Resultatutjämning mellan statliga och kommunala flygplatser

Motion 1992/93:T716 av Ingvar Johnsson m.fl. (s)

Enligt 1988 års trafikpolitiska beslut ingår de
kommunala flygplatserna i Borlänge, Kramfors,
Kristianstad, Trollhättan/Vänersborg och Växjö
tillsammans med 18 statliga flygplatser i det s.k.
primärnätet. Skälet är att riksdagen ansåg att staten har ett
ansvar för trafik av nationell betydelse. Riksdagen uttalade
dessutom att flygplatser som ingår i primärnätet skall ges
likartade ekonomiska förutsättningar enligt
likställighetsprincipen.

Regeringen konstaterade i den proposition som låg till
grund för beslutet att de kommunala flygplatserna i
primärnätet inte hade likartade förutsättningar för
flygplatshållningen som de statliga. Senare års
utredningsarbete har därför haft som en viktig
utgångspunkt att uppnå relativt likartade ekonomiska
förutsättningar oavsett huvudmannaskap.

Förra året beslöt riksdagen att övergångsvis förlänga det
tidsbegränsade resultatutjämningssystem som i annat fall
skulle ha upphört i och med 1992 års utgång. Denna
förlängning gjordes i avvaktan på ett mer långsiktigt
ställningstagande från riksdagens sida.

Med hänvisning till den nyligen genomförda
avregleringen av inrikesflyget föreslår regeringen nu, i
budgetpropositionen, att inga ändringar görs av
primärnätets omfattning intill dess att en utvärdering gjorts
av denna avreglering. Regeringen är därför inte nu beredd
att föreslå något nytt system för resultatutjämning. Det
föreslås i stället att frågan om resultatutjämning skall tas
upp i diskussionerna om transfereringarna mellan stat och
kommun.

Detta är inget bra förslag. Riksdagen har som nämnts
lagt fast att principen om lika behandling skall gälla. Det
kan finnas skäl att avvakta med att föreslå ett nytt system
för resultatutjämning av de fem berörda flygplatserna till
dess att en utvärdering av inrikesflygets avreglering och
därmed en prövning av luftfartens primärnät ägt rum.

Därför är det olämpligt att föra över
resultatutjämningsfrågorna till stat- och
kommunförhandlingarna. Det skulle vara att införa ett helt
nytt system. Frågan om resultatutjämning kan lösas inom
ramen för flygtrafiksektorns ekonomi.

Mot bakgrund av hur det nuvarande, med stor möda,
framförhandlade transfereringssystemet mellan stat och
kommun är uppbyggt, måste det vara tveksamt att föra in
en ny variabel, innehav av flygplats, som ny komponent i
systemet. Detta är ytterligare ett skäl att avvisa förslaget.

Den av riksdagen beslutade förlängningen av
resultatutjämningen för 1993 bör därför fortsätta att gälla
till dess att en utvärdering av avregleringens effekter gjorts.
Då bör regeringen återkomma till riksdagen med ett förslag
som mer långsiktigt kan reglera de fem berörda
flygplatsernas ersättning ur det nationella
flygplatssystemets ram. Denna ersättning bör vara
prestationsbaserad och ha den av riksdagen uttalade
likabehandlingen som grund.

Hemställan

Med hänvisning till det anförda hemställs

1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om att avvisa förslaget i
budgetpropositionen om att överföra frågan om
resultatutjämning till de årliga förhandlingarna om de
statliga transfereringarna till kommunerna,

2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om en förlängning av det av
riksdagen nyligen fattade beslutet om resultatutjämning
intill dess att en utvärdering av avregleringens effekter på
inrikesflyget och dess primärnät gjorts.

Stockholm den 26 januari 1993

Ingvar Johnsson (s)

Inger Hestvik (s)

Börje Nilsson (s)

Bo Holmberg (s)

Sven Lundberg (s)

Kjell Nilsson (s)