yrkanden (1)