Rehabilitering av psykiskt långtidssjuka

Motion 1999/2000:Sf279 av Gunnel Wallin och Viviann Gerdin (c)

av Gunnel Wallin och Viviann Gerdin (c)
Psykiatrireformen trädde i kraft 1 januari 1995 och en av
dess stora uppgifter är att förbättra
rehabiliteringsmöjligheterna för de psykiskt långtidsjuka.
Rehabiliteringen skulle samordnas bättre och det viktigaste var att satsa på
sysselsättningen snarare än ett passivt försörjningsstöd. En utvärdering är
gjord och hur har det gått?  Bristen på daglig sysselsättning för psykiskt
funktionshindrade personer är det mest akuta behovet idag!
En av orsakerna, enligt Socialstyrelsens utvärdering, till svårigheten att
lösa sysselsättningsfrågan för de psykiskt långtidssjuka är att det funnits
gränsdragningskonflikter mellan huvudmännen om vilka
rehabiliteringsinsatser som ska gälla och även om vem som ska bekosta dem.
Förra året anslogs 700 miljoner kronor till försäkringskassan för
rehabiliteringsstöd till psykiskt långtidssjuka, men 400 miljoner kronor fick
återbetalas. Det kan inte bero på att det saknades behov. Snarare kan det vara
så att regelverket inom försäkringskassan är så snävt att det sätter hinder i
vägen. Det krävs en vidare tolkning av rehabiliteringsreglerna. Lösningarna
måste vara mer flexibla så att det går att finna lokala lösningar i  samverkan.
Allt för att göra det bättre för den enskilde. Detta bör ges regeringen till
känna.
I de kommuner som valt Fontänhus-modellen för rehabilitering för
psykiskt långtidssjuka, har nått ett bra resultat, till en låg kostnad och i en
bred samverkan. Dessa verksamheter drivs av ideella styrelser med ett stort
engagemang och de är också kvalitetsgranskade av utomstående.
Inom dessa verksamheter är automatiskt frågan om ombud för den
enskilde psykiskt handikappade lösta.
Både England och Finland har haft en positivare syn på denna
hanteringsmodell av psykiskt långtidssjuka och nått ett bra resultat.
Medel kan ges som bidrag till kamratstöd; då stannar inget hos
mellanhänder utan det går direkt till verksamheten. Det finns idag flera
kommuner som vill starta Fontänhus, men saknar pengar. Eftersom
situationen ser ut som den gör för denna grupp handikappade är de viktigt
med medel för rehabiliteringsinsatser. Vi anser att det ska satsas mer på
Fontänhus-modellen eller liknande initiativ. Detta bör ges regeringen till
känna.

Hemställan

Hemställan
Med hänvisning till det anförda hemställs
1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförts om en vidare tolkning av reglerna för
rehabiliteringsbidrag för psykiskt långtidssjuka,
2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförts om att göra en kraftigare satsning på Fountain-
house-modellen för rehabilitering av psykiskt handikappade.

Stockholm den 4 oktober 1999
Gunnel Wallin (c)
Viviann Gerdin (c)
Ärendet är avslutat Motionskategori: - Tilldelat: Socialförsäkringsutskottet

Händelser

Inlämning: 1999-10-05 Hänvisning: 1999-10-12 Bordläggning: 1999-10-12

Motioner

Motioner är förslag som riksdagens ledamöter har lämnat till riksdagen.

Yrkanden (4)