Skogsskövling

Motion 2003/04:MJ233 av Yvonne Andersson (kd)

Ärendet är avslutat

Motionskategori
Fristående motion
Tilldelat
Miljö- och jordbruksutskottet

Händelser

Inlämning
2003-10-07
Hänvisning
2003-10-15
Bordläggning
2003-10-15

Motioner

Motioner är förslag som riksdagens ledamöter har lämnat till riksdagen.

Förslag till riksdagsbeslut

Riksdagen begär att regeringen föreslår en lagändring så att riskerna för otillbörlig skogsskövling minimeras.

Motivering

Handeln med jord- och skogsbruksfastigheter är i princip fri. För dem som inte bor i en fastighet krävs, åtminstone i vissa delar av landet, ett förvärvstillstånd. Tyvärr har bestämmelserna kring förvärvande och köp missbrukats.

En person kan i spekulativt syfte köpa en skogsfastighet i inre Norrland. I och med att köpeavtalet är påskrivet kan köparen bruka fastigheten trots att köpet inte vunnit laga kraft. Om länsstyrelsen skulle säga nej till köpet kan detta överklagas. Under tiden kan mycket skog ha hunnit avverkas innan köpet upphävs. Andra fall finns där köparen lovat att bosätta sig på fastigheten och hinner skövla den trots att varken förvärvstillstånd eller lagfart finns.

Detta förfarande är inte acceptabelt. Anledningen är att inskrivningsmyndigheten hanterar lagfarten, förvärvstillståndet hanteras av länsstyrelsen och skogsvårdslagen reglerar anmälan om avverkning. Det vore naturligt att skapa en sammanhållen lagstiftning för att minimera riskerna för otillbörlig skogsskövling.

Grundläggande civilrättsliga regler om förvärv av fast egendom finns i jordabalken. Särskilda offentligrättsliga bestämmelser om förvärv av jord- och skogsbruksfastigheter finns i jordförvärvslagen. Regler om hur skogen skall brukas finns i skogsvårdslagen. Justitieministern ansvarar för jordabalken medan statsrådet Messing ansvarar för frågor avseende skogsvårdslagstiftningen. Dessa tre områden måste samordnas för att de ska bli effektiva mot medborgarna.

Enligt reglerna i jordabalken krävs för överlåtelse av fast egendom att parterna iakttar vissa formella krav. Bland annat gäller att ett avtal om överlåtelse av fast egendom skall vara skriftligt och underskrivet av säljaren och köparen. Köparen är skyldig att ansöka om inskrivning av förvärvet (lagfart) hos inskrivningsmyndigheten. När ansökan om lagfart görs, kontrollerar inskrivningsmyndigheten huruvida förutsättningar för sådan inskrivning föreligger. Om sökanden behöver tillstånd av en myndighet för sin rätt att förvärva fastigheten, får lagfart inte meddelas förrän sådant tillstånd föreligger.

I jordförvärvslagen finns bestämmelser om att köparen av en jord- eller skogsbruksfastighet i vissa fall måste beviljas tillstånd (förvärvstillstånd) för att förvärvet skall vara bestående. Fysiska personer måste, utom vid släktförvärv, söka tillstånd för förvärv av jord- och skogsbruksfastigheter i vissa av regeringen särskilt utpekade s.k. glesbygdsområden. Förvärvstillstånd krävs också i de av regeringen särskilt utpekade omarronderingsområdena.

Förvärvstillstånd krävs däremot inte för personer som redan, sedan minst sex månader, är bosatta i glesbygd i samma kommun där förvärvsegendomen är belägen. Inte heller behövs tillstånd för personer som förbinder sig att bosätta sig på fastigheten inom tolv månader och bo där i minst fem år. I dessa två sistnämnda fall görs i stället anmälan till länsstyrelsen.

Reglerna i jordabalken förhindrar inte att köparen, i enlighet med parternas avtal, nyttjar fastigheten för t.ex. skogsavverkning innan en prövning av frågan om tillstånd enligt jordförvärvslagen har skett eller lagfart har meddelats. Skogsvårdslagen innehåller bl.a. regler om anmälan av avverkning. Någon koppling till förvärvstillstånd eller lagfart för att tillåta avverkning föreskrivs inte. Problemet ligger i att dessa lagar inte samordnas.

Sommaren 1999 tillsattes en särskild utredare med uppgift att dels utvärdera effekterna av vissa jordpolitiska bestämmelser, dels komma med förslag till ändringar i dessa bestämmelser. Utredningen (SOU 2001:38) föreslår bl.a. att de s.k. glesbygdsbestämmelserna tas bort, innebärande att fysiska personer utan krav på förvärvstillstånd fritt kan förvärva lantbruksegendom var som helst i landet om tillstånd inte krävs på grund av reglerna om omarrondering. Utredningen har remissbehandlats och av remissvaren framgår att det råder delade uppfattningar bland myndigheter, organisationer, företag och allmänheten om vilka regler som i detta avseende är bäst för glesbygden.

För att förhindra otillbörlig skogsskövling krävs ett förbud mot att nyttja fastigheten till dess förrättningstillstånd erhållits och köpet vunnit laga kraft.

Stockholm den 29 september 2003

Yvonne Andersson (kd)


Yrkanden (1)

  1. Riksdagen begär att regeringen föreslår en lagändring så att riskerna för otillbörlig skogsskövling minimeras.
    Behandlas i
    Utskottets förslag
    Avslag
    Kammarens beslut
    Avslag

Intressenter

Motioner

Motioner är förslag som riksdagens ledamöter har lämnat till riksdagen.