Regelförenklingar

Motion 2015/16:2448 av Lars Hjälmered m.fl. (M)

av Lars Hjälmered m.fl. (M)

Förslag till riksdagsbeslut

  1. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om förbättrade förutsättningar för generationsskiften och tillkännager detta för regeringen.
  2. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om mer konkurrenskraftiga skatter för nyckelpersoner i växande företag och tillkännager detta för regeringen.
  3. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om myndighetsutövning för bättre företagsklimat och tillkännager detta för regeringen.
  4. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om svenska företags konkurrenskraft och tillkännager detta för regeringen.
  5. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om regelförenklingar för nya entreprenörer och mindre företag och tillkännager detta för regeringen.

Motivering

Det är angeläget att skapa långsiktiga förutsättningar för ett mer innovativt och kreativt svenskt näringsliv. Jobb skapas av företag som växer och anställer. En viktig förutsättning för att de ska kunna fortsätta växa och anställa är att vi inte har fler regler än nödvändigt och att de som finns är förutsägbara och tydliga. Under alliansregeringens tid vid makten minskade de administrativa kostnaderna för företagen med 7 miljarder kronor och närmare 600 förenklingsförslag genomfördes för att göra vardagen lättare för företagen. Det tillväxthämmande regelkrånglet för företagen har sedan 2006 minskat från 30 till 22 procent, enligt undersökningar av Tillväxtverket. Regelrådet har permanentats och syftar till att ge Sveriges företagare en enklare vardag. Erfarenheter från andra länder visar att en oberoende granskning av nya regler minskar onödigt regelkrångel. Regelrådets uppgift är därför att granska förslag till nya och ändrade regler från departement och myndigheter. ”En väg in” är en servicetjänst som från 2015 gör det möjligt för företagen att bara lämna in uppgifter en gång och till ett ställe. Men det finns fortsatt mer att göra. Vi vill fortsätta sänka kostnader och lätta på regelbördan.

Lätta på regelbördan

Sedan Alliansregeringen tillträdde har bolagsskatten och socialavgifterna sänkts och de ekonomiska drivkrafterna för att driva företag har förbättrats. Regelbördan har minskat med 7 miljarder kronor, bland annat genom avskaffad revisionsplikt och förenklade redovisningsregler. Det har blivit möjligt att driva företag inom fler områden, inte minst inom branscher som domineras av kvinnor. Det finns idag 200 000 fler företag än när alliansregeringen tillträdde.

Sverige rankas högt i internationella jämförelser när det gäller företagsklimatet, men vi kan fortfarande bli bättre. Bland annat är skatterna på företagande högre än i många andra jämförbara länder. Många företag upplever att regelverken fortsatt är krångliga och att mycket tid går åt till administration. Det kan vara såväl ett konkurrenskraftsproblem som en tröskel för företag att starta eller växa.

Det är angeläget att skapa långsiktiga förutsättningar för ett mer innovativt och kreativt svenskt näringsliv. I syfte att stärka näringslivsklimatet, främja entreprenörskap och innovationer, underlätta kompetensförsörjningen och förbättra möjligheterna för företagande tog alliansregeringen initiativ till en bred översyn av förutsättningarna för att starta, driva, utveckla och äga företag i Sverige. Vi vill fortsätta sänka kostnader och lätta på regelbördan.

Förbättra förutsättningarna för generationsskiften

Familjeföretag och ägarledda företag bidrar till långsiktighet. Många gånger erbjuder de ett engagemang i staden eller bygden och ger därför stora värden utöver de jobb de skapar.  Vi har ambitionen att förbättra förutsättningarna för generationsskiften så att den som säljer sitt företag till sina barn inte missgynnas.

Se över regelverket för personaloptioner

Ibland är det svårt för entreprenörer i tidiga stadier att attrahera nödvändig kompetens. I många andra länder löser man detta problem genom olika incitamentsprogram där personer med nyckelkompetens får optioner, dvs.  rätt att köpa aktier i företaget för ett i förhand bestämt pris. För att skapa fler ägarledda företag och ge fler företag möjlighet att locka rätt kompetens vill vi se över hur regelverket för personaloptioner kan förbättras.

Sänk trösklarna för att anställa

I Sverige ser vi nu ett nytt utanförskap växa fram. Det breda utanförskap Sverige hade under det tidiga 2000-talet har nu ersatts av ett smalare och djupare utanförskap. Det handlar om människor som aldrig får sitt första jobb, framförallt unga med bristande utbildning och om nyanlända med låg utbildning som inte får en chans på arbetsmarknaden. Hindren för att ta sig in på arbetsmarknaden för dessa grupper är höga. Arbetslösheten är tre gånger så hög bland dem utan gymnasiekompetens jämfört med andra. Detta är det nya utanförskapet och det är ofta unga och utrikes födda som drabbas allra hårdast.

För att komma åt det nya utanförskapet är det rimligt och angeläget att ett ”förstajobbet-avdrag” införs, med en tydlig skattelättnad till dem med låga arbetsinkomster. Det är dessutom rimligt att göra en ändring av lagen om anställningsskydd, LAS, och införa en ny tidsbegränsad anställningsform, ”förstajobbet-anställning”. Målet är att ge fler unga och nyanlända chansen att få sitt första jobb. Detta föreslår också Moderaterna i sin budgetmotion för 2016.

Myndighetsutövning för bättre företagsklimat

Myndigheter spelar en viktig roll i det dagliga arbetet för en entreprenör. Därför blir ett viktigt led i att effektivisera och underlätta för företagare att de statliga myndigheterna ständigt arbetar för att bli effektivare och mer användarvänliga. Varje år lämnar svenska företag in 90 miljoner blanketter, dessutom till olika myndigheter. Det blir en stor börda för många företagare som egentligen vill ägna sig åt sin verksamhet. Alliansregeringen lanserade därför idén om ”En dörr in” som gör det möjligt för företag att på en enda plats hantera uppgiftslämning och därigenom förenkla företags kontakter med det offentliga och begränsa antalet myndighetskontakter. Vi menar att det är viktigt att arbetet med En dörr in kommer på plats så snart som möjligt för att frigöra värdefull tid för entreprenörer till sin kärnverksamhet.

Vidare vill vi undersöka möjligheten för alla myndigheter att sätta mål för de vanligast förekommande handläggningstiderna och löpande redovisa sin måluppfyllnad på sin hemsida. Vi vill ge Skatteverket i uppdrag att mäta och kartlägga den tid företag ägnar åt skatteadministration och att föreslå åtgärder för att minska skatteadministrationen.

Det är inte ovanligt att kommuner fakturerar företag för tillsynsavgifter men sedan inte genomför själva tillsynen. Avgiften kommer ofta som en årsavgift. Företagaren förväntar sig att myndigheten sedan utför tillsynen. En genomförd tillsyn kan vara en kvalitetsstämpel på verksamheten om utfallet är gott. Därför upplever många företag det som orimligt om tillsynen inte utförs. Går det inte i dialog med kommunerna få till en ändring är vi beredda att gå vidare och titta på möjligheten för lagstiftning som inte tillåter att ta ut avgifter för tillsyn som inte utförs. Vi vill även göra en översyn av höjda beloppsgränser för förenklad faktura för att underlätta företagens hantering av mervärdesskatten.

Det bör även övervägas att göra en översyn av i första hand resursanvändningen inom statliga myndigheter och andra statliga organ som ska främja näringslivsutveckling, med målsättningen att minska andelen av resurserna som används till administration och öka andelen som används till verkliga, näringslivsfrämjande åtgärder. I andra hand bör även en avvägning ske i vilken grad myndigheterna ska agera beträffande näringslivsutvecklingsinsatser i relation till andra möjliga aktörer.

Moderaterna ser gärna att i högre grad bygga utförandet av de näringslivsfrämjande åtgärderna på privata kvalitetssäkrade aktörer utanför myndighetskretsen. Dessa aktörer skulle exempelvis kunna utses genom att kvalitetskrav ställs och projekt och insatser sker i konkurrens mellan varandra. Myndigheternas, statens, uppgift skulle på detta sätt i huvudsak begränsas till att utifrån de politiska målen sätta allmänna ramar och fatta inriktningsbeslut för insatser och för kvaliteten på genomförare, samt att följa upp resultaten, kontrollera att medlen använts på avsett vis och medverka till att förbättringar tillvaratas.

Andra åtgärder som vore värda att titta närmare på för att underlätta och förbättra svenskt företagsklimat inkluderar att fler livskraftiga företag med betalningssvårigheter kan få möjlighet till en andra chans. Här skulle en översyn av lagen om företagsrekonstruktion vara en sådan åtgärd. Vi vill även att man bör överväga att korta handläggningstiderna för tvistemål och effektivisera tvistlösningsmekanismerna genom en översyn av lagen om skiljeförfarande.

Svenska företags konkurrenskraft

Svenska företags konkurrenskraft baseras i stor utsträckning på hur regler och byråkrati i vårt land står sig gentemot andra länder. Inom ramen för EU blir Sverige och svenska företag föremål för en lång rad lagar och regler. Men det är sedan hur dessa implementeras som får direkta följder på svensk konkurrenskraft gentemot våra europeiska grannar. Därför vore det på sin plats att överväga någon form av system för hantering inför implementeringen av ett EU-direktiv där en miniminivå kan anges i

konsekvensutredningen. Om man avser att gå därutöver bör detta motiveras särskilt. En översyn bör även beakta om det vore lämpligt att införa dessa utgångspunkter i förordningen om konsekvensutredning vid regelgivning.

Sverige har idag förbättringsmöjligheter när det kommer till konsekvensbeskrivningar av svenska myndigheters tolkning av EU-direktiv som på olika sätt rör näringsverksamhet. Vi menar att detta bör förekomma i större utsträckning och där tydligt redovisa hur besluten ifråga påverkar de svenska företagens internationella konkurrenskraft. Därtill vore möjligheten att se över en benchmarking mellan länders skatter, regler och kostnader inom respektive bransch ett viktigt verktyg i det fortsatta arbetet för att Sverige ska kunna ligga i världstoppen när det gäller företagsamhet och konkurrensvillkor. Därför bör möjligheten till en tätare och kontinuerlig jämförelse och översyn av branschspecifika kostnader och regler i våra konkurrentländer så att Sverige inte förlorar konkurrenskraft och arbetstillfällen ses över.

Ett annat stort tillväxthämmande byråkratiskt hinder utgörs av de skilda regler som råder mellan den europeiska hemmamarknaden och den stora amerikanska marknaden. Vi moderater menar därför att det är av yttersta vikt att Sverige är med och driver på för att få frihandelsavtalet mellan EU och USA, TTIP, på plats så snart som möjligt. Vi menar vidare att det i avseendet regelkrångel är viktigt att man får på plats ett bra gemensamt regelverk där man kan komma överens om standarder och andra regelförenklingar. Detta skulle få en större inverkan på svenska exportföretag än många lagändringar vi kan göra här på hemmaplan.

Regelförenklingar för nya entreprenörer och mindre företag

Vi vill sänka trösklarna för människor att starta nya företag genom att kravet på aktiekapital halveras från dagens 50 000 till 25 000 kronor. Vi vill även att det blir enklare för fler att våga ta steget och bli entreprenör genom att rätten till tjänstledighet förlängs från de sex månader som gäller i dag till åtminstone ett år.

Idag är de minsta företagen undantagna från revisionsplikt. I samband med den utvärdering som ska äga rum vill vi pröva förutsättningarna för att fler företag ska undantas från kravet på revisionsplikt. Vi vill dessutom göra det enklare att växa och anställa genom att så kallade mikroföretag undantas från en del administration så att de kan fokusera mer på att driva verksamheten framåt än på administration.

Lars Hjälmered (M)

Hans Rothenberg (M)

Cecilie Tenfjord-Toftby (M)

Ann-Charlotte Hammar Johnsson (M)

Jörgen Warborn (M)

Ärendet är avslutat Motionskategori: Fristående motion Tilldelat: Näringsutskottet

Händelser

Inlämnad: 2015-10-06 Hänvisad: 2015-10-13

Motioner

Motioner är förslag som riksdagens ledamöter har lämnat till riksdagen.

Yrkanden (5)