Samlad satsning för den svenska diasporan

Motion 2021/22:330 av Markus Wiechel m.fl. (SD)

av Markus Wiechel m.fl. (SD)

Förslag till riksdagsbeslut

  1. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om en egen valkrets för den svenska diasporan och tillkännager detta för regeringen.
  2. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om en strategi för att samla den svenska diasporan och tillkännager detta för regeringen.
  3. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om en strategi för hemvändande svenskar och tillkännager detta för regeringen.

Egen valkrets för utlandssvenskar

Idag är det inte helt klart hur många utlandssvenskar som finns, men enligt de beräk­ningar som gjorts av intresseorganisationen Svenskar i Världen handlar det om ungefär 660000 personer, d.v.s. ca 7procent av den totala befolkningen. Trenden pekar dess­utom åt att allt fler utvandrar från Sverige (år 2018 utvandrade 46981 personer från Sverige) och idag skulle den samlade diasporan nästan motsvara invånartalen i Göteborg och Norrköping tillsammans. Övriga Norden samt Storbritannien och USA toppar listan över utvandringsländer, men den samlade diasporan är rent generellt väldigt delad då svenska medborgare valt att bosätta sig över i stort sett hela världen.

Ända fram till valet 1994 tillhörde utlandssvenskarna en särskild röstlängd med ett specifikt valdistrikt i varje riksdagsvalkrets. I vallagen 1997 ändrades det att utlands­svenskar fördes till det valdistrikt där de senast var folkbokförda, och denna bestäm­melse finns kvar även i den senaste vallagen från 2005.

Till följd av utlandssvenskars svårigheter att på samma sätt som andra vara delaktiga i det svenska samhället, är valdeltagandet bland utlandssvenskar förhållandevis lågt. Vad som framkommit är också ett missnöje bland vissa utlandssvenskar, då de känner sig exkluderade i de svenska valen, som i stor utsträckning fokuserar på inrikesfrågor som inte berör dem. Ett antal länder har valt system för särskild representation för utlandsboende, vilket stimulerat medborgarna att bli mer delaktiga i den demokratiska processen. Mot bakgrund av detta bör regeringen verka för att utlandssvenskarna får en egen riksdagsvalkrets.

Strategi för hemvändande svenskar och för att samla den svenska diasporan

Sverige har som land allt att tjäna på goda nätverk och ett tätt samarbete mellan med­borgare som valt att bosätta sig utomlands, och som i många fall utomlands blir bilden av vilket land Sverige är och hur vi är som folk. Det finns därför all anledning att värna diasporan men även använda sig av den kunskap som finns bland utlandssvenskar som utöver goda kontakter har erfarenhet av näringslivet, utbildningsväsendet och civilsam­hället i andra länder. Utlandssvenskarnas kontakter och erfarenheter kan skapa nya affärsmöjligheter och möjliggöra för att goda idéer blir till verklighet, vilket vi även sett historiskt.

Kunskap som svenska medborgare fört med sig från andra länder har varit en viktig faktor bakom stora delar av landets framgångsrika industriella utveckling, och uppskatt­ningsvis återvänder omkring 20000 till Sverige varje år vilket i många fall haft tydligt positiva makroekonomiska effekter. I de fall då dessa utlandssvenskar inte känner sig uppskattade eller bekväma i det svenska samhället riskerar vi att på nytt förlora dem. I exempelvis Irland och Indien har man aktivt valt att försöka lösa detta genom att anta en strategi för att tillvarata hemvändares kompetens.

Trots att detta är självklarheter för de flesta, är det idag främst icke statliga organisa­tioner som verkar för att på olika sätt samla utlandssvenskarna, såsom intresseorganisa­tionen Svenskar i Världen, Riksföreningen Sverigekontakt och Svenska Kyrkan. En nationell plan för att föra samman och stötta utlandssvenskarna finns inte, varför reger­ingen tillsammans med exempelvis de intresseorganisationer som idag finns, bör ta fram en strategi för hur man kan verka för att samla den svenska diasporan. Regeringen bör även ta fram en strategi för att stötta hemvändande svenskar.

Markus Wiechel (SD)

Lars Andersson (SD)

Sara Gille (SD)

Ärendet är avslutat Motionskategori: Fristående motion Tilldelat: Konstitutionsutskottet

Händelser

Inlämnad: 2021-09-23 Granskad: 2021-09-23 Hänvisad: 2021-10-14

Motioner

Motioner är förslag som riksdagens ledamöter har lämnat till riksdagen.

Yrkanden (3)