Revidering av underhållsbidrag

Motion 1999/2000:Sf240 av Bengt Silfverstrand (s)

av Bengt Silfverstrand (s)
I 7 kap. 1 § föräldrabalken (FB) åläggs ett barns föräldrar att
svara för underhåll efter vad som är skäligt med hänsyn till
barnets behov och föräldrarnas samlade ekonomiska
förmåga.
En förälder som inte varaktigt sammanbor med barnet skall fullgöra sin
underhållsskyldighet genom att betala underhållsbidrag till barnet.
Underhållsskyldigheten upphör när barnet fyller arton år.  Går barnet i skola
vid denna tidpunkt eller återupptar barnet skolgång före nitton års ålder, är
föräldrarna underhållsskyldiga så länge skolgången pågår, dock längst till
dess barnet fyllt tjugoett år. Underhållsbidrag fastställs genom dom eller
avtal.
Något förenklat sker beräkningen av underhållsbidrag på följande sätt:
Först bedöms barnets behov av mat, kläder m.m enligt schablon.  I det
enskilda fallet kan särskilda kostnader tillkomma, t.ex. för medicin. Därefter
beräknas båda föräldrarnas ekonomiska förmåga. Underhållsbidragets storlek
erhålls genom att kostnaden för barnets behov fördelas proportionellt mellan
föräldrarna efter deras förmåga. Den bidragsskyldige föräldern har rätt att
alltid förbehålla sig ett belopp för sina levnadsomkostnader. Detta förbehålls-
belopp omfattar även hemmavarande barn och - i vissa fall - hemmavarande
make eller sambo.  Det bidrag som skall utges kontrolleras genom en allmän
skälighetsbedömning.
I det nya systemet för underhållsstöd till barn till särlevande föräldrar utgår
stöd med 1 173 kronor per månad och barn. När barnet bor växelvis hos
föräldrarna skall stödet utges i form av ett utfyllnadsbidrag. Om barnet har
egna inkomster, skall underhållsstödets belopp minskas. Vid inkomster som
överstiger 48 000 kronor per år skall underhållsstödet minskas med 50
procent av överskjutande belopp. För det underhållsstöd som lämnas till
barnet skall den förälder som inte bor tillsammans med barnet vara återbetal-
ningsskyldig gentemot staten. Återbetalningsskyldigheten är utformad som
en viss procent av den återbetalningsskyldiges årliga bruttoinkomst efter ett
grundavdrag på 24 000 kronor.
Erfarenheterna från det nya systemet för underhållsstöd visar redan att det
är behäftat med allvarliga brister. Dessa brister tar sig främst uttryck i att
den
ekonomiska förmågan hos boföräldern inte tillräckligt beaktas och att
systemet därmed också ter sig diskriminerande mot hemmavarande barn.
Systemet tar uppenbarligen heller inte hänsyn till merkostnader för umgänget
med barnen i tidigare relationer (umgängesresor etc.). Procentsatserna vid
återbetalningsskyldighet är av allt att döma för högt tilltagna och systemet
slår bevisligen orättvist mot lågavlönade.
Barnombudsmannen (BO) understryker med all önskvärd tydlighet brist-
erna i systemet och har i en skrift till ansvarig minister bl.a. påtalat
följande:
Jag befarar, vilket vi redan påpekade vid den hearing som hölls av riksdagens
socialförsäkringsutskott, att förändringarna kan medföra negativa konse-
kvenser för barn med frånskilda föräldrar. Det gäller framför allt i de fall den
underhållsskyldige föräldern är lågavlönad och bor långt från barnet.
Återbetalningsskyldigheten till försäkringskassan för utgivet underhållsstöd
kan bli så kännbar för att han eller hon inte har råd med resor för att träffa
barnet, vilket leder till att det blir svårt att hålla kontakten med barnet.
Detta
står helt i strid med barnets bästa.
Socialförsäkringsutskottet konstaterar bl.a. i betänkande
1998/99:SfU1 att "de nuvarande reglerna för att fastställa
återbetalningsskyldighet är problematiska eftersom de kan
leda till ekonomiska svårigheter för personer som får sina
inkomster påtagligt minskade t ex i samband med
arbetslöshet".  Eftersom problemen för många
underhållsskyldiga är akuta erfordras enligt min uppfattning
ett klart uttalande från riksdagens sida med innebörden att
regeringen snarast möjligt återkommer till riksdagen med ett
förslag om förändring av underhållsstödet.

Hemställan

Hemställan
Med hänvisning till det anförda hemställs
att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförts om en justering av underhållsstödet.

Stockholm den 30 september 1999
Bengt Silfverstrand (s)
Ärendet är avslutat Motionskategori: - Tilldelat: Socialförsäkringsutskottet

Händelser

Inlämning: 1999-10-05 Hänvisning: 1999-10-12 Bordläggning: 1999-10-12

Motioner

Motioner är förslag som riksdagens ledamöter har lämnat till riksdagen.

Yrkanden (2)