Sekretessen i förskolan och den obligatoriska skolan

Motion 1988/89:K437 av Rune Rydén m. fl. (m, fp, c)

av Rune Rydén m. fl. (m, fp, c)
Observera att dokumentet är inskannat och fel kan förekomma.

Motion till riksdagen

1988/89 :K437

av Rune Rydén m. fl. (m, fp, c)

Sekretessen i förskolan och den obligatoriska skolan

Vid tillkomsten av sekretesslagen (1980:100) framhöll konstitutionsutskottet
(KU 1979/80:37) att sekretessen inte fick gå längre än som var oundvikligen
nödvändigt med hänsyn till det intresse som sekretessen skulle skydda.
Utskottet fann det därför värdefullt att sekretessen kom att grundas på en
skadebedömning. I sekretesslagen sker denna bedömning med hjälp av vad
man kallar skaderekvisit. De är av två slag: det raka skaderekvisitet och det
omvända.

Det raka skaderekvisitet

Det raka skaderekvisitet innebär att lagtillämparen kan göra sin bedömning i
fråga om sekretess inom ganska vida ramar. Avsikten är att skadebedömningen
skall kunna göras med utgångspunkt i uppgiften som sådan. Det
innebär att frågan om sekretess inte i första hand behöver knytas till en
skadebedömning i det enskilda för handen varande fallet. Avgörandet om
sekretess bör föreligga görs i stället i bedömningen om uppgiften allmänt sett
är av den arten att ett utelämnande typiskt sett kan vara ägnat att medföra
men eller skada för det intresse som skall skyddas genom bestämmelsen.

Det raka skaderekvisitet innebär en presumtion för offentlighet (KU
1979/80:37 s. 8-9).

Det omvända skaderekvisitet

Det omvända skaderekvisitet utgår ifrån att sekretess är huvudregel.
Sekretessen gäller om det inte står klart att uppgiften kan röjas utan men eller
skada. Det innebär att tillämparen har ett ganska begränsat utrymme för sin
bedömning.

Det omvända skaderekvisitet innebär en presumtion för sekretess (KU
1979/80:37 s. 8-9).

Sekretessen i den elevvårdande verksamheten i den
obligatoriska skolan och förskolan

I den elevvårdande verksamheten i de skolformer som skollagen (1985:1100)
omfattar gäller, enligt föreskrifter i 7 kap. 9 § andra stycket sekretesslagen
(1980:100, ändr. 1986:345), vid sekretessbedömningen det raka skaderekvisitet
och alltså presumtion för offentlighet.

Förskolan sorterar under socialtjänstlagen (1980:620). Här urskiljs inte

särskilt den elevvårdande verksamheten. Enligt 7 kap. 4 § sekretesslagen Mot. 1988/89
gäller inom socialtjänsten det omvända skaderekvisitet och alltså presumtion K437
för sekretess.

Samverkan mellan skola och förskola

I läroplanen för grundskolan (Lgr 80) finns ett särskilt avsnitt (s. 24) om
samverkan mellan skola och förskola. Av detta framgår hur viktigt det är
med en samsyn i den elevvårdande verksamheten mellan förskolan och
grundskolan.

Det är allmänt omvittnat att den olika utformningen av sekretessen i den
elevvårdande verksamheten i förskolan och grundskolan utgör ett besvärande
hinder för ett förtroendefullt samarbete dem emellan.

Olägenheterna förstärks ytterligare genom att bestämmelserna i 14 kap. 3
§ sekretesslagen, Om vissa begränsningar i sekretessen, utformats på ett
sådant sätt att de medger öppenhet i informationsutbytet i riktningen den
obligatoriska skolan - förskolan men spärr för informationsutbytet i riktningen
förskolan - den obligatoriska skolan. Enligt 3 § första stycket får nämligen,
beträffande den obligatoriska skolan, sekretessbelagd uppgift lämnas till
myndighet, om det är uppenbart att intresset av att uppgiften lämnas har
företräde framför det intresse som sekretessen skall skydda.

Enligt 3 § andra stycket är denna intresseavvägning inte möjlig beträffande
den sekretess som gäller socialtjänsten och alltså också den elevvårdande
verksamheten i förskolan.

De olika resultat som utformningen av 3 § leder till beträffande elevvården
låter sig inte förklaras av rationella skäl.

Sekretesslagen en svårtydd lag

Det är allmänt omvittnat att sekretesslagen ställer stora krav på dem som har
att tillämpa den. Det ovan anförda torde bestyrka detta påstående. Man bör
hålla i minnet att det är åtskilliga tiotusentals lärare och tjänstemän som skall
tyda sekretesslagens regelsystem i här berört avseende. Osäkerheten leder av
förklarliga skäl till att man ”för säkerhets skull” upprätthåller en sekretess
som är strängare än lagstiftaren avsett. Detta är till avsevärt men för den
elevvårdande verksamheten. Största möjliga öppenhet bör råda i informationsutbytet
mellan förskolan och grundskolan.

Hemställan

Med hänvisning till det anförda hemställs

att riksdagen begär att regeringen låter utarbeta förslag till sådan
ändring i sekretesslagen att sekretessen i den elevvårdande verksamheten
i förskolan och den obligatoriska skolan kommer att ha samma
regler.

9

Stockholm den 11 januari 1989 Mot. 1988/89

K437

Rune Rydén (m)

Erling Bager (fp) Martin Olsson (c)

Karin Falkmer (m) Per Stenmarck (m)

10

Ärendet är avslutat Motionskategori: - Tilldelat: Konstitutionsutskottet

Händelser

Inlämning: 1989-01-25 Bordläggning: 1989-02-01 Hänvisning: 1989-02-02

Motioner

Motioner är förslag som riksdagens ledamöter har lämnat till riksdagen.

Yrkanden (2)