Statligt ägande

Motion 2021/22:2434 av Mattias Bäckström Johansson m.fl. (SD)

av Mattias Bäckström Johansson m.fl. (SD)

Förslag till riksdagsbeslut

  1. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om statligt ägande och tillkännager detta för regeringen.
  2. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att regeringens mål om minst 40 procent av vardera könet i statliga bolagsstyrelser ska tas bort som hållbarhetsmål och tillkännager detta för regeringen.
  3. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att se över statliga bolags opinionsbildande arbete för att tydliggöra att bolagens kommunikationsarbete måste bedrivas på ett förtroendegivande sätt och tillkännager detta för regeringen.
  4. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att regeringen ska initiera avyttringen av Lernia AB i enlighet med det bemyndigande som riksdagen har beslutat om och tillkännager detta för regeringen.
  5. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att regeringen bör verka för en uppdelning av Postnord AB och tillkännager detta för regeringen.
  6. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att se över statens finansiella mål för SJ AB som bör sänkas och tillkännager detta för regeringen.
  7. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att Svenska Spel ska delas i två olika bolag där de konkurrensutsatta spelformerna placeras i ett av bolagen och de monopolistiska spelformerna i ett annat och tillkännager detta för regeringen.
  8. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att staten ska avyttra den del av Svenska Spel som verkar på den konkurrensutsatta marknaden och tillkännager detta för regeringen.
  9. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att staten som ägare ska verka för att Telia Company AB delas upp i två delar, samhällsviktig infrastruktur respektive telekomverksamhet och där regeringen ges ett bemyndigande att avyttra ägandet i telekomverksamheten och tillkännager detta för regeringen.
  10. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om en översyn av uppdraget för statligt ägda Vattenfall AB och tillkännager detta för regeringen.
  11. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att Vattenfall AB inte ska åläggas några restriktioner när det gäller att planera, förbereda eller bygga ny kärnkraft och tillkännager detta för regeringen.

Motivering

Många viktiga svenska samhällsfunktioner bedrivs idag i bolagsform med staten som hel- eller delägare där bolagen generellt verkar på en konkurrensutsatt marknad. Sverigedemokraterna är anhängare av ett fortsatt statligt engagemang för att bibehålla statens inflytande. I vissa fall förvaltar statliga bolag nationens naturresurser så att det statliga ägandet garanterar att dessa kommer Sveriges medborgare till del. Utförsäljningar av statens egendom är inte ett ideologiskt självändamål. Emellertid finns statliga innehav som under vissa omständigheter skulle kunna reduceras där man inte kan motivera det statliga ägandet i nytta för medborgarna.  Statligt engagemang i centrala samhällsfunktioner anser vi stärker Sverige som nation vid extraordinära händelser, såsom finanskriser, handelsblockader och internationella konflikter. Om bolagen drivs enligt marknadsmässiga principer, vilket som regel bör vara fallet, stärks statens kassa genom aktieutdelning. Genom ett visst statligt ägande bibehålls också en demokratisk dimension kring vissa etiska frågor som till exempel kan röra korruption och miljöförstöring. Politiker bör emellertid utöva inflytande över statens bolag med varsamhet och god lönsamhet bör prioriteras högt.

Hållbarhetsmål

I styrningen av de statliga bolagen har regeringen formulerat hållbarhetsmål om att det i varje styrelse ska vara minst 40 procent av vardera kön. All sådan form av kvotering och positiv särbehandling på basis av kön är negativt. All praxis av detta slag inom ramen för offentlig verksamhet bör avvecklas. Varje individ ska bedömas utifrån sina personliga egenskaper och vägen dit kan aldrig gå genom särbehandling på grund av kön. Utöver det faktum att all så kalladpositiv särbehandling av en grupp samtidigt är negativ särbehandling av någon annan, förstärker sådan behandling synen på människor som representanter för en grupp snarare än representanter för sig själva. Det skulle även med nuvarande mål innebära att regeringen exempelvis anser att det är för många kvinnor i bolagsstyrelserna för Almi, Samhall och Svensk Exportkredit. Mot bakgrund av detta ska regeringens mål om minst 40 procent av vardera kön i statliga bolagsstyrelser som hållbarhetsmål, tas bort.

Opinionsbildande verksamhet

Statliga bolags uppgift är att verka inom ramen för statens direktiv och riktlinjer. En del verksamheter har dock utvecklats i en aktivistisk inriktning. Yttrandefrihet, tryckfrihet och föreningsfrihet är grunder som samhället bygger på, vilket självfallet även gäller de statligt ägda bolagen. Exemplet med Systembolaget hur de försökte påverka riksdagens ledamöter att fatta en viss typ av beslut när det gäller så kallad gårdsförsäljning av alkohol tyder dock på att regeringen behöver utveckla sin ägarstyrning. Detta genom att tydliggöra att kommunikationsarbetet måste bedrivas på ett förtroendeingivande sätt med rimlig opinionsbildning.

Lernia AB

Sverigedemokraterna ser inte utförsäljningar av statens egendom som ett ideologiskt självändamål. Emellertid finns statliga innehav som under vissa omständigheter skulle kunna reduceras. Detta där det är svårt att motivera det statliga ägandet till nytta för medborgarna eller av strategiskt intresse. Ett sådant fall är det helägda bolaget Lernia AB som huvudsakligen bedriver verksamhet inom bemanning, utbildning och matchning på en välfungerande marknad. Det är svårt att motivera varför staten ska bidra till att snedvrida konkurrensen och konkurrera ut privata aktörer på området. Sedan längre tid finns även ett bemyndigande från riksdagen om att helt avyttra bolaget. Det har inte blivit fallet och under 2020 har även staten genomfört ett kapitaltillskott till bolaget om 150 miljoner kronor. Detta då bolaget har haft problem under Coronapandemin och där balansräkning har behövts stärkas upp. Samtidigt har bolaget under de senaste åren haft en sviktande lönsamhet och redovisat förluster. Bolaget saknar samhällsuppdrag och subventioneras nu av staten som ägare, på bekostnad av marknaden. Bolaget bör avvecklas i den statliga portföljen och regeringen ska nyttja det bemyndigande som finns från riksdagen.

Postnord AB

Under 2008 beslutades det om ett samgående mellan Posten AB samt Post Danmark A/S och där det gemensamma moderbolaget Postnord AB skapades. Syftet med sammanslagningen var att dels genom ökade volymer och finansiella resurser värna den samhällsomfattande posttjänsten på lång sikt, dels skapa värde genom affärens positiva inverkan på framtida tillväxt och lönsamhet. Snart efter samgåendet hade digitaliseringen av traditionellt postburen kommunikation i främst Danmark i kombination med de generösa anställningsvillkoren med så kallade särliga villkor för deras anställda gett upphov till problem i bolaget. Detta resulterade i ett kapitaltillskott om 2,2 miljarder kronor från ägarna. Utöver det har bolaget genomfört ett flertal förändringar för att möta denna utveckling såsom att det kan få ta upp till två dagar innan ett brev når fram till mottagaren jämför med det tidigare kravet att brev skulle vara framme efter en natts befordran. Trots detta har det framkommit uppgifter om att bolaget riskerar mångmiljardförluster i verksamheten till följd av de fortsatt minskade brevmängderna och då främst i Sverige. Detta har även resulterat i att man från danskt håll, i Folketingets transportutskott, fattat beslut om att utreda de ekonomiska och juridiska konsekvenserna för en uppdelning av bolaget. En sådan motsvarande utredning från svenskt håll är högst rimlig, detta även för att kunna utvärdera olika vägval framåt. Det behövs mot bakgrund av att regleringarna delvis skiljer sig åt och för att man befinner sig i olika skeenden av en digitaliserad postgång. Regeringen behöver skyndsamt utreda de ekonomiska och juridiska konsekvenserna av en uppdelning av bolaget och verksamheten i Postnord AB.

SJ AB

SJ AB är ett aktiebolag, ägt av svenska staten, med uppdrag att bedriva lönsam persontrafik. Bolagets finansiella mål reviderades på årsstämman år 2014, vilket resulterade i ett krav på en avkastning på operativt kapital om minst sju procent i genomsnitt. Det innebär en nettoskuldssättningsgrad på 0,5–1,0 gånger på sikt och en utdelning som ska uppgå till 30–50 procent långsiktigt. Att öka andelen tågresor anses vara av stor vikt i arbetet att minska utsläppen av växthusgaser och att dessa resor i stor utsträckning bör ske med spårtrafik råder det stor samsyn kring. Avgörande för att resenären ska välja tåg är att man kan räkna med punktliga tåg som upplevs som fräscha, moderna och attraktiva. Det ska vara lätt att köpa biljetter och servicen ska vara god under resan. Tågstandarden ska vara hög med olika komfortnivåer att välja på. Detta kräver god och regelbunden service, städning och uppgradering samt emellanåt införskaffande av nya fordon. Persontågstrafiken bör dessutom vara tillgänglig i så stora delar av landet som möjligt.

SJ AB borde då vara den aktör som bedriver trafik även där andra aktörer inte ser någon lönsamhet. Det finns enligt undertecknade ett brett stöd hos svenska folket att ha ett statligt ägt bolag som bedriver persontrafik då den utgör en viktig del av infrastrukturen i Sverige. Ett exempel är nattågstrafiken mellan Stockholm och Malmö som tidigare hotats av nedläggning då den hade en svag lönsamhet. Det kan även nämnas att SJ AB inte bedrev någon trafik på Västkustbanan under många år, då det var en omöjlig affär för bolaget att kunna konkurrera med de av skattemedel subventionerade Öresundstågen. SJ ägs av den svenska staten och har ett uppdrag att bedriva lönsam persontrafik. De problem med tågtrafiken som redovisats ovan hänger samman med de ekonomiska mål som beslutats om för SJ. Trots att dessa mål reviderades år 2014 ser vi fortfarande samma problematik. Avkastningskravet bör därför sänkas ytterligare för att bolaget ska kunna komma till rätta med den ovan nämnda problematiken.

Svenska spel AB

I juni 2018 fattade riksdagen beslut med anledning av propositionen om en omreglerad

svensk spelmarknad. Följden av beslutet blev att det tidigare svenska spelmonopolet

avskaffades, från den 1 januari 2019 trädde ett licenssystem i stället i kraft på den svenska spelmarknaden. Genom detta har staten även nu en ny uppgift i att utöva tillsyn över spelmarknaden och vars uppdrag har ålagts Spelinspektionen. Samtidigt som staten utövar denna tillsyn och reglerar marknaden, deltar staten på marknaden.  Staten verkar även på den del av marknaden som fortsatt lyder under förbudslagstiftningen.

En process måste påbörjas där bolagets verksamhet på den omreglerade marknaden separeras från den övriga verksamheten i två olika bolag. Med en sådan indelning kan de former av spel som kommer det svenska föreningslivet till del säkras. Avsikten därefter är att staten inte ska vara kvar som en aktör på den konkurrensutsatta marknaden och där det bolag som verkar på den konkurrensutsatta marknaden ska säljas. Svenska spel behöver moderniseras och den statliga spelpolitiken bli konsekvent och trovärdig, där fokus på riktigt ligger på att reglera spelmarknaden och ta ansvar för folkhälsan genom att skydda konsumenterna.

Telia Company AB

Telia förvärvade under 2018 Bonnier Broadcasting, där bland annat TV4 och C More ingår. Sverigedemokraterna har varit starkt kritiska till detta uppköp ända sedan affären blev känd. Det är problematiskt att staten indirekt, via dominerande innehav i Telia, blir ägare av annan marksänd TV, där man sedan tidigt indirekt även har kontrollen över public service, även om det inte planeras en politisk styrning av kanalerna. Resultatet av denna affär är att staten riskerar att uppfattas som avsändare av i praktiken alla marksända kanaler. En sådan stark statlig dominans som blir följden av denna affär är inget som brukar förknippas med västerländska demokratier.  I Sverige ska det finnas fri och oberoende media, vilket upprätthålles genom flera privata aktörer och en sund konkurrens mellan dem.

Telekomverksamhet ska inte vara en kärnverksamhet som staten bör syssla med. Telias styrelse har valt en inriktning som inte ligger i linje med statens intressen och där vår ingång är att bolaget snarast bör delas upp utifrån samhällsviktig infrastruktur respektive telekomverksamhet. Det är inte riksdagens uppdrag att bedöma rent affärsmässiga handlingar och full respekt finns för att Telias styrelse anser att förvärvet av Bonnier Broadcasting på sikt är en god affär och rätt strategi för bolaget. Det är dock riksdagens uppdrag att ta ansvar för att demokrati och en sund konkurrens råder i Sverige. Det finns ingen anledning att vänta ut konkurrensprövningen hos EU-kommissionen utan regeringen bör snarast verka för en uppdelning av Telia där samhällsviktig infrastruktur och telekomverksamhet skiljs åt samt där regeringen ges ett bemyndigande att avyttra ägandet i telekomverksamheten.

Vattenfall AB

Sverigedemokraterna anser att Vattenfalls strategi gällande förnybar energi bör ses över och anpassas efter rådande förhållanden på den svenska och europeiska energimarknaden. Relativt låga energipriser samt ett lågt pris på utsläppsrätter i kombination med enormt investeringsbehov i infrastruktur, bland annat till följd av uppförandet av väderberoende kraftproduktion, kommer att resultera i långsiktigt ökade kostnader och ekonomisk osäkerhet gällande lönsamhet. Det är något som troligen kommer att medföra ökade kostnader för staten och dessutom innebära en negativ inverkan på svensk industris konkurrenskraft. Rimlig lönsamhet genom sund ekonomisk konkurrens mellan energislagen utan subventioner som snedvrider marknaden är behövligt. Sverigedemokraterna förordar emellertid ett system för elproduktion i Sverige som i möjligaste mån är oberoende av fossil energi. Elmarknaderna i norra Europa är delvis integrerade, vilket är naturligt, men Sverige bör undvika att göra sig långsiktigt beroende av importerad el. Därför får det inte finnas en övertro på väderberoende energislag, som vindkraft och solceller, eftersom dessa måste kombineras med baskraft av något slag. Förutom att vi menar att Vattenfalls strategi gällande förnybar energi bör ses över, bör även fokus flyttas från expansion i utlandet till att värna den svenska elförsörjningen ur ett långsiktigt perspektiv.

Inget tankeförbud om kärnkraft för Vattenfall AB

Vattenfall AB lämnade i juni år 2012 in en ansökan till Strålsäkerhetsmyndigheten om att få ersätta befintliga reaktorer med nya. Detta skulle utgöra ett led i arbetet med att analysera förutsättningarna inför en eventuell investering i nya reaktorer. På så vis har Strålsäkerhetsmyndigheten anbragts att påbörja ett arbete med att ta fram nya föreskrifter för kraven på en ny reaktor. Regeringen har trots att detta enbart är en process i undersökningsstadiet, gett uttryck för att vilja ålägga Vattenfall AB med ett stopp för att ens undersöka förutsättningarna. I regeringens budgetproposition för 2015 står följande att läsa:

”Regeringen avser ta ett helhetsgrepp om det statliga bolaget Vattenfall och av styrningen av bolaget i syfte att göra det ledande i omställningen av energisystemet mot en högre andel förnybar energi. Vattenfalls planer på att förbereda för byggandet av ny kärnkraft avbryts.”

Detta är djupt problematiskt. Det går att dra paralleller till det så kallade tankeförbudet som infördes av en tidigare socialdemokratisk regering år 1987 som innebar att ingen får utarbeta konstruktionsritningar, beräkna kostnader, beställa utrustning eller vidta andra sådana förberedande åtgärder i syfte att inom landet uppföra en kärnkraftsreaktor. Därför ska Vattenfall AB inte åläggas några restriktioner att ansöka, undersöka eller förbereda för uppförande av ny kärnkraft.

Mattias Bäckström Johansson (SD)

Tobias Andersson (SD)

Eric Palmqvist (SD)

Josef Fransson (SD)

Ärendet är avslutat Motionskategori: Fristående motion Tilldelat: Näringsutskottet

Händelser

Inlämnad: 2021-10-01 Granskad: 2021-10-01 Hänvisad: 2021-10-14

Motioner

Motioner är förslag som riksdagens ledamöter har lämnat till riksdagen.

Yrkanden (11)