Satsning på vindkraft

Motion 2011/12:N321 av Matilda Ernkrans och Sara Karlsson (S)

av Matilda Ernkrans och Sara Karlsson (S)

Förslag till riksdagsbeslut

  1. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om en satsning på vindkraft.

  2. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om en utökning av elcertifikaten.

Motivering

Den socialdemokratiska regeringen började satsningen på vindkraft men den borgerliga regeringen har inte fortsatt och inte infört några nya styrmedel. Det har andra länder gjort och därför har Sverige halkat efter!

De främsta orsakerna till vindkraftens ökning i Sverige är elcertifikaten, koldioxidskatten och handeln med EU:s utsläppsrätter. En annan orsak som är kopplad till ovanstående är de höjda elpriserna, vilka gjort marknaden mer lönsam för vindskraftsintressenter. Också efterfrågan på ”grön el” spelar in.

Regeringen påstår att den står bakom det ökade intresset för vindkraft och förnybar energi men inga nya styrmedel har införts som skulle kunna ligga bakom detta. Det är gamla styrmedel från S-regeringen i kombination med marknadsfaktorer som ligger bakom.

Det kommunala veto som riksdagsmajoriteten föreslagit riskerar att stoppa processen med vindkraftsutbyggnaden. Kostnaderna riskerar också att höjas eftersom verken inte kan byggas på de mest optimala platserna, alternativt måste flyttas till platser där de stör naturvärden mer.

Ökningen av vindkraft sker överallt idag men Sverige har inte haft en så gynnsam utveckling som många andra länder. Spanien hade för tio år sedan ungefär samma produktion som Sverige har idag men har sedan dess ökat till en installerad effekt på 21 TW.

Länder som Tyskland och Spanien har ökat mängden vindkraft och har nu en installerad effekt på 27 TW (Tyskland) och 21 TW (Spanien).

Trots att Sverige har stora landarealer mycket lämpliga för vindkraft ökar nu vindkraften mer i andra länder. Portugal hade 2002 hälften så mycket vindkraft som Sverige. Nu har Portugal 20-faldigat mängden vindenergi och har nästan dubbelt så mycket vindkraft som Sverige. Sverige har nu samma nivå på vindkraften som Danmark hade 2002.1

I Storbritannien har mängden installerad vindkraft femfaldigats på två år. Och regeringen där höjer nu ambitionen ytterligare och säger att 40 % av elenergin ska komma från vindkraft 2020.

Medeltalet i EU 2010 för andel vindenergi av elproduktionen var 5,3 %. Sverige låg trots sina ideala förhållanden på 3,2 % och Danmark hade 24 %. Portugal och Spanien låg på 14 %.

För att jämföra planeringsramen med utbyggnaden i andra länder kan man nämna att Danmark, som till ytan är lika stort som Jämtlands län, har 5 000 vindkraftverk. Energimyndigheten bedömer att det behövs 3 000–6 000 vindkraftverk för en produktion på 30 TWh.2 Redan idag ligger ansökningar om 6 000 vindkraftverk hos länsstyrelserna.

Enligt de 90 översiktsplaner som hittills kommit till Boverket, finns planmässiga förutsättningar att producera 83 TWh (som jämförelse producerade kärnkraften 52 TWh 2009). Siffran är från maj 2011, och alla översiktsplaner har ännu inte slutredovisats.3

Elcertifikaten måste förstärkas för att vi ska kunna klara planeringsmålet på 30 TWh. Idag räcker det endast till 12 TWh.

Sverige är ett land med mycket goda förutsättningar för vindkraft. Regeringen bör återkomma till riksdagen med förslag kring hur vindkraften i Sverige kan öka i samma omfattning som i vår omvärld.

Stockholm den 3 oktober 2011

Matilda Ernkrans (S)

Sara Karlsson (S)


[1]

Statistik från EWEA, Europeiska vindkraftsorgansationen. Gäller installerad kapacitet (att jmf med elproduktion som mäts i TWh eller MWh).

[2]

Nätverket för Vindbruk (som drivs av Energimyndigheten).

[3]

Boverket har hunnit granska 90 översiktsplaner där kommunerna pekar ut möjliga platser för vindkraftverk.

Ärendet är avslutat Motionskategori: Fristående motion Tilldelat: Näringsutskottet

Händelser

Inlämning: 2011-10-05

Motioner

Motioner är förslag som riksdagens ledamöter har lämnat till riksdagen.

Yrkanden (2)