Regionalpolitik i Blekinge län

Motion 1993/94:A466 av Bertil Måbrink (v)

av Bertil Måbrink (v)
Sammanfattning och förslag till åtgärder
Blekinge län måste prioriteras därför att länet i vissa
avseenden uppvisar lika stora problem som Norrlands
inland. Stora insatser måste göras för att bekämpa
arbetslösheten och satsa på högre utbildning och forskning.
ROT-verksamhet i stor skala ska ske.
Nätverksuniversitet i Sydostsverige (Växjö, Kalmar och
Karlskrona/Ronneby Högskolor) bör få ökat stöd.
Ett Östersjöinstitut med inriktning på miljö och handel
bör inrättas i Blekinge.
Livsmedelsverket, Naturvårdsverket och/eller
Fiskeristyrelsen bör lokaliseras till Blekinge.
Vidare bör medel tillföras länet för generella åtgärder
för att utveckla små och medelstora företag.
Regionens militära verksamheter ska får breddade
uppgifter.
120 miljoner ska anslås till Kustbanan.
Satsa på järnvägen Sölvesborg--Olofström--Älmhult.
Banverket ges i uppdrag att projektera en utbyggd
Ostkustbana.
Projektet med havsbaserade vindkraftverk måste
utvidgas.
Den framtida infrastrukturen måste utredas.
Åtgärder för att motverka ungdomsarbetslöshet måste
sättas in
Blekinge -- länet med de stora möjligheterna
Blekinge har många goda förutsättningar för att
utvecklas. I Blekinge finns attraktiv natur, tätortsstruktur
längs kusten och goda boendemiljöer och dessutom
lägesmässiga förutsättningar för att fungera som en
kommunikationsknutpunkt vid Östersjön.
Utomordentliga möjligheter finns för att få till stånd en
sjudande aktivitet inom handel, forskning, kultur,
utbildning, turism etc. mellan de nya och gamla
Östersjöländerna. Ett arbete som nu har startat och bör ges
centralt stöd.
Blekinge har drabbats hårt av lågkonjunkturen på grund
av länets industristruktur. Arbetslösheten har nått
rekordhöga nivåer -- speciellt för ungdomar. Det är helt
oacceptabelt att stora ungdomsgrupper hamnar utanför
arbetsmarknaden.
Jag beskriver nedan åtgärder för att minska
arbetslösheten och minska beroendet av industrier med
''mogna'' produkter och gamla samhällsstrukturer. Jag
beskriver hur Blekinge ska omvandlas för att kunna vara en
del av ett expansivt och miljöanpassat Sverige.
Regionalpolitikens mål
Norrlands inland, skogslänen, Bergslagen och
Sydostsverige har inte tillhört de expansiva delarna av
landet. Av flera skäl, t.ex. miljömässiga, sociala och
trafikekonomiska, borde Sverige stå på flera ben, varav ett
bör vara Blekinge (Sydostsverige) i strävan att uppnå
regional balans.
De övergripande målen för regionalpolitiken säger att
människor oavsett var de bor i landet skall ges tillgång till
arbete, service och en god miljö.
Näringsliv
Blekinges näringslivsstruktur karakteriseras av en hög
industriandel och markant storföretagsdominans med klar
exportinriktning. Dessa baseras ofta på produkter vars
framtid i Sverige är diskutabel.
Satsningar måste ske i branscher och tekniker som har
goda utvecklingsmöjligheter och som baseras på sektorer
där Sverige kan hävda sig, dvs. kunskapsintensiva och
högteknologiska branscher.
Exempelvis bör teknikcentrum i Olofström som
utvecklar framtidsprodukter stödjas. Det kan bland annat
ske med hjälp av de medel som Vänsterpartiet anslår till
kompetensutveckling.
Blekinge har goda förutsättningar att få till stånd bra
relationer med övriga östersjöstater. Karlskrona som i slutet
av 1700-talet var Sveriges största stad som knutpunkt i den
svenska flottan, skulle i framtiden återigen -- men i fredliga
sammanhang -- kunna bli en knutpunkt för Östersjön.
Särskilt samarbetet med Polen har en hög potential i bl.a.
ekonomiskt avseende. Några områden för dessa
samarbetssträvanden kan vara miljöområdet och inom
energi- och miljöteknik och olika handelskontakter med
färjeförbindelser.
Möjligheterna att bredda verksamhetsområdet för de
militära styrkor och anläggningar som finns i länet bör
utredas. Militär personal kan bidra till omvandlingen av
Baltikums försvars- och räddningstyrkor, det kan vara nya
miljö- och gränsövervakningsuppgifter och i sjöräddning,
det kan vara nya centrum för utbildning i ledarskap och
organisation. Kreativitet måste belönas -- i framtiden
kommer det inte att vara aktuellt med enbart militära
uppgifter.
Det är nödvändigt att kraftfulla strukturella insatser görs
för att vända utvecklingen i Blekinge. Det gäller dels att
minska beroendet av de stora företagen inom mogna
branscher genom satsningar på utveckling av medelstora
och små företag inom många branscher. Dels att skapa en
långsiktig robust och samtidigt dynamisk arbetsmarknad
genom strategis utlokalisering av statlig verksamhet och
satsningar i tjänstesektorn. Särskild vikt måste läggas vid att
skapa fler arbetstillfällen för kvinnor och ungdomar.
Regionalpolitik för kvinnor och ungdomar
Regionalpolitikens utformning har missgynnat
kvinnorna. Vid redovisningen av olika slags statistik över
utvecklingen under 80-talet har man förbisett
könsaspekten. Om man skall leva upp till målsättningen att
kvinnor skall ha likvärdig tillgång till arbete, service, kultur
och fritid måste man börja med att beskriva verkligheten.
Det regionalpolitiska stödet måste omprioriteras och
under kommande år gynna kvinnor i större utsträckning,
eftersom läget är kritiskt just för kvinnor, särskilt unga
kvinnor. Eftersom den offentliga sektorn har så stor
betydelse för kvinnorna och deras möjligheter att få arbete
borde regionalpolitiska medel kunna användas till
satsningar på offentlig sektor inom utsatta regioner.
Det behövs forskning om kvinnor i glesbygden, vilka
villkor de lever under och vilka regionala satsningar som
krävs.
Ungdomar måste garanteras utbildningsplatser eller
beredskapsarbeten eller andra typer av meningsfulla
sysselsättningar. Att låta människor gå arbetslösa när
behoven är stora av nya kunskaper och kreativa människor
är ett oförsvarligt slöseri med resurser och bäddar för
sociala problem.
Offentliga investeringar
Vänsterpartiet föreslår i sin alternativa statsbudget 2,2
miljarder i ROT-verksamhet och ett investeringsstöd till
byggnade av bostäder. Byggandet i Sverige är i dag nere på
1930-tals nivå. Detta är oacceptabelt. Därför föreslår
vänsterpartiet och socialdemokraterna i riksdagen kraftiga
satsningar på framför allt ROT-verksamhet. En rimlig del
av dessa extranslag går till Blekinge. De ska möjliggöra att
i princip alla offentliga lokaler som behöver upprustas och
byggas om -- skolor, dagis, vårdhem, etc -- ska åtgärdas
under 1994 och 1995. Anslagen skapar också en viss
nyproduktion av bostäder dessa år.
Gör Blekinge till ett miljölän med länsparlament
Blekinge bör sätta upp som mål att på sikt kunna vara en
del av ett ekologiskt anpassat samhälle, dvs. att de
mänskliga verksamheterna i länet inte ska belasta naturen
mer än vad miljön tål.
Ansvaret för detta bör ligga på ett länsparlament. Ett
länsparlament bör inrättas för att samla alla regionala
myndigheter etc. Inte enbart för miljöns skull utan även för
att effektivisera olika verksamheter, förenkla
administrationen, fördjupa demokratin, e.t.c.
Speciellt viktigt är att Östersjöns ekologiska balans inte
störs ytterligare. Därför är det viktigt att se över hur
utsläppen från Blekinge till Östersjön snabbt ska minska.
En Öresundsbro som är ett av de tydligaste hoten mot
Östersjöns överlevnade är naturligtvis oacceptabel.
Om Östersjön dör -- vilket den är på väg att göra -- dör
Blekinges själ.
Vindkraften i Sverige ska utvecklas i stor skala. Blekinge
har här stora förutsättningar att bli det ledande länet i denna
framtidsbransch. Projekten med de havsbaserade
vindkraftverken bör kraftigt byggas ut. Denna teknik kan i
framtiden vara en svensk exportprodukt. Redan föreligger
det ett stort internationellt intresse för denna verksamhet.
Utbildning
Ett framträdande mönster är att utbildningsnivån är
lägre i de delar av landet som behöver regionalpolitiskt
stöd. Den snedfördelningen finns såväl för
korttidsutbildade som vid tillgång på högskolestudier.
Kompetensutveckling inom högre utbildning har blivit
en allt viktigare förutsättning för en regions utveckling och
överlevnad. En jämförelse med övriga delar av landet visar
att Blekinge är i stort behov av ökad kompetensförsörjning
för att klara den nödvändiga strukturomvandlingen av
näringslivet.
Ett Östersjöinstitut bör lokaliseras i Blekinge. Det ska
främja utbytet och kunskapen om Östeuropa. Institutet ska
utbilda både svenskar och människor från våra grannländer.
Det kan gälla ett flertal områden: handel, miljöteknik,
freds- och konfliktforskning, energisystem, kultur- och
språkutbildning.
Ett Östersjöinstitut i Blekinge skulle kunna lämna
värdefulla bidrag till en positiv samhällsutveckling i
Östeuropa.
Även utbyte med Östeuropa på andra utbildningsnivåer
ska stödjas, från högstadiet och uppåt.
Nätverksuniversitet i Sydostsverige (Växjö, Kalmar och
Karlskrona/Ronneby Högskolor) får i Vänsterpartiets
budgetförslag ökade resurser.
Fiskeristyrelsens fiskelaboratorium på Saltö i
Karlskrona ska ges ökade resurser med tanke på de
gigantiska miljöproblem som hotar ett antal av våra
viktigaste fiskarter, torsk, ål och lax.
Järnvägen och andra trafikslag
Järnvägarna och övrig kollektivtrafik i länet har under
lång tid varit eftersatta. Det har inneburit ständigt
försämrad turtäthet och längre restider vad beträffar
persontrafiken. Godstrafiken på järnvägen har minskat.
Nu när det är lågkonjunktur är investeringar i
infrastruktur helt nödvändiga. Vänsterpartiet anslår i sin
statsbudget mer än 1,8 miljarder utöver regeringens förslag.
Det betyder att akuella järnvägsinvesteringar kan göras och
vägunderhållet kan ökas. Detta skapar många
arbetstillfällen.
Snabbtågens succé i Sverige och på kontinenten gör att
intresset för att resa med järnväg ökar. Om en seriös
satsning görs på avancerade, högeffektiva tåg kommer det
att leda till en successiv ökning av antalet järnvägsresor.
IC3-tågens succé på kustbanan (600 000 passagerare år
1993) visar att järnvägen är en del av framtiden om man
satsar seriöst. En järnvägstunnel under Öresund som
trafikeras av snabbtåg öppnar spännande
framtidsmöjligheter.Kustbanans vidare upprustning och
modernisering måste säkerställas. Kostnad ca 120 miljoner
kronor under kommande budgetår. Riksdagen bör ge
regeringen detta till känna.''Kust-till-kustbanan'' måste
prioriteras av berörda parter för att långsiktigt garantera en
positiv utveckling av rsenadevolymen. Exemplet
Kustbanan visar att om man satsar på att ta fram en ny,
modern ''produkt'' som kunder efterfrågar kan man skapa
ett helt nytt resemönster. Omsorgen om miljön gör också att
fler kräver miljövänliga transportmöjligheter.Banverket
bör få i uppdrag att projektera en ny järnvägssträckning,
''Sydostkustbanan'', från Kalmar längs ostkusten till
Karlskrona med anslutning till färjeterminalen i
Karlskrona.Järnvägen Sölvesborg--Olofström--Älmhult
bör byggas ut och användas även till persontransporter.
En sådan järnvägsutbyggnad skulle kunna få stor
betydelse för att stärka utvecklingen i området, förbättra
det regionala samarbetet och underlätta handelsutbytet
med Östeuropa och kontinenten. Speciellt det starkt
ökande utbytet med Polen ställer höga krav på länets
framtida infrastruktur.Underhållet av vägsystemet bör
prioriteras. Priset på åtgärder är nu lågt och arbetskraft
finns. Vänsterpartiet anslår i sin statsbudget medel till ökat
vägunderhåll. Ca 30--50 miljoner kronor mer bör investeras
i Blekinge. Även trafikfällor och flaskhalsar i vägnätet ska
byggas bort.Behovet av utökad hamnkapacitet bör
utredas och åtgärdas snarast vid behov.Det bör utredas
hur det regionala inflytandet ska öka över
infrastruktursatsningar. I dagens läge har vägverket och
banverket för stort inflytande. Det demokratiska inslaget i
dagens ordning är ringa.En framtidsinriktad genomgång
av länets transportapparat bör göras. Inte minst
miljöanpassade kommunikationer -- t.ex. data- och
telekommunikationer bör utredas. Detta för att skapa
förutsättningar för ett kretsloppsnapassat näringsliv med en
god framförhållning.

Hemställan

Med hävisning till det anförda hemställs
1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om åtgärder för att utveckla
Blekinge län,
2. att att riksdagen som sin mening ger regeringen till
känna vad i motionen anförts om att bredda
verksamhetsområdet för militär personal och anläggningar,
3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om utökad ROT-verksamhet och
övrigt byggande,1
4. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om att inrätta ett
Östersjöinstitut,2
5. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om nätverksuniversitet i
Sydostsverige (Växjö, Kalmar och Karlskrona/Ronneby
högskolor,3
6. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om ökat anslag till Kustbanan,4
7. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om övriga järnvägsåtgärder i
Blekinge,4
8. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om ökat vägunderhåll m.m. i
Blekinge.4

Stockholm den 24 januari 1994

Bertil Måbrink (v)
1 Yrkande 3 hänvisat till BoU

2 Yrkande 4 hänvisat till JoU

3 Yrkande 5 hänvisat till UbU

4 Yrkandena 6--8 hänvisade till TU
Ärendet är avslutat Motionskategori: - Tilldelat: Arbetsmarknadsutskottet

Händelser

Inlämning: 1994-01-25 Bordläggning: 1994-02-08 Hänvisning: 1994-02-09
Yrkanden (16)