Skånes infrastruktur

Motion 1993/94:T222 av Olle Schmidt m.fl. (fp)

av Olle Schmidt m.fl. (fp)
Skåne utgör en mycket viktig kommunikationslänk för
hela vårt land. Närheten till EU och tillkomsten av
Öresundsbron inger stora förhoppningar om förnyad
växtkraft inte bara i Skåne utan i hela Sydsverige. Härvid är
det av mycket stor vikt att kommunikationerna förbättras
till internationell standard.
Fördröjningen av Öresundsbron oroar
Mycket av planeringen för de omfattande satsningarna
på infrastruktur i Skåne hänger samman med byggandet av
Öresundsbron. Fördröjningen i beslutsprocessen är därför
besvärande för kommunikationsplaneringen inför
framtiden.
Grundläggande för planeringen av infrastrukturen i hela
Skåne är den överenskommelse,
Malmöhusöverenskommelsen, som träffats mellan
Kommunalförbundet för Malmöhus läns kollektivtrafik och
statens förhandlare Sven Hulterström. Det handlar om
proritering och fördelning av de mycket omfattande
infrastruktursatsningarna som krävs, bl.a. i form av
anslutningar till Öresundsbron; vägar, järnvägar, spårvägar,
Citytunnel i Malmö m.m.
Förra året godkände regeringen sin del av
Malmöhusöverenskommelsen, som nu håller på att
förverkligas med bl.a. upprustningen av Ystadsbanan som
inledande projekt.
Arbetsmarknadssituationen är ju ytterst besvärlig i
Skåne som vi påpekar i en annan motion. För att motverka
den höga arbetslösheten är det av stor vikt att vi så snabbt
som möjligt får igång lämpliga infrastrukturprojekt.
Dessutom är det en fördel att upphandla dessa projekt i
dagsläget med tanke på den ökande konkurrensen och
därvid fallande priser.
Bygg där det lönar sig bäst!
En av regeringens huvudstrategier är att få fart på
Sverige, att öka tillväxten och därigenom rädda jobben och
välfärden. Skall man lyckas med detta är det viktigt att
pengarna satsas strategiskt och långsiktigt. Utredningar har
visat på skillnader i avkastning på infrastruktursatsningar i
olika landsändar. Skall Sverige stå väl rustat nu när
högkonjunkturen kommer, så gäller det att ha förbättrat
kommunikationerna i de tätbefolkade delarna av vårt land,
bl.a. Skåne.
Det är således av yttersta vikt att några förseningar i
planeringsarbetet inte åter uppstår.
Efter riksdagens beslut om infrastrukturen våren 1993
kan vi konstatera att flera för Skåne viktiga projekt inte har
kunnat inrymmas i tioårsplanen. En omprioritering till
Skånes fördel måste därför till.
Vi poängterade förra året att Skåne missgynnats i
jämförelse med övriga delar av vårt land. Tyvärr kvarstår
detta!
Järnvägar
Att Skåne får ett bättre järnvägsnät med bättre såväl
regionala som nationella och internationella förbindelser är
ytterst betydelsefullt. Genom Malmöhusförhandlingarna
sker nu behövliga upprustningar på skilda bandelar,
stationsanordningar, miljö- och säkerhetssatsningar.
En mycket viktig prioritering är elektrifiering av banan
Malmö--Ystad--Simrishamn som har förhalats i åratal.
Regeringens beslut förra året om Ystad--banan var därför
mycket efterlängtat.
Länsjärnvägen Malmö--Ystad är troligen den enda
järnvägen i landet där pendlingstrafik i ett storstadsområde
bedrivs med dieseltåg.
Förbättringen kommer att ge väsentliga miljöfördelar
framför dagens dieseldrift.
Andra viktiga satsningar är utbyggnaden av
västkustbanan (Göteborg--Halmstad--Ängelholm--
Helsingborg--Landskrona--Lund--Malmö) med dubbelspår
och snabbtåg på södra stambanan.
Att Skåne -- denna tätbefolkade region nära EU -- ligger
sist i Sverige när det gäller att få snabbtåg är ytterligt
anmärkningsvärt. Nu kommer X 2000 också till Malmö
inom några år, men det är minst fem år för sent!
Förseningarna för tunnelprojektet genom Hallandsåsen
har varit betydande. Västkustbanan kommer dessutom inte
att klara dubbelspår mellan Ängelholm--Helsingborg inom
givna ekonomiska ramar.
För inte alltför många år sedan förordade statens
järnvägar en total nedläggning av lokaltågtrafiken. Det
gällde även de bandelar som de skånska Pågatågen i dag
trafikerar. Trots att järnvägen bevisligen har möjlighet att
utvecklas positivt är stora delar av det kvarvarande skånska
järnvägsnätet föremål för utredningar som syftar till
nedläggning. Detta är mycket förvånande och beklagligt
eftersom flertalet av dessa banor går mellan förhållandevis
stora tätorter och genom tätbefolkade bygder. Nedlagd är
t.ex. persontrafiken Malmö--Trelleborg och Malmö--
Staffanstorp--Dalby.
Riksdagen bör därför uttala att SJ vid förhandlingar med
Pågatågens huvudman bör ställa sig positivt till ett
utnyttjande av dessa bandelar för regional kollektivtrafik.
Ovissheten om framtiden för den spårbundna
kollektivtrafiken har tyvärr påverkat
utvecklingsmöjligheterna negativt i båda Skånelänen.
Österlen är ett talande exempel. Ett glädjande exempel på
att järnvägen kan bli konkurrenskraftig och populär är
snabbförbindelsen Karlskrona--Kristianstad--Hässleholm--
Malmö, den s.k. Kustpilen.
Vägar
Skåne är ett mycket tätt befolkat landskap. I Malmöhus
län bor det till exempel 155 personer per kvadratkilometer
vilket skall jämföras med riksgenomsnittets 21. Av den
anledningen är vägnätet i Skåne av stor regionalpolitisk
betydelse.
Utbyggnader och standardförbättringar som stimulerar
kontakterna inom regionen och utjämnar den ekonomiska
utvecklingen bör därför ha en högre prioritet. Detta gäller
vägarna E 22, E 6 och E 4 samt riksvägarna 10, 12, 17, 21,
23, 108 och 109. I Kristianstads län är behoven främst
koncentrerade till vägar i nord--sydlig riktning.
På sikt är det särskilt angeläget att bärigheten på de
skånska vägarna tillgodoser kontinentens normer och
Europeiska gemenskapens krav. Malmöhus län är
transitområde för drygt 70 % av export- och importgodset i
Sverige och den i särklass viktigaste transportregionen.
Enligt Vägverkets gällande planering kan man starta
objekt om 1,2 miljarder kronor utöver det nu upprättade
förslaget. Om man fördelat medlen på ett rimligare sätt --
hänsyn till befolkning, täthet, vägkilometer m.m. -- kan
man konstatera att Skåne de kommande åren borde tilldelas
över 500 miljoner kronor extra. Därtill kommer den
eftersläpning som kvarstår sedan tidigare s.k.
infrastrukturpaket.
Med gällande ramar får man en ganska låg produktion i
Skåne under 1994--95. Sedan blir det ytterst intensivt i
samband med byggandet av Öresundsbron, vilket innebär
en risk för en överhettad marknad med uppskruvad
prisnivå. Det kan enligt Vägverket innebära en
kostnadsökning på uppemot 100 miljoner kronor jämfört
med den i dag redovisade kostnaden.
Följande projekt kan tidigareläggas:
E 4 Åstorp--Mölletofta
E 6 Sunnanå--Fosie
E 22 Kristianstad-Bromölla
E 65 Svedala-Börringe (vägen till Sturups flygplats)
V 108 Klörup--Aggarp (en delen av vägen mellan Lund--
Trelleborg)
VB 109 Välluv--Ekeby (en angelägen förbindelse från
Mellanskåne till Helsingborg)
E 22
Utbyggnaden av E 22 till motorvägsstandard är för
närvarande planerad till efter år 2003. Inte minst
näringspolitiska skäl talar för att projektet bör
tidigareläggas. Särskilt angeläget är att påskynda åtgärder
för att förbättra framkomligheten vid Linderöd och
Sätaröd.
E 4:an
I samband med riksdagsbehandlingen av regeringens
proposition om infrastruktur föreslog trafikutskottet att E
4:ans nuvarande sträckning från Smålandsgränsen ner till
Helsingborg skulle byggas ut till en motorväg. Riksdagen
beslöt följa detta förslag.
Det var Vägverket som initerat en diskussion om
utveckling av vägförbindelsen Malmö/Lund--Norra Skåne--
Mellansverige.
Vägverket presenterade fyra olika alternativ:
1. utveckling av E 4 i stort med nuvarande sträckning 2. 
utveckling av förbindelse via Hässleholm till E 4 vid
Markaryd 3. 
utveckling av förbindelse via Lund, Eslöv och strax
öster om v 108 till E 4 norr om Örkelljunga 4. 
utveckling av förbindelse via Hässleholm och Älmhult
till E 4 vid Ljungby.
Vi anser att planering och utbyggnad av motorvägnätet
är en fråga av såväl nationell som internationell dignitet.
Den del av Europavägnätet som berör Sverige har ju också
stor betydelse för Norge och Finland. Men självfallet är
planering av det framtida vägnätet framför allt av betydelse
för Skåne och vårt landskaps utveckling. Därvid är det
viktigt att framhålla behovet av en regional balans -- mellan
norr och söder, mellan öster och väster; att få en väl
fungerande infrastruktur som hänger ihop och ger bästa
möjlighet till tillväxt och utveckling.
Lokaliseringen av Riksbangård Syd t.ex. måste i detta
sammanhang invägas. Likaså är det mycket angeläget att
poängtera nödvändigheten av att ta strikta miljöhänsyn.
Skåne består av flera värdefulla naturområden som måste
skyddas för framtiden, bl.a. den art- och kulturrika
Ringsjöbygden.
Vi ser positivt på att en ny motorvägsled byggs ut för att
knyta östra Sydsverige till kontinentförbindelserna i Skåne.
En sådan led bör ha sträckningen Malmö--Kristanstad--
Karlshamn--Karlskrona--Kalmar--Oskarshamn --
Norrköping. Därmed skulle också en framsynt infrastruktur
skapas för de framtida sjöförbindelserna med Baltikum,
Polen och Ryssland. Dessa länder skulle också naturligt
länkas ihop med kontinenttrafiken från och till Skåne.
I dagsläget anser vi att planerna på att bygga V 23 genom
Ringsjöarna måste miljöprövas och analyseras på ett mer
ingående sätt än vad som hittills skett. Vi är därför i
dagsläget inte beredda att stödja utbygganden av V 23
genom detta miljökänsliga område av Skåne.
Kollektivtrafik
Ett riksdagsbeslut 1978 slog fast att en huvudman i varje
län skulle ha ansvar för kollektivtrafiken. Skåningar i
Sveriges riksdag påpekade redan då att denna reglering
skulle komma att fungera som en administrativ spärr mellan
kollektivtrafiksatsningar i Malmöhus- och Kristianstads län.
Farhågorna har besannats, därför bör beslutet rivas upp.
Ett utökat samarbete mellan huvudmännen har dock
förbättrat situationen avsevärt för ''länspendlarna''. Men
fortfarande uppstår påtagliga olägenheter för dem som skall
pendla över ''länsgränsen''. Ett ''Skånekort'' saknas
fortfarande. Dessutom har kommunerna i M-län,
landstinget i M-län och Malmö stad genom en lagändring
under 1991 kunnat bilda en ny huvudman för länstrafiken
bestående av M-läns landsting och Malmö stad, vilket var
ett resultat av de s.k. storstadsförhandlingarna ledda av
Sven Hulterström. Detta kommer att möjliggöra en bättre
och mer effektiv samordning av länets kollektivtrafik.
Betydande satsningar på kollektivtrafiken ingår i det s.k.
Malmöhuspaketet, varvid de första delarna nu godkänts av
regeringen.
Flygplatser
Genom flygets avreglering har de skånska flyplatserna
Sturup, Ängelholm och Everöd trots lågkonjunkturen
kunnat erbjuda ett ökat antal flygförbindelser med ökad
servicenivå och lägre priser.
Men konkurrensen har också medfört problem för
resandesvaga linjer. Vad gäller Sturup har passagerarna
blivit fler, servicen bättre och priserna lägre, vilket visar hur
illa monopol fungerar -- också privata sådana.
Under 1993 ökade antalet passagerare på inrikesflyget
med två procent. På Sturup var ökningen mycket större --
16 procent.
Regionens ökade internationalisering kräver tillgång till
effektivt flyg. Sturup bör därför utvecklas som ''Skånes
direktport till omvärlden''. Ett nödvändigt och effektivt
komplement till Kastrup i internationell trafik -- såväl vad
gäller tillgänglighet som kapacitet.
Om Sturup öppnas för mera utrikes linjetrafik så skulle
detta avlasta Kastrup. Köpenhamns storflygplats har nått
sitt tekniska tak vad gäller utrymme i luften. Sturup skulle
också kunna vara en knutpunkt för regionaltrafiken.
Sturups flygplats är av central betydelse för hela Skånes
utveckling. Flygplatsen har genomgått en nödvändig
ansiktslyftning.
Fraktflygets nya förutsättningar är också intressanta.
Sturups fördelaktiga geografiska läge gynnar flygplatsens
utveckling i detta hänseende. Därför är det viktigt att
flygföretagen bereds möjlighet att öppna trafik till Nordens
knutpunkter, t.ex. Oslo och Helsingfors. Sturups läge invid
fyra Europavägar gör flygplatsen till en idealisk central för
distribution av frakt mellan Norden och kontinenten.
Nyligen gjorda satsningar har visat sig mycket lyckosamma.
Med hänsyn till Sturups i övrigt goda förutsättningar bör
därför markkommunikationerna hålla motsvarande
standard, vilket tyvärr inte är fallet. Vägsträckan Sturup--
Lund, väg 108, har en låg standard, vilket snarast bör
åtgärdas.
När det gäller Everöd kommer flygplatsen -- som är
kommunalt driven -- att i en övergångsfas få tillgång till de
resultatutjämningmedel om 30 miljoner kronor som
omnämns i budgetpropositionen. Detta är nödvändig statlig
åtgärd i denna omfattande omstruktureringsfas för svenskt
inrikesflyg.
Bra samarbete mellan de skånska flygplatserna
Det är värdefullt med det nära samarbete som finns
mellan de tre skånska flygplatserna t.ex. vid omdirigeringar
p.g.a. dåligt väder. Bra vägar och goda allmänna
kommunikationer är en förutsättning för att flygplatserna
ska kunna utvecklas.
Öresundsförbindelser
Planeringen av Öresundsbron är nu i full gång, men den
ursprungliga tidplanen kan beklagligtvis inte hållas.
Goda kommunikationer med Danmark är lika viktiga
för övriga Sverige som de är för Skåne. Vikten av att
trafiklösningarna -- såväl järnvägar som vägar -- får en god
helhetslösning är därför inte endast angeläget från lokal
eller regional synpunkt utan är ett nationellt intresse.
I Malmöhusförhandlingarna är parterna överens om att
järnvägsanslutningen från bron till Malmö Central måste
lösas på ett annat sätt än vad Öresundsutredningen
föreslagit. Man är överens om att bygga en Citytunnel från
Malmö C till Öresundsbron.
Vi stödjer detta förslag och förutsätter att miljökraven
kommer att kunna klaras. Självfallet måste byggnationen
ske på ett sådant sätt att Malmös parker inte skadas, och att
själv byggnadstiden minimeras. Utan en City-tunnel skulle
kollektivtrafiken i regionen samt den nationella och
internationella järnvägstrafiken bli lidande, när
Öresundsbron väl är klar.
Vi anser det också vara av yttersta vikt att finansieringen
av Citytunneln med det snaraste klarläggs, något som
riksdagen som sin mening bör ge regeringen till känna.
De senaste decenniernas diskussioner om
Öresundsförbindelser har lärt oss att Öresund- och
kontinentförbindelserna måste få en helhetslösning. Det är
därför nödvändigt att förbättra bl.a. färjeförbindelserna för
såväl passagerare som gods- och järnvägstransporter. Det är
också angeläget att upprätthålla direkta, billiga och
tidsenliga båtförbindelser mellan Malmö och centrala
Köpenhamn.
Riksbangård syd/nya godsstråk
Frågan om Riksbangård Syd har inte kunnat slutföras
under förra året, vilket är beklagligt.
Godshantering blir en allt viktigare fråga eftersom
Skånes betydelse som transitregion för import- och
exportgods ökar. Regionala godsterminaler har en viktig
uppgift och det behövs fler än i dag.
Riksbangård Syd bör få en strategiskt riktig
infrastruktuell placering. Med beaktande av samtliga
transportströmmar -- alltså även de i östlig riktning via
Kalmar och Karlskrona till de baltiska och östeuropeiska
länderna samt de i västlig riktning via Helsingborg till
Danmark -- bör godsterminalen placeras i norra delen av
Skåne. Med utnyttjande av expertis bör man sedan utvälja
den exakt lämpligaste platsen. Mycket pekar på att det kan
bli Hässleholmsområdet eller Åstorp/Bjuv-området.
Den ökande godsmängden ställer krav på
kapacitetshöjning, dvs. ytterligare och förbättrade
befintliga spår, bl.a. diskuteras ett tredje spår genom Lund
och ett nytt godsstråk förbi Lomma.
Vi anser att det är viktigt att godshantering på järnväg
underlättas, bl.a. med hänsyn till miljön. Vi vill dock
poängtera vikten av att största möjliga hänsyn tas till
människors säkerhet och hälsa samt till bebyggelsemiljön i
stort vid projektering och byggande.
Öresunds Marindistrikt (MDÖ)
Öresunds Marindistrikt utgör en viktig del av den marina
verksamheten i södra Sverige. Dess huvudsakliga uppgift är
sjöterritoriell övervakning av Öresund och sydvästra delen
av Östersjön samt insatsberedskap för hävdandet av svenskt
sjöterritorium. Öresunds folkrättsliga status samt den
livliga sjötrafiken kräver en noggrann uppföljning och
specialkompetens att agera om bestämmelserna överträds.
MDÖ svarar under kris och krig för utläggningarna av
mineringar, minröjning, sjötrafikkontroll, sjötrafikledning
samt insatser med ytattack.
Samverkan sker i såväl krig som i högre konfliktnivåer
med länsstyrelsen för M-län, Fo 11 och Södra
flygkommandot samt övriga totalförsvarsmyndigheter.
I dag är MDÖ en egen marin myndighet underställd
Militärbefälhavaren för Södra militärområdet. Inom
Försvarsmakten pågår nu bl.a. en utredning om den marina
ledningsstrukturen i Södra militärområdet.
Öresund är i ett historiskt perspektiv ett kriskänsligt
område. Då den säkerhetspolitiska temperaturen i
Östersjöområdet har höjts har detta som regel följts av
åtgärder riktade mot Östersjöutloppen, där Öresund utgör
en viktig och ej till fullo NATO-kontrollerad del. Det är
därför viktigt att vi har marina resurser snabbt tillgängliga
redan i fred. Resurserna bör utgöras av funktionerna
övervakning, insatsförmåga och beslutskapacitet.
Områdets särart kräver dessutom en snabb
beslutsprocess, vilket bäst löses med en enkel och entydig
ledningsstruktur.
Det är därför vår uppfattning att MDÖ även i en ny
ledningsstruktur bör vara direkt underställd
Militärbefälhavaren för Södra militärområdet.
Genom ett väl utbyggt system av radaranläggningar,
optisk övervakning och vedettbåtar (baserade i Höllviken)
är MDÖ överlägset vad gäller sjöoperativa insatser i
Öresund. Detta innebär att MDÖ med dess personella
kompetens även i fredstid kan utnyttjas som komplement
till den sjöräddning som i dag ligger under
kustbevakningen. Ett sådant resursutnyttjande kan
innebära att det operativa ansvaret för sjöräddningen i
Öresund och södra Östersjön överförs till MDÖ och att
möjligheterna till samverkan avseende sjötrafikledningen
ses över.
I detta sammanhang vill vi föreslå att ett bilateralt
kustbevakningsavtal träffas med Danmark.

Hemställan

Med hänvisning till det anförda hemställs
1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om infrastrukturinvesteringar i
Skåne,
2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om omprioritering av medel för
järnvägsinvesteringar i Skåne,
3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om omprioritering av medel av
väginvesteringar i Skåne,
4. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om Citytunneln i Malmö,
5. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om Öresunds Marindistrikt
(MDÖ).1

Stockholm den 20 januari 1994

Olle Schmidt (fp)

Margitta Edgren (fp)

Bengt Harding Olson (fp)

Siw Persson (fp)

1 Yrkande 5 hänvisat till FöU
Ärendet är avslutat Motionskategori: - Tilldelat: Trafikutskottet

Händelser

Inlämning: 1994-01-25 Bordläggning: 1994-02-08 Hänvisning: 1994-02-09
Yrkanden (10)