Socialförsäkringens administration

Motion 2001/02:Sf367 av Margit Gennser m.fl. (m)

Ärendet är avslutat

Motionskategori
Fristående motion
Tilldelat
Socialförsäkringsutskottet

Händelser

Inlämning
2001-10-05
Numrering
2001-10-05
Hänvisningsförslag
2001-10-05
Utskottsförslag
2001-10-05
Granskning
2001-10-05
Registrering
2001-10-05
Hänvisning
2001-10-11
Bordläggning
2001-10-11

Motioner

Motioner är förslag som riksdagens ledamöter har lämnat till riksdagen.

1 Förslag till riksdagsbeslut

  1. Riksdagen begär att regeringen lägger fram förslag till sådan ändring att försäkringskassan får det finansiella ansvaret för rehabiliteringsutredningar och rehabilitering.

  2. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om att kvalifikationskraven för försäkringsläkare bör utformas mer enhetligt än vad som är fallet i dag för att på så sätt främja patientens intresse.

  3. Riksdagen begär att regeringen lägger fram förslag i syfte att förbättra rehabiliteringen och korta sjukskrivningstiderna.

  4. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om att samarbetet mellan försäkringskassor och övriga berörda parter i rehabiliteringsprocessen skall uppmuntras.

2 Ge försäkringskassorna budgetansvar

Endast 13 procent av de långtidssjukskrivna får rehabilitering inom ett år. En viktig anledning till de långa väntetiderna är att sjukvården har andra prioriteringar än försäkringskassan. Medan sjukvården måste prioritera livshotande sjukdomar är försäkringskassans uppgift att se till att sjuka människor i arbetsför ålder blir arbetsföra igen. De långa väntetiderna i vården innebär omedelbara kostnader för socialförsäkringen men även för sjukvården på lite längre sikt, eftersom sjuktillstånden ofta förvärras under väntetiderna. Situationen har försämrats under senare år och med tanke på den ökade sjukskrivningen och i synnerhet långtidssjukskrivningen kommer den sannolikt att fortsätta att förvärras om ingenting görs.

Samverkan mellan de olika huvudmännen har prövats i olika former. Finsam innebar finansiell samordning mellan försäkringskassan och kommuner. Försöksverksamheten gav positiva resultat i form av lägre kostnader och ohälsotal. Försöksverksamheten har dock även visat att det är otillräckligt med enbart samverkan. Vår slutsats är att samverkan måste ledas av en huvudman med budgetansvar, samtidigt som andra åtgärder vidtas för att begränsa inflödet av sjukanmälningar.

Vi föreslår att försäkringskassan får detta ansvar för budgeten. Det innebär att försäkringskassan kan köpa rehabiliteringstjänster av annat landsting än det egna, av privata företag eller utomlands. Vi anslår 765 miljoner kronor för detta ändamål.

På sikt är det även möjligt att låta privata försäkringsbolag konkurrera med försäkringskassan om att tillhandahålla rehabiliteringsförsäkringar. Viktigt är dock att försäkringsavtalet upprättas mellan arbetstagaren och försäkringsbolaget. På så sätt kan försäkringen följa arbetstagaren när denne byter arbetsgivare.

Vi har utvecklat vår syn på hur den arbetslivsinriktade rehabiliteringen skall reformeras samt vilka åtgärder som behöver vidtas i andra kommittémotioner och tar här därför endast upp de delar som berör försäkringskassan och dess finansiella resurser.

3 Ge försäkringskassan resurser att anställa mer personal

En anledning till att den sjukskrivne får vänta på rehabilitering är att försäkringskassorna inte hinner med att handlägga dessa frågor. I takt med att sjukskrivningarna ökat har rehabiliteringsärendena lagts på hög och personalen fått ägna sig åt andra rutinärenden.

Vi vill anslå 235 miljoner kronor av den miljard till försäkringskassorna som vi tillstyrker för att försäkringskassorna skall kunna tillsätta 500 nya heltidstjänster.

4 Ekonomiska effekter av ny organisation och nya resurser

Om väntetiderna minskar och fler människor får snabb rehabilitering kommer kostnaderna för sjukförsäkringen och förtidspensionen att sjunka. Utredningen SOU 2000:78 Rehabilitering till arbete beräknar att en krona i ökade kostnader för rehabilitering på sikt kan ge nio kronor tillbaka i form av minskade sjukförsäkringskostnader och ökade skatteintäkter när människor börjar arbeta igen.

I det korta perspektivet gör dock utredningen en mer återhållsam kalkyl. Satsningar på 2,6 miljarder kronor första året och 2,7 respektive 2,9 miljarder kronor andra och tredje året väntas minska sjukskrivningskostnaderna med 2,5 miljarder kronor första året och 4,5 respektive 6,5 miljarder kronor andra och tredje året.

Vi beräknar att avsevärda positiva effekter kan åstadkommas genom att tilldela försäkringskassan extra medel för köp av rehabiliteringsutredningar och rehabiliteringsinsatser på ungefär 765 miljoner kronor och en personalförstärkning på 500 heltidstjänster till en kostnad av 235 miljoner kronor. Sammanlagt föreslår vi därmed att försäkringskassans resurser förstärks med en miljard kronor. I vår budget räknar vi med att rehabiliteringen skall kunna spara 2,3 miljarder kronor år 2002 i och med att antalet förtidspensionärer minskar.

5 Förbättra utbildningen av försäkringsläkarna

Försäkringsläkarna (förtroendeläkarna) har funnits inom försäkringskassorna sedan 1930-talet. Antalet var tidigare begränsat men har kraftigt ökat från tio på 1960-talet till i dagsläget cirka 450.

Systemet innebär att en till försäkringskassan knuten försäkringsläkare granskar att den intygsskrivande läkaren har gått rätt till väga, att denne kan verifiera varför patienten fått ett sjukintyg. Därefter är det försäkringskassans handläggare som gör bedömningen om patienten skall sjukskrivas, med hjälp av försäkringsläkarens granskning.

Försäkringsläkarna har förhållandevis skiftande bakgrund och mycket olika arbetstider vid kassorna. En enkät genomförd inom kåren visar att man efterlyser utveckling av enhetliga bedömningsmetoder, kompetensutveckling, mer av externa kontakter samt en aktivare roll inom rehabiliteringsarbetet. Försäkringsläkarna deltar i beslutsprocesser som omfattar mångmiljardbelopp. Det borde därför vara ett naturligt krav att försäkringsläkarna har någon form av utbildning inom försäkringsmedicin samt att kvalifikationskraven är likvärdiga över hela landet. Det bör således finnas nationellt tillämpade kriterier och rekommendationer vid nyanställning av försäkringsläkare.

Öka medborgarens makt över sin försäkringshandläggning

Medborgarna är beroende av att hanteringen av socialförsäkringsärendena administreras på ett tillfredsställande sätt. Försäkringskassornas verksamhet bedrivs som en myndighet och måste därför tillföras tillräckligt med resurser för att ge medborgaren en rättssäker ärendehantering.

Tidigare har sambanden mellan en ökad längd för genomsnittlig sjukskrivning och ökade köer på väntad behandling inom sjukvården tonats ned av regeringen. I dag erkänns problemet även av regeringen.

Den snabbast verkande lösningen för att lösa vissa av köproblemen är att försäkringskassorna med egna medel och ett strikt budget- och resultatansvar kan köpa upp sjukvårdstjänster utanför det egna landstingsområdet, hos privata vårdgivare eller i utlandet för att korta väntan på vård och då också sjukskrivningstiderna. En annan kompletterande metod är att patienterna kan ta problemen i egna händer och erbjudas möjlighet att söka sig till den vårdinrättning som har kortast kötid för att på så sätt minska ledtiderna för patienter som befinner sig i vårdprocessen.

Det är angeläget att försäkringskassornas handläggning av ärenden förbättras. En process har inletts bland försäkringskassor att samarbeta i större utsträckning inom kassaområdena. Det är önskvärt att denna process uppmuntras och att denna möjlighet även utsträcks till att innefatta ett gränsöverskridande samarbete mellan olika kassor. Ett sådan samarbete kan skapa skalfördelar genom att försäkringskassorna specialiserar sig på vissa ärendetyper och byter ärenden mellan sig.

Ett annat sätt att förbättra ärendehandläggningen på försäkringskassorna är att avlasta dem från inslag i socialförsäkringssystemet som kan hanteras på annat sätt. Ett exempel på detta är trafikskadeförsäkringen. Vi föreslår att trafikolycksfallen skall föras över till trafikförsäkringen. Inte heller arbetsskadeförsäkringen behöver på sikt hanteras av försäkringskassorna.

7 Våra förslag

Ge försäkringskassan det finansiella ansvaret för rehabiliteringsutredningar och rehabilitering. Vid köer skall rehabiliteringstjänster kunna köpas upp från andra landsting, privata företag eller utlandet. Vi vill avsätta 765 miljoner kronor per år för detta. Vi yrkar på detta i vår anslagsmotion (2001/02:Sf382).

Ge försäkringskassan resurser att nyanställa 500 personer som framför allt skall ägna sig åt rehabiliteringsfrågor. Vi vill avsätta 235 miljoner kronor per år för detta ändamål. Vi yrkar på detta i vår anslagsmotion (2001/02:Sf382).

Förbättra utbildningen av försäkringsläkarna och inrätta gemensamma normer för tillsättningen av dem.

Stockholm den 3 oktober 2001

Margit Gennser (m)

Gustaf von Essen (m)

Göran Lindblad (m)

Cecilia Magnusson (m)

Margareta Cederfelt (m)

Björn Leivik (m)

Cristina Husmark Pehrsson (m)

Carl G Nilsson (m)

Leif Carlson (m)


Yrkanden (4)

  1. Riksdagen begär att regeringen lägger fram förslag till sådan ändring att försäkringskassan får det finansiella ansvaret för rehabiliteringsutredningar och rehabilitering.
    Behandlas i
    Utskottets förslag
    Avslag
    Kammarens beslut
    =utskottet
  2. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om att kvalifikationskraven för försäkringsläkare bör utformas mer enhetligt än vad som är fallet i dag för att på så sätt främja patientens intresse.
    Behandlas i
    Utskottets förslag
    Avslag
    Kammarens beslut
    =utskottet
  3. Riksdagen begär att regeringen lägger fram förslag i syfte att förbättra rehabiliteringen och korta sjukskrivningstiderna.
    Behandlas i
    Utskottets förslag
    Avslag
    Kammarens beslut
    =utskottet
  4. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om att samarbetet mellan försäkringskassor och övriga berörda parter i rehabliiteringsprocessen skall uppmuntras.
    Behandlas i
    Utskottets förslag
    Avslag
    Kammarens beslut
    =utskottet

Motioner

Motioner är förslag som riksdagens ledamöter har lämnat till riksdagen.