Småföretagande

Motion 2003/04:N346 av Maria Larsson m.fl. (kd)

av Maria Larsson m.fl. (kd)

1 Sammanfattning

Företagsamhet är i ordets mest grundläggande mening helt avgörande för ett samhälles fortlevnad. Förmågan att omsätta goda idéer i konkret och konstruktiv handling kan inte lovordas nog mycket. Företagsamhet skapas ur människors önskan att förverkliga idéer till produkter och tjänster. Man drivs också av en ”tävlingsinstinkt” att försöka lyckas med en affärsidé man fått. Den speciella stimulans en entreprenör känner av att utifrån en idé, ganska snabbt, få ”sätta denna i sjön” och se den förverkligas är så stark att man kan arbeta mycket hårt under långa perioder. Ofta är det också med ett långsiktigt perspektiv på verksamheten.

I motionen presenterar Kristdemokraterna förslag som väsentligt kan förbättra situationen för Sveriges småföretagare. Våra förslag handlar om allt från vikten av förbättrade attityder till enklare regelverk och sänkta skatter. Vi föreslår också åtgärder som ökar tryggheten för småföretagaren, till exempel att trygghetssystemen ska gälla för företagare på samma sätt som för anställda.

Vidare föreslår vi en rad åtgärder som kan förbättra situationen vad gäller tillgången på riskkapital. För familjeföretag föreslår vi bättre villkor vid generationsskiften.

2 Innehållsförteckning

1 Sammanfattning 1

2 Innehållsförteckning 2

3 Förslag till riksdagsbeslut 3

4 Företagsamhet är grunden för välfärden 4

5 Förbättra attityderna till företagande 4

6 Förenkla reglerna 5

6.1 Avveckla regler som inte används 6

6.2 Enklare få F-skattsedel 6

6.3 Enklare självdeklaration för företagare 6

6.4 Enklare kontakter med myndigheter 7

6.5 Rättvisa försäkringssystem 7

6.6 Staten bör betala föräldraledigas semesterersättning 7

6.7 Utforma miljöbalken utifrån småföretagens situation 7

7 Sänk skatterna! 8

7.1 Sänk arbetsgivaravgifterna 8

7.2 Ändra regler för och beskattning av fåmansbolag 8

7.3 Avvecklad förmögenhetsskatt 8

7.4 Underlätta för generationsskiften i familjeföretag 9

7.5 Sänk skatten på arbete 9

7.6 Inför riskkapitalavdrag 10

7.7 Inför etableringskonto 10

7.8 Slopa straffavgiften vid försenad deklaration 10

8 Stimulera tjänstesektorn 11

8.1 Sänkt skatt för köp av hushållstjänster 11

8.2 Schablonbeskatta vissa tjänstebranscher 11

8.3 Fördubblad satsning på turismen 12

9 Lärlingsutbildning 12

10 Stärk rättsväsendet 12

11 Satsa på infrastrukturen 13

12 Avveckla offentligt ägande om det finns en privat marknad 13

13 Avveckla snedvridande företagsstöd 13

14 Små företag ska kunna delta i offentlig upphandling 14

3 Förslag till riksdagsbeslut

  1. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om attityder till företagande.

  1. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om enklare regler för företagen.

  2. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om sänkta skatter.1

  3. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om sänkt skatt för köp av hushållstjänster.1

  4. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om införande av schablonbeskattning inom vissa tjänstebranscher.1

  5. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om stärkt rättsväsende.2

  6. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om ökade satsningar på infrastrukturen.

  7. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om rättvis konkurrens mellan offentlig och privat sektor.

  8. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om avveckling av snedvridande företagsstöd.

  9. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om små företags möjligheter vid offentlig upphandling av stora volymer.

  10. Riksdagen beslutar om en återgång till 14 dagars sjuklöneperiod.3

  11. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om införande av etableringskonto.1

  12. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om arbetslöshetsförsäkringen.4

  13. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om att underlätta företagens kontakter med myndigheterna.

1Yrkandena 3–5 och 12 hänvisade till SkU.

2Yrkande 6 hänvisat till JuU.

3Yrkande 11 hänvisat till SfU.

4Yrkande 13 hänvisat till AU.

4 Företagsamhet är grunden för välfärden

Företagsamhet skapar kraft som förlöses i många små företag och är på sikt en stor tillgång för ett samhälle. Ett gott klimat där enskilda människors idéer och kreativitet får möjlighet att blomma ut är av största vikt. Över 700 000 företag har färre än fem anställda. Cirka 30 procent av arbetskraften i Sverige arbetar i dessa företag. Det är ur denna stora grupp företag som medelstora och stora företag ska växa fram. Tyvärr är denna utveckling katastrofalt dålig i Sverige på grund av det socialdemokratiska näringslivsklimatet. Inte ett enda nytt storföretag har vuxit fram i Sverige de senaste 30 åren. Däremot har många stora och medelstora företag flyttat från Sverige. Kristdemokraterna vill därför särskilt arbeta för de små företagens möjligheter att utvecklas.

Ett gott småföretagarklimat är inte bara av värde för de eldsjälar som gör verklighet av sina drömmar. Frukten av deras arbete är att nya jobb skapas och att skattemedel genereras till den gemensamt finansierade välfärd som vi alla håller högt. Det är pengar som vi använder till skola och utbildning för de unga, till vård och omsorg för de behövande, till vägar och järnvägar för att nämna några områden.

Kristdemokraterna vill i den här motionen särskilt lyfta fram de små företagens behov, peka på Socialdemokraternas bristfälliga politik och föreslå åtgärder för att förenkla vardagen för tusentals företagare runtom i landet och bidra till att skapa en god jordmån för nya och växande företag.

5 Förbättra attityderna till företagande

Under alltför lång tid har företagare från socialdemokratiskt håll enbart betraktats som outtröttliga skatteobjekt. Inte sällan har attityden varit att de flesta företagare är potentiella skattesmitare som behöver klämmas åt genom fler och hårdare regler. Detta har lett till ett ständigt växande regelverk och kontrollmaskineri.

Socialdemokraterna har motarbetet småföretagen i Sverige under de senaste åren. Det är förödande för Sveriges fortsatta utveckling att det största partiet, Socialdemokraterna, i regeringsställning har en så negativ grundinställning till företagande. Om man blir rik på att spela ishockey, sjunga eller spela bingo är detta berömvärt. Men om man som företagare under vissa perioder tjänar stora pengar är det inte alls lika berömvärt – detta trots att företagare skapar arbetstillfällen och ökade skatteintäkter i långt större utsträckning än idrottare, bingomiljonärer och underhållningsartister. I Sverige finns i dag bara hälften så många företagare som i flera andra länder på en jämförbar utvecklingsnivå. Det visar en studie som presenterats av Zoltan Acs, Magnus Henrekson och Stefan Fölster. Svenska män och kvinnor har svårt att spara ihop en nettoförmögenhet beroende på skattetrycket. Utan egna besparingar törs många inte starta eget företag.  

Situationen för landets företagare är mörk. Enlig färsk statistik från Institutet för tillväxpolitiska studier (ITPS) försattes 4 467 företag i konkurs under det första halvåret 2003. Det innebär en ökning med 10 procent jämfört med samma period förra året. Antalet anställda i företag i konkurs uppgick till drygt 14 500. Bara i Stockholms län försattes över 1 600 företag i konkurs. Det är en ökning med 17 procent jämfört med samma period förra året.

Trots en liten uppgång av nyföretagande under 2002 uppvisade nio län minskningar inom industrisektorn i förhållande till 2001. Nedgången var allra störst i Jämtlands län, följt av Värmlands och Hallands län. Två av tre nystartade företag under år 2002 etablerades Stockholm, Västra Götaland och Skåne. Det går alltså inte att tala om ett generellt bättre företagsklimat i Sverige. Fortfarande är antalet företag i Sverige lågt i förhållande till befolkningens storlek, och de nya företag som startas ersätter bara företag som försvinner.

Om Sverige ska klara framtidens välfärd krävs fler nya företag som vågar anställa och vidareutvecklas. Kristdemokraterna vill stimulera och uppmunta företagande. Företagare måste få känna att de har en betydelsefull roll som är värd uppskattning och uppmuntran från samhällets sida.

6 Förenkla reglerna

Regelverket som omgärdar företagandet är enormt. Den totala omfattningen av företagsregler uppskattas till cirka 20 000 sidor, och de ökar för varje år.

Den av Socialdemokraterna tillsatta Småföretagsdelegationen lade fram 81 konkreta förslag till regelförenklingar 1998. Idag, fem år senare, är närmare två tredjedelar av förslagen ännu inte genomförda. Kristdemokraterna anser att de flesta av delegationens återstående förslag kan och bör genomföras skyndsamt.

OECD har gjort beräkningar som visar kostnaderna för att administrera reglerna inom skatte-, arbetsmarknads- och miljöområdena. Se nedanstående diagram. Exempelvis kostar det ett mindre företag (1–19 anställda) cirka 30 000 kronor per år och anställd, vilket är oacceptabelt mycket. Därför är det oerhört viktigt att regeringen skyndsamt uppfyller riksdagens beslut från december 2002 att gå igenom hela regelverket som företagarna har att förhålla sig till och att genomgången också leder till att det rensas upp i regelträsket. Regeringen har inte fullföljt riksdagens beslut, vilket innebar att regeringen skulle sätta upp ett mål för hur mycket företagens kostnader för administration av regelverk ska minska.

Image: N346_4-1.jpg

Källa: OECD Multi Business Country Survey, 2000

6.1 Avveckla regler som inte används

Förutom att i förväg analysera konsekvenser av nya regler för små företag är det av största vikt att de regler som finns ses över. Socialdemokraternas arbete på området har knappt påbörjats. Den totala regelmängden som berör företagare måste minska. Kristdemokraterna anser att en så kallad solnedgångsparagraf bör införas så att företagsregler som inte använts i något fall på fem år eller mer kan slopas.

6.2 Enklare få F-skattsedel

Utan F-skattsedel är det svårt eller omöjligt att bedriva näringsverksamhet. Idag finns problem på det området. Bland annat kan den som utför tjänster åt sin förra arbetsgivare eller som bara har en uppdragsgivare ha svårt att få F-skattsedel. Utgångspunkten måste vara att alla seriösa entreprenörer som begär F-skattsedel ska tilldelas sådan. Dessutom är det ett stort problem att skattemyndigheten på vissa orter tar flera månader på sig för att hantera en ansökan om F-skattsedel.

6.3 Enklare självdeklaration för företagare

Nästan ingen av landets över 800 000 egenföretagare klarar av att deklarera på egen hand, och de flesta tvingas ta hjälp av en expert. Problemen med självdeklarationen har samband med de krav som ställs på bokföring och bokslut och den krångliga utformningen av bland annat skattereglerna. Kristdemokraterna vill att självdeklarationen görs om så att de flesta egenföretagaren ska kunna deklarera själva, utan hjälp utifrån.

6.4 Enklare kontakter med myndigheter

Många företagare upplever att myndigheter har dålig service och inte finns tillgängliga när de behövs. Det kan dessutom ta orimligt lång tid att få ett ärende avgjort hos en myndighet. Statskontorets rapport om vägen till den så kallade 24-timmarsmyndigheten är ett steg i rätt riktning. Detta viktiga arbete, som kräver samverkan mellan olika myndigheter, får inte – som så mycket annat – stanna vid prat och visioner.

Kristdemokraterna anser att myndigheterna måste betrakta företagare som sina kunder och därmed anpassa servicenivån där bland annat tiderna för tillgänglighet ingår. Myndigheterna bör också kunna lämna bindande löften om hur lång tid det får ta att avgöra ett ärende.

6.5 Rättvisa försäkringssystem

Det finns många områden där företagare har sämre villkor än anställda. Ett exempel på sämre villkor för företagare är reglerna om rätt till ersättning när man måste avstå från arbete för att ta hand om sjuka barn. Företagarens inkomster fördelas på årets alla dagar och blir därmed lägre än om den fördelas bara på arbetade dagar.

Att egenföretagare får lägre tillfällig föräldrapenning än anställda är ett tecken på att Socialdemokraterna hellre pratar om företagandets villkor än gör något åt saken. Kristdemokraterna anser att egenföretagare bör få samma rätt till ersättning som anställda i de olika försäkringssystemen.

6.6 Staten bör betala föräldraledigas semesterersättning

Kristdemokraterna menar att den extra kostnad en arbetsgivare har för semesterersättning till såväl den föräldralediga anställda som till vikarien motverkar anställning av personer i åldrar där föräldraskap är troligt. Därför är det rimligt att semesterersättningen till föräldralediga betalas av försäkringskassan genom arbetsgivaravgiften och inte belastar enskilda arbetsgivare.

6.7 Utforma miljöbalken utifrån småföretagens situation

Kristdemokraterna anser att miljöbalken bättre måste anpassas till de små företagens situation. Ett sådant arbete pågår i Miljöbalkskommittén. Miljöbalkens regelmängd bör bantas. Straffsatser och sanktionsavgifter måste bättre ta hänsyn till företagets storlek och graden av miljöfarlighet. Balken ska vara inriktad på beivrandet av miljöbrott, inte på pappersexercis. Då blir lagen hanterlig för ansvariga myndigheter och begriplig och förutsägbar för berörda företagare.

7 Sänk skatterna!

Det ska inte vara ett helt företag att starta och driva en firma. Sverige har världens högsta skatter. Höga arbetsgivaravgifter, inkomstskatter som inte stimulerar till utbildning och arbete samt skatter som driver investeringsvilligt kapital ur landet är några problemområden.

7.1 Sänk arbetsgivaravgifterna

För framför allt företag med endast ett fåtal anställda innebär arbetsgivaravgifterna en betydande kostnad i verksamheten och utgör ett hinder för att nyanställa.

Kristdemokraterna vill att arbetsgivaravgifterna reduceras med totalt 7 procentenheter på löneunderlag upp till 900 000 kronor om året. För egenföretagare bör löneunderlaget höjas till 250 000 kronor per år.

7.2 Ändra regler för och beskattning av fåmansbolag

Det finns särskilda regler för beskattning av ägare i fåmansbolag vilka är ofördelaktiga jämfört med dem som gäller för andra företag, de så kallade 3:12-reglerna.

Skattereglerna för fåmansbolagen är ytterst komplicerade. Ett särskilt problem gäller den utdelning ägaren tar ut, vad som ska ses som intäkt av kapital och vad som är inkomst av arbete, det vill säga lön. Fåmansbolagen missgynnas i förhållande till andra företag genom dagens regler.

Kristdemokraternas förslag till lösning på problemet innebär att man tillämpar en så kallad normallönemodell, vilket innebär att en schablonmässig normallönenivå på inkomsten utgör underlag för inkomstbeskattning och att resterande intäkter beskattas som kapital. Förslaget inbegriper även begränsningar för att undvika ett oskäligt utnyttjande av systemet. Socialdemokraterna bör snarast se till att modellen blir verklighet.

En utredning har just presenterat ett förslag till 3:12-reglerna. Förslagen är otillräckliga och kommer i sak inte att ta bort de orättvisor som 3:12-reglerna innebär. I den senaste regeringsförklaringen utlovades en miljard kronor till förändringar av de så kallade 3:12-reglerna. Av detta har det blivit trettio miljoner kronor i bugeten för 2004.

7.3 Avvecklad förmögenhetsskatt

Förmögenhetsskatt betalas på fysiska personers nettoförmögenhet. Nivån är 1,5 procent på belopp som överstiger 1,5 miljoner kronor för ensamstående och 2 miljoner kronor för gifta eller sammanboende.

Sverige är ett av få länder som har kvar förmögenhetsskatt. I en internationaliserad ekonomi flyttar kapital lätt, och därför gör internationaliseringen det omöjligt för Sverige att i det långa loppet bibehålla ett skattetryck som avsevärt överstiger omvärldens.

Kristdemokraterna vill avveckla förmögenhetsskatten succesivt. Till att börja med avvecklas effekten av sambeskattningen av förmögenhet. Därefter vill Kristdemokraterna att förmögenhetsskatten reduceras till 1 procent 2005 och 0,75 procent 2006.

7.4 Underlätta för generationsskiften i familjeföretag

Svenskt näringsliv står inför en stor utmaning de närmaste åren. Mer än hälften av företagen i Sverige är fortfarande familjeföretag. Bland dem finns en stor grupp fyrtiotalister som vill träda tillbaka. Dagens skatteregler gör det mycket svårt att överlåta företag inom familjen. Orimliga skuldbördor uppstår då företaget överlåts inom familjen med resultat att de nya ägarna tvingas ta lån för att betala arvsskatten. För många blir alternativet att sälja till utomstående, inte sällan till utländska intressen.

Kristdemokraterna vill förenkla reglerna för arvs- och gåvoskiften och avvecklar dessutom skatten på bundet kapital vid arvs- och generationsskiften när företaget fortsätter som fåmansbolag. Beskattning ska ske först när kapital frigörs.

Den familj som ägt ett familjeföretag har inte bara skapat arbetstillfällen för flera invånare på orten. Man har dessutom ofta stöttat ortens lokala förenings- och kulturliv. Ofta försöker de också så långt det är möjligt att avstå från permitteringar och uppsägningar under långkonjunktur och dålig lönsamhet. Solidaritet och känsla för sin hembygd är ofta kännetecknande för ett familjeföretag. Denna solidaritet går ofta förlorad om företaget går ägarfamiljen ur händerna. Nya ägare, kanske institutioner och utländska investerare bryr sig ibland bara om lönsamhet och aktiekurser. För det lokala samhället är det sällan en fördel.

De nya reglerna för generationsskiften är bra men inte tillräckliga. Vi finner det också märkligt att inga pengar finns budgeterade för reformen i budgetpropositionen för år 2004.

7.5 Sänk skatten på arbete

Skattesystemet måste ge incitament för arbete. Principen om lika lön för likvärdigt arbete får inte via skatte- och bidragssystemen resultera i principen om lika inkomst oavsett om man arbetar eller ej. Skattereformens mål om enkelhet och en maximal marginalskatt om 50 procent måste gälla.

Kristdemokraterna anser att grundavdraget ska höjas i inkomstbeskattningen. Det är orimligt att beskatta låginkomsttagare så hårt som i Sverige. En bonuseffekt av en sådan åtgärd blir att lönebildningen förbättras.

Vidare vill vi minska marginalskatten genom att de kommande åren införa en statlig skattereduktion (förvärvsavdrag) mot beskattningsbara inkomster upp till 436 000 kronor per år. Dessutom avvecklar vi värnskatten och reducerar marginaleffekten med 5 procentenheter för inkomster över den högre brytpunkten för taxerad inkomst. Det ska löna sig att arbeta, också om lönen inte är så hög.

7.6 Inför riskkapitalavdrag

Skatteregler och lagstiftning måste stimulera till investeringar. I en sund ekonomi resulterar sparande i en real avkastning även efter skatt. Villkoren för sparande får inte försvåra för sparkapitalet att kanaliseras till investeringar i näringslivet.

Kristdemokraterna vill därför införa ett riskkapitalavdrag som innebär att personer som köper nyemitterade aktier i onoterade bolag ska ha möjlighet till skattereduktion för investeringar upp till 100 000 kronor per år. Avdrag ska få göras mot inkomst av kapital likaväl som mot inkomst av tjänst. Reduktionen ska även gälla köp av aktier i egna och närståendes fåmansföretag.

7.7 Inför etableringskonto

I Danmark finns sedan 1965 möjlighet att skattefritt spara för att starta eget företag. På ett så kallat etableringskonto är insättningarna avdragsgilla och möjliga upp till 40 procent av nettolönen.

Om sparmedel tas ut utan att användas till anläggningstillgångar i ett nystartat företag, efterbeskattas kontohavaren och får dessutom betala en ränta för den tid som pengarna varit obeskattade. Avdrag för insättningar på kontot kan göras upp till fyra år efter etableringsåret, men begränsat till 40 procent av löneintäkten eller vinsten vid egen verksamhet.

Mellan 550 och 800 danskar har årligen de senaste fyra åren valt att göra insättningar på ett etableringskonto. Många nya företag har startats, och kommer att startas, tack vare etableringskontot. Kristdemokraterna vill införa etableringskonto också i Sverige.

7.8 Slopa straffavgiften vid försenad deklaration

I de nya skatteinbetalningsrutinerna med skattekonto finns en straffavgift vid försenad deklaration som drabbar framför allt småföretagen på ett orimligt sätt. Avgiften åläggs aktiebolag med 1 000 kronor per tillfälle och andra skattskyldiga med 500 kronor per tillfälle. Kristdemokraterna vill slopa straffavgiften för försenad deklaration. Dock kvarstår kostnaden för ränta för de dagar som momsbetalningen är försenad. Vi vill också ändra reglerna så att den dag som företagaren överfört beloppet ska räknas som betalningsdag.

8 Stimulera tjänstesektorn

Ett område som till följd av skattesystem och attityder hållits tillbaka är den privata tjänstesektorn. En mer offensiv politik krävs som förbättrar förutsättningarna för nya jobb i denna sektor. Mer av den verksamhet som i dag sköts av offentliga institutioner bör prövas att läggas ut på entreprenad för att höja effektiviteten och sänka kostnaderna.

8.1 Sänkt skatt för köp av hushållstjänster

Förutom att skattesystemet frestar många till lagbrott, leder det också till att sektorer av ekonomin där det egentligen både finns ett utbud och en efterfrågan inte kan växa. En sådan sektor är hushållstjänster. Här skulle en stor mängd vita jobb kunna uppstå om bara skattesystemet omformades så att köp av hushållstjänster görs tillgängliga för människor med normala inkomster.

Kristdemokraterna vill därför omgående införa den modell som vi presenterat i en motion tillsammans med Moderaterna, Folkpartiet och Centerpartiet. Den innebär att en femtioprocentig skattereduktion införs vid köp av hushållstjänster upp till 50 000 kronor per år.

8.2 Schablonbeskatta vissa tjänstebranscher

Det krångel som det innebär att starta och driva företag har tidigare nämnts. Regelfloran drabbar inte bara den som driver företag utan avskräcker också många människor som funderar på att starta eget då de inser problemen.

Inom vissa branscher förekommer många små betalningar, ofta med kontanter, vid köp av tjänster, till exempel taxi-, restaurang- och frisörnäringen. Inom dessa branscher förekommer också att de seriösa företagen konkurreras ut av sådana som kan hålla lägre priser till följd av undanhållen skatt.

För att underlätta för nya företag att bildas och för att underlätta för seriösa företag föreslår Kristdemokraterna att man bör pröva en modell med schablonbeskattning. Den går ut på att näringsidkare ges en licens till vilken en lägsta avgift kopplas. Avgiften sätts efter det bedömda skattemässiga resultatet av verksamheten. För restaurangbranschen kan det till exempel vara golvytan och läget, för taxinäringen antalet fordon. Licensavgiften är ingen ersättning för de normala skatterna utan utgör en lägsta nivå för hur mycket skatter som ska betalas in.

Redovisas moms, inkomstskatter, arbetsgivaravgifter, etc. för högre belopp än licensavgiften räknas den redan inbetalda avgiften av innan den slutliga skatten betalas. Därmed kommer alla företag i en bransch att åtminstone betala licensavgiften, och den snedvridande konkurrensen kan därmed minska. Skattemyndighetens kontrollmöjligheter ökar dramatiskt med detta system.

Modellen finns redan utredd (Branschsaneringsutredningen SOU 1997:111) och kan lämpligtvis prövas först i en bransch i ett par regioner för att sedan utökas till flera.

En annan mer långtgående variant är att bara ta ut en licensavgift och inga ytterligare skatter på det aktuella företaget. En sådan modell skulle kanske i än högre grad slå ut den svarta ekonomin i de branscher som omfattas.

Också detta system med enbart licensavgifter och ingen övrig beskattning av ett företags vinst och arbetskraft bör prövas i en bransch i ett par regioner. Därmed kan de olika systemens effektivitet och konsekvenser jämföras.

8.3 Fördubblad satsning på turismen

För att Sverige skall kunna växa ordentligt som turistland krävs en ny öppenhet för turistföretagens situation och behov. Det behövs förändringar inom många politikområden. De som berörs är bland annat näringspolitik, regionalpolitik, infrastruktur, utbildning, skatter och forskning. Dessutom behövs en kraftig satsning för att sälja Sverige som turistland utomlands. Därför satsar Kristdemokraterna 100 miljoner kronor mer än regeringen på turistfrämjande åtgärder 2004, utöver satsningar inom ramen för närings- och skattepolitiken.

9 Lärlingsutbildning

Många hantverkaryrken håller på att dö ut i och med att många av de idag verksamma hantverkarna har uppnått pensionsåldern och återväxten i dessa yrken är liten eller obefintlig. Hantverkaryrken är dessutom en viktig del av vårt kulturarv. Behovet av ett fungerande lärlingssystem är därför stort. Inom många praktiskt orienterade yrken är det svårt att nyrekrytera ung arbetskraft. Trots välvilliga uttalanden och löften från ansvariga politiker om att utveckla möjligheterna till lärlingsutbildning inom det svenska utbildningssystemet och inom arbetsmarknadspolitiken, sker ytterst lite. De ansatser som görs är dessutom ofta felaktigt utformade.

Kristdemokraterna vill se ett eget program inom gymnasieskolans ram med en flexibel utformning och få centrala regler. Det är viktigt att lärlingsutbildningen knyts nära det lokala näringslivet, där praktik varvas med teori redan från första terminen.

10 Stärk rättsväsendet

Att driva småföretag innebär alltid ett risktagande. Förutom konkursrisk finns faran att drabbas av inbrott, stöld eller annan skadegörelse. Beräkningar visar att var tredje småföretagare i Sverige drabbas av brott varje år och att brotten kostar företagen 6,7 miljarder kronor per år. Detta är inte acceptabelt.

Kristdemokraterna arbetar för ett stärkt rättsväsende, för att förebygga och bekämpa brottsligheten. Därför satsar vi 1 miljard kronor mer än regeringen till rättsväsendet de närmaste tre åren.

11 Satsa på infrastrukturen

Bra kommunikationer är en förutsättning för att små företag ska kunna transportera sina produkter och för att människor ska kunna resa effektivt oavsett var i landet företaget finns. Socialdemokraterna har sedan länge underlåtit att satsa på infrastrukturen med resultatet att trafikinfarkt råder i de större städerna och att många vägar i glesbygden inte längre är farbara.

Vi anslår därför 2,5 miljarder kronor mer än regeringen på vägar, järnvägar och farleder de närmaste tre åren.

Också Kristdemokraternas satsningar på sänkt diesel- och bensinskatt gynnar företagande i glesbygd.

12 Avveckla offentligt ägande om det finns en privat marknad

Kommuner och myndigheter bedriver i hög utsträckning verksamhet på de små företagens konkurrensmarknader. Exempel på detta är tvätteritjänster, fastighetsskötsel, gym, städning och catering. Detta pågår trots att kommunallagen i princip förbjuder kommuner och landsting att konkurrera på företagens marknader.

Kristdemokraterna anser att kommunalt och statligt ägande bör avvecklas på marknader där privata företag konkurrerar, eller skulle kunna konkurrera, och där inte sociala eller hälsomässiga restriktioner motiverar ett offentligt ägande.

13 Avveckla snedvridande företagsstöd

Många småföretag har problem med att offentligt stöd i olika former ges till deras konkurrenter. Det handlar om kommuner som bland annat gett penningbidrag, gratis eller subventionerad arbetskraft samt nedsatta lokalhyror. Sådana stöd är inte tillåtna enligt kommunallagen men förekommer ändå alltför ofta.

Det är främst små företag som råkar illa ut. Det är mycket svårt att överklaga ett kommunalt beslut som innebär stöd till en konkurrent. Om företaget som drabbas inte är kommunmedlem i kommunallagens mening är det omöjligt. Om beslutet om stöd tagits av ett kommunalt bolag går det över huvud taget inte att överklaga.

Kristdemokraterna vill ändra kommunallagen så att det blir lättare för företag att överklaga kommunala beslut om stöd i olika former till företag.

Med hänvisning till det som sagts ovan om kommunal näringsverksamhet och snedvridande företagsstöd anser vi att Konkurrensverket bör ges ett vidgat uppdrag att övervaka också kommunallagens efterlevnad. Om det framkommer att kommunen brutit mot lagen avseende otillbörlig näringsverksamhet bör någon form av marknadsstörningsavgift kunna dömas ut.

14 Små företag ska kunna delta i offentlig upphandling

Samtidigt som det är angeläget att kommuner och landsting samordnar och effektiviserar sina upphandlingar och inköp måste också mindre företag kunna vara med och lägga anbud. När större volymer ska upphandlas bör därför dessa, om det är praktiskt möjligt och ekonomiskt försvarbart, delas upp i mindre delar så att fler företag kan lägga bud.

Stockholm den 7 oktober 2003

Maria Larsson (kd)

Lars Lindén (kd)

Mats Odell (kd)

Stefan Attefall (kd)

Annelie Enochson (kd)

Lars Gustafsson (kd)

Per Landgren (kd)

Olle Sandahl (kd)

Ärendet är avslutat Motionskategori: Fristående motion Tilldelat: Näringsutskottet

Händelser

Inlämning: 2003-10-07 Hänvisning: 2003-10-15 Bordläggning: 2003-10-15

Motioner

Motioner är förslag som riksdagens ledamöter har lämnat till riksdagen.

Yrkanden (14)