Satsningar på infrastruktur i Bohuslän

Motion 1992/93:T225 av Lars Bäckström (v)

av Lars Bäckström (v)
En god infrastruktur, dvs tillgång till goda
kommunikationer, är mycket viktigt för att näringsliv och
industri skall utvecklas positivt. Under en lång period har
investeringarna i infrastruktur varit mycket eftersatta i
Sverige. Detta gäller allmänt i Sverige och i all synnerhet för
Bohuslän och Uddevallaregionen.
Under rådande lågkonjunktur är det mycket billigt att
sätta igång planerade och diskuterade infrastrukturprojekt.
Mot bakgrund av den mycket ansträngda situationen vad
gäller arbetslöshet och näringslivet i Bohuslän och
Uddevallaregionen är det av synnerlig betydelse att medel
till kraftiga investeringar i infrastruktur nu avsätts för denna
region.
Järnvägen
Underhållet och investeringarna i länsjärnvägen
Bohusbanan har länge eftersatts. För att få godtagbar
standard bör broarna över Norde älv, vid Saltkällan och
Örekilsälven ersättas. Arbete för att påbörja spårbyte,
makadamisering och byte av konkatledning måste snarast
påbörjas. Det är möjligt att påbörja åtgärder för ca 150
miljoner kronor redan vid halvårsskiftet.
Järnvägsförbindelserna till Norge är dåliga. En stor del
av Norges export och import passerar Bohuslän på lastbil
via E6. Detta innebär en stor negativ miljöbelastning på
länets skogar, hav och sjö. Man kan befara att en eventuell
Öresundsbro kommer att öka transittrafiken per lastbil
ännu mer, med ännu större miljöbelastning som följd.
Det är nu av vikt att ett snabbt beslut kommer om att
bygga ut järnvägen med dubbelpår till Norge. Detta med
avsikten att föra över större godsmängder från
vägstransporter till järnvägen. Dubbelspår som möjliggör
trafik med snabb- eller höghastighetståg mellan Oslo och
Göteborg kan avleda väsentliga persontrafikströmmar från
vägarna och därmed förbättra miljösituationen.
Enligt många sakkunnigas bedömningar kan en
järnvägsutbyggnad bäst ske genom en förlängning av
Bohusbanan till Norge. Detta utesluter inte en utbyggnad
av järnvägen genom Götaälvdalen. En sådan utbyggnad
behövs även den för att möta ökade godsmängder från
Mellansverige--Värmland.
Det viktigaste är dock inte sträckningen av järnvägen till
Norge, dvs genom Dalsland eller genom Bohuslän, utan att
ett snabbt beslut tas, så att utbyggnaden snarast kan
påbörjas.
Vägarna
I samband med nedläggningen av Uddevallavarvet
forcerade regeringen fram ett beslut om att bygga motorväg
mellan Stora Höga och Uddevalla. Vägen har säkert ökat
trafiksäkerheten på denna sträcka och kortat restiderna
mellan Göteborg och Uddevalla.
Det är dock uppenbart att beslutet inte utgick från
miljöhänsyn eller samhällsekonomiska kalkyler. Beslutet
att bygga motorvägen var snarast en ''miljardgest'' till Volvo
för att företaget skulle lokalisera en fabrik till Uddevalla.
En fabrik som man redan beslutat att lägga ned. Lärdomen
av detta är att beslut om motorvägssatsningar inte får
grundas på tillfälliga bedömningar eller önskemål från ett
näringsliv som inte behöver ta de ekonomiska
konsekvenserna av sina krav.
I praktiken har satsningen på några mil motorväg trängt
undan utrymmet för andra mer angelägna behov och
bidragit till att konservera ett trafiksystem som inte är
långsiktigt hållbart.
I nuläget bör medel avsättas för att snabbt röja undan
befintliga trafikfällor längs hela E6:s sträckning genom
Bohuslän. Ett rimligt mål kan vara att E6 skall nå standard
som motortrafikled genom hela Bohuslän.
Insatserna längs E6:an får inte heller tränga undan
behovet av satsningar på andra vägprojekt inom regionen.
Det finns en rad akuta behov av vägsatsningar. Detta gäller
tex riksväg 44 Vänersborg/Trollhättan--Uddevalla, samt väg
161 Uddevalla--Lysekil. Bland andra angelägna projekt
märks utbyggnaden av länsväg 178 i Orusts kommun, samt
länsvägarna 163 och 164.
Det finns också behov av mindre vägsatsningar och
vägunderhåll inom regionen. I vissa fall kan det röra sig om
så enkla åtgärder som att asfaltbelägga befintliga grusvägar.
Ett exempel på eftersatta vägavsnitt finns på östra Orust
(Myckleby). Sådana mindre projekt är inte särskilt
kostsamma, men de har fördelen att de snabbt kan komma
igång, och de ger många arbetstillfällen.
Sjöfart
Bohuslän hade tidigare ett finförgrenat nät av
kustsjöfart. Idag finns möjligheter att åter bygga upp ett
pendelsystem för sjötransporter längs västkusten. Rederiet
Dag Engström (Lysekil) har tagit fram konkreta planer på
ett system för ro-ro-trafik mellan Oslo och Göteborg. Ett
ro-ro-fartyg ur Engströms flotta kan transportera gods
motsvarande 100 lastbilar.
För att en godspendel skall fungera på bästa sätt bör
samarbetet mellan godsfraktarna till lands och sjöss
utvecklas. Idag med ett växande miljömedvetande bör
samhället vidta aktiva åtgärder för att åter bygga upp kust-
och närsjöfarten. Det kan gälla ett direkt stöd, men också
att ta fram nya tekniker och organisationsformer kring
godsflödena.

Hemställan

Med hänvisning till det anförda hemställs
1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om infrastrukturinvesteringar på
järnvägsområdet i Bohuslän och Uddevallaregionen,
2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om infrastrukturinvesteringar på
vägområdet i Bohuslän och Uddevallaregionen,
3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om infrastrukturinvesteringar på
sjöfartsområdet i Bohuslän och Uddevallaregionen.

Stockholm den 26 januari 1993

Lars Bäckström (v)
Ärendet är avslutat Motionskategori: - Tilldelat: Trafikutskottet

Händelser

Inlämning: 1993-01-26 Bordläggning: 1993-02-09 Hänvisning: 1993-02-10

Motioner

Motioner är förslag som riksdagens ledamöter har lämnat till riksdagen.

Yrkanden (6)