Sänkt åldersgräns för deltagande i folkomröstningar

Motion 2003/04:K414 av Kerstin Lundgren m.fl. (c)

Förslag till riksdagsbeslut

Riksdagen begär att regeringen lägger fram förslag till ändringar av lagen om folkomröstningar och lagen om kommunala folkomröstningar i enlighet med vad i motionen anförs.

Bakgrund

Det finns en samfälld vilja från riksdagens partier att utveckla ett deltagardemokratiskt Sverige. Grunden för detta är självklart att människor inte bara ska kunna säga sin mening i allmänna val, utan också aktivt delta i samhällsdialogen mellan valen. Det har under senare år genomförts ett betydande utvecklingsarbete i syfte att hitta nya former för denna dialog mellan valen. Så har försök med rådslag, öppna sammanträden, demokrati m m sett dagens ljus och detta skulle också uppmuntras enligt riksdagens beslut med anledning av Demokrati för ett nytt sekel.

I samband med den stora Demokratiutredningen drevs även Ungdomens demokratiutredning. Den sistnämnda pekade bl a på vikten av att ungdomars röst blir hörd och tagen på allvar. De föreslog bl a mot den bakgrunden en sänkt rösträttsålder för att ungdomars engagemang och vilja att påverka inte skulle stanna vid ungdomsråd och skolval. Detta förslag har dock inte ännu vunnit stöd i den allmänna debatten, även om jag personligen ser att det finns klara fördelar med förslaget.

I ett första steg skulle vi välkomna en sänkt rösträttsålder till 16 år i val till kommuner, landsting och regioner. Kommunerna har historiskt varit den enhet där människor haft möjlighet att delta i beslut kring gemensamma angelägenheter. Kommunerna har varit centrum för lokalpolitikens utveckling, även om dess verksamhetsformer varierat över tid och inte alltid rubricerats som kommun.

Närheten mellan människor som berörs av de gemensamma besluten på den lokala nivån, gör att man här lättare kan finna väl avpassade lösningar på olika frågor. Detta gör att lösningarna ser olika ut, men det gör även verkligheten. Kommunerna som får möjligheter att lyssna och samtala lokalt och inte måste följa direktiv från ovan, blir en spännande utvecklingskraft. En kraft att ta vara på och bejaka.

Det är inte alls förvånande att det var i kommunerna som kvinnorna först fick sin rösträtt och rätt att inneha politiska uppdrag. Kommunerna var föregångare när den allmänna rösträtten vann terräng. Kommunerna har också varit föregångare när det gäller att ge ickemedborgare rösträtt. Det är genom ett starkt självstyre och ett brett deltagande som vår demokrati får en god grogrund, som en bra jordmån skapas.

Det borde vara hög tid att ta nästa steg och ta vara på de möjligheter som finns att bredda dialogen med alla ungdomar. I såväl grundskola som gymnasieskola ges ungdomarna ofta goda möjligheter att komma i kontakt med den lokala politiken, dels genom skolan i sig, dels genom att man som ung möter mångfalden i den kommunala verksamheten och vill påverka. I många fall finns också goda möjligheter att inhämta kunskap om den lokala politiken, både inför valet och under tiden däremellan. Vid det senaste allmänna valet genomfördes en stor kampanj på temat Ungt val och samtidigt arrangeras skolval i de flesta skolor. Där sätts enbart fokus på riksdagsvalet samtidigt som ungdomar har stort intresse för hur den nära miljön formas – i kommuner, landsting och regioner.

Även om vi skulle välkomna en sänkt rösträttsålder kan jag konstatera att det idag saknas majoritet för detta förslag. Frågan är om detsamma gäller ifråga om folkomröstningar?

Möjligheten att anordna rådgivande folkomröstning regleras idag i såväl lag om folkomröstning som i lag om kommunala folkomröstningar. I båda dessa begränsas kretsen med rösträtt till dem som senast på dagen för folkomröstningen fyller 18 år. Härigenom stängs möjligheten för såväl kommuner, landsting som riksdag att medge yngre att delta. I den senaste folkomröstningen om EMU avslogs således krav på att vidga kretsen röstberättigade med hänvisning till gällande lag. I kommunala folkomröstningar som genomfördes tvingades kommuner som ville ge unga rösträtt att ordna särskilda omröstningar istället för att ge dem tillgång till vallokalerna. I Södertälje kommun genomfördes sålunda ett skolval med den fråga som ställdes i den lokala folkomröstningen – som trots särskilda omständigheter visade på ett stort intresse. Med lagens nuvarande utformning skapas ett tydligt utanförskap för ungdomarna – även om man lokalt vill ge rösträtt på lika villkor.

Oaktat vad man anser om en sänkt rösträttsålder vid allmänna val, bör ändringar göras i folkomröstningslagarna för att åtminstone möjliggöra för såväl kommuner och landsting som riksdag att i särskild ordning fatta beslut om att vidga kretsen röstberättigade vid folkomröstning till dem som senast på valdagen fyller 16 år. I första hand bör dock rösträtten vid rådgivande folkomröstningar sänkas till att gälla för alla som i övrigt fyller villkoren och som senast på valdagen fyller 16 år. Regeringen bör snarast återkomma med förslag i denna del.

Stockholm den 6 oktober 2003
Kerstin Lundgren (c)
Åsa Torstensson (c)	Eskil Erlandsson (c)
Viviann Gerdin (c)	Johan Linander (c)
Agne Hansson (c)	Claes Västerteg (c)
Margareta Andersson (c)