Men det räcker inte att bara se på normens totalsumma. Man måste också
ta hänsyn till vilka utgiftsposter som normen ska räcka till, dvs se efter att de
inte är flera än de som ingår i existensminimum.
Vid en analys visar det sig att många kommuner med normer på eller strax
över nivån för existensminimum manipulerar normen genom att räkna in
tunga utgiftsposter som normalt inte borde ingå i normalbeloppet. Normerna
ger då inte den skäliga levnadsnivå som socialtjänstlagen ålägger kommunerna
att tillförsäkra sina invånare.
Av fem kommuner (i SCB:s redovisning) vars norm understiger existensminimum,
och alltså redan av det skälet inte uppfyller lagens bestämmelser,
är det tre som dessutom räknar in utgifter för möbler, husgeråd, osv, i
normen. Dvs normerna ligger i praktiken ytterligare 14 procent lägre, vilket
innebär kring 80% av basbeloppet.
Av de 43 kommuner som har normer på 99-100% av basbeloppet räknar
28 in utgifter för möbler, husgeråd, m m. Deras normer ligger alltså bara
skenbart över den kritiska gränsen, existensminimum. I realiteten ligger de
11-12% under! Hälften av de 28 kommunerna räknar dessutom in kostnaderna
för lokala resor i normen, kostnader som det tidigare nämnda
schablontillägget är avsett för. Totalt är det 49 kommuner som räknar in
kostnader för lokala resor i normen, samtidigt som normen understiger 109%
av basbeloppet!
För att komma till rätta med dessa orättvisor mellan olika delar av landet
föreslår vpk att regeringen utfärdar bindande normer för socialbidragen i
form av en riksnorm.
Diskriminering av handikappade
Enligt lag om allmän försäkring kan handikappersättning utgå till den som på
grund av sitt handikapp har betydande merutgifter. Ersättningen är skattefri
och ska inte tas upp som inkomst i deklarationen. En förälder som vårdar
handikappat barn kan få vårdbidrag. En arvodesdel som är skattepliktig och
en merkostnadsdel som är skattefri. Handikappersättning och merkostnadsdelen
vid vård av handikappat barn ska inte reducera socialbidraget. De ska
alltså inte räknas som inkomst vid beräkning av socialbidrag.
Det gör inte heller merparten av landets 284 kommuner. Men 60
kommuner, drygt var femte alltså, minskar socialbidraget med handikappersättningen.
Vilket innebär att handikappade människor som bor i dessa
kommuner och som behöver socialbidrag, får mindre bidrag än vad de
egentligen är berättigade till.