Statligt stöd till Bergslagspendeln 1989/90

Motion 1989/90:T518 av Göran Engström m.fl. (c)

Observera att dokumentet är inskannat och fel kan förekomma.

Motion till riksdagen
1989/90:T518

av Göran Engström m.fl. (c)

Mot.

Statligt stöd till Bergslagspendeln 1989/90

T518-524

Bakgrund

Järnvägstrafiken i Sverige befinner sig i ett dynamiskt skede. Näringslivets
förändringar, de nya miljökraven, ökade service och kommunikationsanspråk
samt den europeiska integrationsprocessen, allt bidrar till att ställa
funktionen och tillgängligheten hos den svenska järnvägen i fokus.

De nya målsättningarna hos SJ ställs ofta i jämförelse med den standard
som finns på befintliga bandelar. Alla inser vilket uppenbart och omedelbart
investeringsbehov som finns och som måste genomföras inom kort tid om
inte flertalet kunder definitivt ska vända järnvägen ryggen.

Insikten om detta förhållande, liksom insikten om den dåliga standarden
på befintlig järnvägstrafik, har motiverat planerna på en ordentlig upprustning
av bandelen Kolbäck-Ramnäs-Ludvika, den s.k. Bergslagspendeln.
Till ovanstående bedömningar har tillkommit den regionalpolitiska målsättningen
att i en restaurering av infrastrukturen i Bergslagen göra en satsning
på denna strategiskt viktiga bandel. Staten markerade detta synsätt genom
att anslå medel, 16 milj. kr., i den s.k. Bergslagspropositionen. Satsningen
har en mycket klart markerad politisk uppslutning i de berörda länen och
kommunerna.

Större kostnader

Hosten 1989 tillkom dock omständigheter vilka ställer hela projektet i en ny
och osäker dager.

Banverket har vid en närmare analys kommit fram till att de totala kostnaderna
för objektet blir 158 milj. kr dyrare än planerat. Total kostnad blir 357
milj. kr. Orsaken till fördyringen har Banverket angivit vara att den första
kalkylen togs fram under stor tidspress i samband med att omorganisationen
mellan SJ och Banverket pågick i sitt mest intensiva skede. Därför hanns
ingen förstudie med av sådana frågor som linje- och kapacitetsbedömning,
och geotekniska förhållanden dokumenterade i fältstudier. Beräkningen var
således översiktlig och preliminär, vilket också framhölls från Banverkets
sida.

Kostnadsökningen fördelar sig i den nya kalkylen med 108 milj. kr. på nya
delobjekt och 50 milj. kr. på delobjekt som från början ingick i LTA-planen.

1 Riksdagen 1989190. 3 sami. Nr T518-524

För de senare objekten visar analyser att de geotekniska förutsättningarna Mot. 1989/90

är sämre än man trott. Detta kräver åtgärder i form av dränering och frost- T518

skyddsisolering. Spårsystem på bangårdarna, liksom en rad säkerhetssystem
måste moderniseras i större utsträckning än man trott.

Nya objekt

Nya objekt ej ingående i LTA-planen 1989-1997, till en kostnad av 108 milj.
kr., är:

Mötes- och rundspår vid Borgby i Kolbäck. Ökad kostnad med 37 milj. kr.

Fjärrblockering. Kostnader för detta på sträckan Ramnäs-Ludvika. Åtgärden
innehåller en utvecklingsdel för vilken man sökt medel hos Transportforskningsberedningen.
Kostnad 45 milj. kr. Vägskydd. Ingick ej i tidigare
plan.

Kostnader i W-län

Av de sammanlagda kostnaderna blir W-läns andel 78 milj. kr. Detta är närmast
en fördubbling mot tidigare beräkning.

Problembild

Kostnaderna för W-läns del blir mycket betungande för länstrafikbolaget
Datatrafik. Orsaken är andra kostnadskrävande projekt i länet, vilka har
samma höga prioritet. Delägarna i Dalatrafik, landstinget och kommunerna
Ludvika och Smedjebacken, har samtliga ett ytterst prekärt ekonomiskt
läge. I dagsläget är det utomordentligt svårt att frigöra resurser för att via
tillskott den vägen kunna fullfölja satsningen. Bland Dalatrafiks åtaganden
kan nämnas trafiken på Västerdalsbanan och Mora-Borlänge. Projekten är
vart och ett för sig ekonomiskt betungande i ett framtidsperspektiv.

Förslag

Det är viktigt att beslut om fullföljande av projektet Bergslagspendeln kan
tas så snabbt som möjligt.

Sammantaget kan Bergslagspendeln ge:

- En kraftig standardökning vad gäller säkerhet, rättidighet och kapacitet
för persontrafiken inom stora delar av Bergslagen, med restidsvinster på
ca 20 minuter på sträckan Västerås-Ludvika.

- Positiva effekter för att hålla kvar en fungerande tung godstrafik för näringslivet
i Västmanland och Dalarna.

- Positiva miljö- och fördelningseffekter för regionen.

I likhet med bl.a. länsstyrelsen i Västmanland anser vi att Bergslagspendelns
kostnad, även om den ökat, väl motiveras av den samhällsnytta den skapar.

Dessutom blir det genom föreslagna förbättringar en ännu slagkraftigare
produkt på kommunikationsområdet.

Vi bedömer att detta har så stor regionalpolitisk betydelse att objektet bör
genomföras, även om det måste ske till priset av extra statliga medelstillskott.
Staten har tidigare visat sig dela denna bedömning genom de medel
som anslogs via den särskilda Bergslagspropositionen.

Mot. 1989/90
T518

Hemställan

Med hänvisning till det anförda hemställs

att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om behovet av att tillskjuta särskilda statliga medel för
att investeringarna i Bergslagspendeln skall kunna förverkligas enligt
planerna.

Stockholm den 23 januari 1990

Göran Engström (c)

Birgitta Hambraeus (c) Birger Andersson (c)

Enligt vår mening är därför ett nytt tillskott av medel bara ett fullföljande
av en redan påbörjad politik.

Ett statligt anslag bör också ta vederbörlig hänsyn till de stora investeringsbehov
som finns när det gäller det rullande materialet. Ett vagnssätt
kostar ca 30 milj. kr. En komplett Bergslagspendel måste innefatta ett modernt
vagnsmaterial för att ge passagerarna hög komfort.

1* Riksdagen 1989190. 3 sami. Nr T518-524