Regelförenklingar efterlyses

Motion 2021/22:2841 av Betty Malmberg (M)

av Betty Malmberg (M)

Förslag till riksdagsbeslut

  1. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att företagens regelkrångel måste minska och tillkännager detta för regeringen.
  2. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att regelförenklingsarbetet ska bli mer systematiskt och tillkännager detta för regeringen.
  3. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att Tillväxtverket ska ges fortsatt uppdrag att mäta företagens regelkostnader och tillkännager detta för regeringen.
  4. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att företagens regelkostnader ska minska och tillkännager detta för regeringen.
  5. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att riksdagen årligen ska få en återrapportering om hur arbetet med regelförenklingar fortskrider och tillkännager detta för regeringen.

Motivering

År 2018 publicerade OECD en rapport om hur medlemsländernas arbete med regelförenklingar fortlöper. Rapporten heter ”Regulatory Policy Outlook 2018” och visar att Sverige har fortsatt stora utmaningar. Bland annat framgår att Sverige brister när det gäller att utvärdera vilken effekt en ny lag får men också då det gäller att engagera fler i lagstiftningsarbetet. Rapporten visar tydligt att Sverige måste agera mer systematiskt i sitt arbete mot regelkrångel.

Detta är uppgifter som bekräftas från Tillväxtverket senaste undersökning (Företagens villkor och verklighet) som berör regelbörda. Undersökningen visar bland annat att en fjärdedel av de små och medelstora företagen upplever lagar och regler som ett stort tillväxthinder. Framför allt är det inom de gröna näringarna samt energi och transport som problemen faktiskt upplevs hindra tillväxt.

Illavarslande är också de uppgifter som visar att företagens regelkostnader ökar stadigt. Av Tillväxtverkets årliga rapport om regler som påverkar företagens kostnader och konkurrenskraft, framgår till exempel att företagens regelkostnader nu har ökat sex år i rad.[1] Bara sett till de årliga administrativa kostnaderna har de ökat med 4 miljarder sedan 2013 exklusive kostnaderna för GDPR. Det uttalade målet från politiken att de administrativa kostnaderna år 2020 ska vara lägre jämfört med 2012 har därmed inte infriats. Denna utveckling måste vändas. Undertecknad anser också att Tillväxtverket ska få fortsatt uppdrag att årligen mäta regelkostnadernas utveckling.

Det är också tydligt att olika branscher påverkas olika av regelkrångel. I en undersökning som har gjorts av Sveriges Lantbruksuniversitet med flera, granskades olika regler som har riktats mot svenska lantbrukare de senaste 20 åren. Forskningsprojektet kallades ”Byråkratin belastar och kostar” och visar att regelbördan och byråkratin för svenska lantbruksföretag då hade ökat med 120 procent på 20 år. Vidare framkom att antalet lagkrav som den enskilde lantbrukaren ska hålla ordning på har mer än fördubblats under samma tidsperiod och nu uppgår till över 600 stycken. Detta handlar alltså om nya regleringar. De förändringar som har skett inom lagkraven är inte inräknade. Sett till utvecklingen om antalet tillstånd som jord- och skogsbrukare behöver, och krav på journalföring av allt detta, så är den likadan. Olika myndigheter begär in samma dokument, och lantbrukarna tvingas lägga alltmer tid på pappersarbete – tid som hade behövts till att utveckla verksamheten. Det är inte hållbart.

Redan år 2008 inrättade den moderatledda regeringen det statliga Regelrådet som har till uppgift att granska kvaliteten på konsekvensutredningar till olika lagförslag som kan få effekter för företag. Det var ett viktigt initiativ men också Regelrådet redovisar oroväckande uppgifter. I sin senaste årsrapport (21.02.22) konstaterar de att resultatet för konsekvensutredningarnas kvalitet varierar mycket mellan olika regelgivare. Årsrapporten visar till exempel att 64 procent av konsekvensutredningar som förvaltningsmyndigheter har gjort uppfyllde kraven på kvalitet, medan motsvarande andel för konsekvensutredningar som remitterades från Regeringskansliet var 45 procent. Än sämre resultat visade granskningen av olika utredningar (SOU) där endast 42 procent uppfyllde kraven på lagförslags effekter för företag. Detta är anmärkningsvärda uppgifter och inte acceptabla.

Regeringens regelförenklingsutredning riktad mot mikroföretag har redovisats men utredning om regelförbättringar har ännu inte publicerats. Det är mycket olyckligt att detta dröjer.

Med hänvisning till ovan redovisade uppgifter är det viktigt att vi framdeles systematiskt utvärderar olika regelverk så att reglerna ges en mer effektiv och ändamålsenlig utformning. Att det fastställs nya konkreta mål för regelförenklingsarbetet och att riksdagen årligen får en återkoppling om hur arbetet fortskrider. Om svenska företag ska kunna konkurrera med företag i andra länder krävs att den svenska regeringen tar arbetet med regelförenklingar på allvar och prioriterar detta. Det är så svenska företags konkurrenskraft kan stärkas och tillväxten öka. Detta måtte riksdagen ge regeringen tillkänna.

Betty Malmberg (M)


[1] https://nnr.se/pressmedelande-fortsatt-okade-regelkostnader-och-krangliga-regelverk-for-svenska-foretag-kraftiga-atgarder-kravs/

Ärendet är avslutat Motionskategori: Fristående motion Tilldelat: Näringsutskottet

Händelser

Inlämnad: 2021-10-04 Granskad: 2021-10-04 Hänvisad: 2021-10-14

Motioner

Motioner är förslag som riksdagens ledamöter har lämnat till riksdagen.

Yrkanden (5)