Snabbtåg Sundsvall - Stockholm m.m.

Motion 1992/93:T522 av Ian Wachtmeister m.fl. (nyd)

av Ian Wachtmeister m.fl. (nyd)
Acceptera Norrland som en del av Sverige istället för
koloni!
Hela Sverige skall leva -- även Norrland. Det är viktigare
att förena Norrland med Sverige med kommunikationer
som ligger i fas med den tekniska utvecklingen, än att ånyo
förena Sverige med Danmark via Öresundsbron. Södra
Norrland ligger idag i ''ingen mans land''. Det vill säga, det
är för nära att ta flyget samt för långt ifrån för att ta bilen.
Snabbtågsprojektet Stockholm--Sundsvall är en
infrastrukturell insats som på ett mycket påtagligt sätt skulle
förändra södra Norrlands utvecklingsbetingelser.
Näringslivet skulle stärkas och dagens avståndshandikapp
skulle minskas. Tillgängligheten till högre utbildning skulle
markant förbättras. (Gävleborgs län har idag de sämsta
utbildningsmöjligheterna i Sverige.)
Sysselsättningsmöjligheterna skulle förbättras.
Enligt en utredning från banverket kan nuvarande trafik
med sex dagliga dubbelturer mellan Sundsvall och
Stockholm med en restid på 4 timmar och 45 minuter
förbättras betydligt. När föreslagna åtgärder vidtagits kan
restiden reduceras med cirka 40% till 3 timmar och
dessutom kan turtätheten ökas med interregional och
regional trafik.
Dessutom är trafiken på ostkustbanan såväl företags-
som samhällsekonomiskt lönsam. Utvecklingspotentialen
för järnvägen är mycket stor.
Utsugningen av kolonin Norrland har nu pågått alltför
länge. Norrlands råvaruresurser skogen, vattenkraften,
malmen och naturen exploateras hänsynslöst. Numera
försvinner även alla arbetstillfällen.
Redan under oktober 1987 började arbetsgrupper och
ledningsgrupper arbeta för att södra Norrland inte skulle bli
eftersatt i sin infrastruktur. Under november 1987
uppvaktades dåvarande kommunikationsminister Sven
Hulterström rörande ostkustbanan. I januari 1988 skrevs
motioner av samtliga politiska partier i ärendet. I mars 1989
uppvaktades kommunikationsminister Georg Andersson. I
januari 1990 uppvaktades industriminister Rune Molin.
Banverkets mellersta region har utrett och sammanställt
lämpliga investeringsprojekt för sträckan Uppsala--
Sundsvall. För en investering runt 3 miljarder kronor skall
restiden Sundsvall--Stockholm ta cirka 3 timmar. SJ
bedömer att alla sträckor från Stockholm till regionala
centra (som exempelvis Sundsvall) på sikt är kommersiellt
lönsamma att trafikera med snabbtåg, förutsatt att den
sammanlagda restiden ej överstiger 3,5 timmar.
Betydande samordningsvinster kan erhållas genom att
man samtidigt bygger ut den största ''flaskhalsen'' på E 4,
nämligen sträckningen mellan Söderhamn och Hudiksvall.
Detta olycksdrabbade vägavsnitt är en ytterligare
markering mellan Kungariket Sverige och dess koloni
Norrland.
Denna insats är dessutom en investering och ej en
nödlösning på ett akut problem.
Med tanke på vad som tidigare sagts beträffande
regionens utbildningsnivå samt arbetslöshet, är akuta
meningsfyllda arbetsmarknadsinsatser nödvändiga.
Arbetslösheten enbart i Gävleborgs län uppgår till över
5,8% öppet arbetslösa med en ökande trend.
Totalt står nu 13% utanför den ordinarie
arbetsmarknaden.
Bland ungdomarna i gruppen 18--24 år står 33% utanför
arbetsmarknaden.
Till vår glädje har vi nu inom Ny demokrati kunnat
konstatera att regeringen åter följt vårt förslag att finansiera
infrastrukturella investeringar genom upplåning. Steg två är
nu att strategiskt göra dessa investeringar.
Därvid måste bl.a. stor hänsyn tagas till rådande
arbetslöshet samt landsdelars potentiella
utvecklingsmöjligheter.
Genom en infrastrukturell investering i
snabbtågsprojektet Stockholm--Sundsvall, i kombination
med en ombyggnad av E 4 mellan Söderhamn och
Hudiksvall, knyter man inte bara ihop Norrland med moder
Svea, utan åtgärdar samtidigt arbetslösheten i ett av våra
värst drabbade län -- Gävleborgs län!
Hittills har regeringen, utöver planerade medel samt vad
tidigare regering avsatt för detta objekt, endast anvisat 337
extra miljoner.
Det unika i detta sammanhang är att de involverade
länen -- Uppsala län, Gävleborgs län samt Västernorrlands
län -- pga investeringens betydelse  själva omedelbart
tillskjuter 50 mkr, 63 mkr resp. 53 mkr. Gävleborgs län gör
dessutom kommunala följdinvesteringar om 130 mkr.
Skulle dessutom de statliga stöden dras in för de tre
flygplatserna efter ostkusten (Hudiksvall, Söderhamn,
Gävle), vilket man kan uttyda av regeringens proposition
1992/93:100 bilaga 7, innan snabbtågsprojektet Stockholm--
Sundsvall förverkligats, kommer detta direkt att innebära
katastrofala följder för näringslivet och arbetslösheten.

Hemställan

Med hänvisning till det anförda hemställs
1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om att redan avsatta medel för
infrastruktursatsningar bör omdisponeras, extra anslag
utanordnas samt upplåningsfinansierade medel prioriteras
för snabbtågsprojektet Stockholm--Sundsvall,
2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om att redan avsatta medel för
infrastruktursatsningar bör omdisponeras, extra anslag
utanordnas samt upplåningsfinansierade medel prioriteras
för ombyggnaden av E 4 mellan Söderhamn och Sundsvall.

Stockholm den 20 januari 1993

Ian Wachtmeister (nyd)

Laila Strid-Jansson (nyd)

Arne Jansson (nyd)
Ärendet är avslutat Motionskategori: - Tilldelat: Trafikutskottet

Händelser

Inlämning: 1993-01-26 Bordläggning: 1993-02-09 Hänvisning: 1993-02-10

Motioner

Motioner är förslag som riksdagens ledamöter har lämnat till riksdagen.

Yrkanden (4)