Svampodling, m.m.

Motion 1991/92:Jo811 av Ingvar Eriksson och Liselotte Wågö (m)

I samband med jordbrukets omställning har frågor kring
produktion av annat än de vanliga basråvarorna kommit allt
mera i fokus. Då det gäller produktion och konsumtion av
svamp i Sverige kan nu konstateras ett starkt ökat intresse.
Huvuddelen av den i Sverige konsumerade svampen
importeras i dag varför utrymmet för en effektiv och
miljövänlig produktion av svamp inom landet synes vara
gott.

Svensk produktion och konsumtion av matsvamp

Svenskt svampintresse och svensk produktion och
konsumtion av matsvamp kan sammanfattas i följande
punkter:Historiskt sett är Sverige inget matsvampland --
tvärtom betecknas svenskarna traditionellt som
''mykofober'' (svamphatare) som anser att svamp är komat.
Sedan några årtionden har utvecklingen dock vänt och vi är
nu på väg att bli lika goda ''mykofiler'' (svampälskare) som
man länge varit i de flesta andra europeiska och asiatiska
länder.Konsumtion av odlad matsvamp i Sverige är,
internationellt sett, relativt hög -- drygt 2 kg
per person och år. Unikt för Sverige är den höga
andelen burkkonserverade champinjoner jämfört med
färsk svamp. Burksvampen står hos oss för 85 procent
av totalkonsumtionen mot cirka 48 procent
i Europa. Trenden i Sverige går dock ganska
snabbt mot ökad andel färskvara, och därmed bättre
kvalitet. Förutom odlad svamp äter vi cirka 1 kg
vild svamp per person och år.Svensk svampodling
är ännu av blygsam omfattning -- för närvarande cirka 1 300 ton/år
mot en import av 19 000
ton/år. Importen kommer främst från Fjärran Östern
(burk) och Holland (färsk). Fammarps är Sveriges
dominerande producent (1 200 ton)
men även ett stort antal småskaliga odlingar har
startats på olika håll i landet de senaste åren.
Ostronskivlingodlingen i Sverige har börjat skjuta fart och
för närvarande produceras cirka 100 ton/år.
Shiitakeodlingen är ännu blygsam, cirka 15 ton/år.

Forskning
och utvecklingen i Sverige och utomlands

I Sverige har vi ingen forskningstradition när det gäller
matsvampodling. Först under den senaste femårsperioden
har olika FoU-verksamheter börjat växa fram. För
närvarande bedrivs forskning och utveckling vid SLU i
Umeå, institutionen för fysiologisk botanik i Uppsala,
avdelningen för biologi vid Linköpings universitet samt vid
Funginova AB i Hörby.

Svensk champinjonkonsumtion år 2000 bedöms uppgå
till cirka 26 000 ton/år.
En beräkning har gjorts vad denna produktion
motsvarar i omsättning och sysselsättning -- vare sig
produktionen sker här eller utomlands. Omsättningen i
odlarledet beräknas ligga i intervallet 340-690 mkr/år
(dagens penningvärde) och sysselsättningen i intervallet
500-2 000
heltidssysselsatta plus sysselsättning i försäljning,
förädling och distribution. Var i intervallen man hamnar
beror dels på andelen konsumerad färsk svamp i
förhållande till burksvamp, dels huruvida svampen odlas i
högeffektiv storskalig eller småskalig odling.

I ett räkneexempel antas konsumtion år 2000 (26 000 ton)
fördela sig som 50 procent
färsk svamp och 50 procent
burk, det vill säga ett europeiskt genomsnitt.
Vidare antas 50 procent
av färsksvampen produceras i intensivodling och
50 procent
i småskalig odling av lantbrukare som lägger 25 procent
av normal heltid på sin svampodling. Detta
skulle innebära att 410 personer är heltidssysselsatta i
storskalig odling och 2 350
personer är deltidssysselsatta (25 procent)
i småskalig odling såsom till exempel
komplement i lantbruk. Till detta kommer även
sysselsättning i försäljning, förädling och distribution.
Totala omsättningen i odlarledet skulle bli 470 mkr.

På
liknande sätt har den svenska
ostronskivlingkonsumtionen år 2000 beräknats till 600-3 100 ton/år.
Detta motsvarar en omsättning (dagens
penningvärde) på 21-110 mkr/år
och en sysselsättning på 50-250 heltidssysselsatta.
Shiitakekonsumtionen år 2000 bedöms vara relativt liten,
100-300 ton/år, vilket ger en omsättning på 10-30 mkr
och sysselsättningen 8-24 heltidssysselsatta.
Volymen av övriga arter tillsammans år 2000 bedöms inte
överstiga 100 ton/år.

Önskvärt
vore att en så stor del som möjligt av ovan
beräknade produktion kommer att ske i Sverige. För att
kunna förverkliga detta mål måste kostnadsnivån sänkas.
Fördelarna med svenskodlad svamp måste identifieras med
speciella kvaliteter, nya produkter etc. Odlingstekniken
måste utvecklas och effektiviteten öka.

Om vi skall lyckas med att bygga upp en omfattande
svampodlingsverksamhet i Sverige krävs en långsiktig
satsning på forskning, utveckling och utbildning -- helt
analogt med vad som gjorts i andra länder där man i dag har
en stor svampodlingsindustri.

En svensk insats på FoU om matsvampodling föreslås
nu. Verksamheten föreslås organiseras inom ramen för en
forskningsstiftelse med intressenter/finansiärer från
statliga, regionala och lokala myndigheter,
lantbruksorganisationer samt näringsliv och handel. FoU-
programmet föreslås ha följande utformning under den
närmaste femårsperioden:

1. Grundforskning om champinjonodling -- utbyggande
av svensk forskarkompetens.

2. Odlingsteknik och arbetsbesparande teknologi för
småskalig champinjonodling.

3. Uppbygnad av anläggning för högintensiv
champinjonodling, i första hand för utbildnings- och
utvecklingsändamål.

4. Kompostering, mikrobiologi och ekologi, bättre
teknik för småskalig kompostering, kvalitetsbedömning.

5. Odlingsteknik för nya arter som odlas nu,
ostronskivling och shiitake.

6. Odlingsteknik för ett urval av nya arter som är
intressanta på längre sikt, till exempel kragskivling, fjällig
bläcksvamp, föränderlig tofsskivling, blåmusseron, stolt
fjällskivling, toppmurkla, kantarell och Karl Johan.

7. Genetik och stamförädling, till exempel modern
förädlingsteknik med hjälp av protoplastfusion.

8. Medicinska effekter av svamp, till exempel
kolesterolsänkande effekt, tumörhämmande effekt,
stimulans av interferonproduktion, fibereffekt i tarmen.

9. Utbildning i form av kurser i svampodling på olika
nivåer, rådgivningsverksamhet och bibliotek.

Verksamheten föreslås organiserad i två FoU-centra; ett
för champinjonodling och ett för nya arter. Det bör även
finnas utrymme att stödja olika externa projekt vid
universitet, högskolor, organisationer, företag etc. Nära
samarbete och god kontakt förespråkas mellan forskning,
utveckling, tillämpning och kommersiella intressen.

Fammarps Champinjoner har bland annat under ett par
års tid drivit ett kontraktsodlarprojekt. Man har till
exempel utbildat ett 80-tal personer i 40-talet
landsbygdsföretag. Dessa har huvudsaklingen kommit från
Bjärehalvön och södra Halland. Denna utbildning bedrivs
inom projektet Hallandssvamp med Hallands läns
hushållningssällskap som huvudman. Projektet har
finansierats av länsarbetsnämnd och länsstyrelse i Halland.
Projektet omsatte under 1991 300 000
kronor men beräknas innevarande år omsätta 1,2 miljoner
kronor.

Tio nya arbeten har nu tillskapats och man beräknar att
med detta projekt kunna öka antalet arbetsplatser, utöver
på Fammarps i dag bedriven verksamhet, med 100-200 nya
arbeten.

Fammarps champinjoner i Halmstad AB planerar att
utveckla ett Nordiskt mykologiskt centrum i anslutning till
Plönninge naturbruksgymnasium, beläget i Harplinge cirka
1,5 mil nordväst Halmstad. (Landstinget är huvudman för
skolan.)

Förutom uppförande av en produktionsanläggning och
etablering av ett forskningscentrum, kommer man att
etablera utbildningsverksamhet för vidare utveckling av
svampproduktionen i landet. Plönningeskolan skall här
kunna utgöra en viktig utbildningsresurs samt dessutom,
genom produktionen av svamp, en bra referensanläggning.

Fammarps champinjoner gick den 1/1 1992 in i ett
forsknings- och utvecklingsprojekt tillsammans med
Funginova AB i Hörby för en ny matsvamp --
ostronskivling. Detta projekt är på två år och kostar fem
miljoner, av vilket Fammarp svarar för 3,5 kronor.
1,5 miljoner
kommer från Nutek. Funginova ligger i
frontlinjen då det gäller FoU på svampområdet.

Förutsättningarna för att skapa ett individuellt program
av nationellt intresse med inriktning mot svampodling är
goda på Plönningeskolan där landstinget inom ramen för
gymnasieskolan är berett att driva utvecklingen vidare
framåt.

För att skapa möjligheter för elever från andra delar av
landet att ta del av denna utbildning med speciell profil
krävs att utbildningen blir riksrekryterande. Enligt
skollagen 5 kap.
9, 14 paragraferna kan också regeringen föreskriva
att vissa utbildningar skall kunna stå öppna för elever från
hela landet.

Ovan angivna forsknings- och utvecklingsprojekt kan
huvudsaklingen finansieras av nämnda intressenter. I det
inledande skedet behövs dock vissa forskningsmedel från
annat håll.

Det handlar här om att dessutom fortsätta den
uppbyggnad av en ny näring som påbörjats. Om två år är
omkring 60 företag med väl utbildade ägare igång med
produktion i utökad omfattning.

Ett intressant och lovande område som också är på gång
är utveckling av miljösanering med hjälp av svamp.

De i motionen berörda projekten fyller väl de kriterier
som kan ställas för att få del av de medel som enligt
planering avsatts för forskningsändamål då
löntagarfonderna avvecklas.

a) Att vara världsledande på sitt fält (som Funginova är)

b) Att syfta till nordiskt samarbete c)
Att vara inriktad på utveckling av industri och på
export (såväl svamp som framtagen teknik).

Hemställan

Med hänvisning till det anförda hemställs

1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om riksrekrytering till berörd
utbildning vid Plönningeskolan,

2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om inrättandet och utvecklandet av
ett Nordiskt mykologiskt centrum,

3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om del av finansieringen.

Stockholm den 27 januari 1992

Ingvar Eriksson (m)

Liselotte Wågö (m)