Regelförenkling

Motion 2005/06:N222 av Stefan Hagfeldt (m)

Förslag till riksdagsbeslut

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om färre och enklare regler.

Motivering

Det är inte lätt att vara företagare med den byråkrati som råder med mer än 20 000 sidor företagsregler. Uppgivenheten är stor hos framför allt de mindre företagen som lovats enklare regler varje år utan att något påtagligt sedan händer. Redan 1999 lovade Mona Sahlin att genomföra de förenklingsförslag som småföretagardelegationen själva hade tagit fram. I dag vet alla vad det löftet var värt. Av de 81 konkreta förslag till regelförenklingsåtgärder som de arbetat fram har i dag bara cirka en tredjedel helt eller delvis genomförts. Ett genomförande av deras förslag kommer inte att kosta samhället mer utan tvärtom i stället bidra till minskade kostnader, samtidigt som småföretagarna får ett betydligt bättre näringsklimat!

Vi borgerliga partier har gemensamt motionerat om att samtliga 81 förenklingsförslag snarast borde genomföras. Varför skall småföretagare tvingas ägna många timmar dagligen åt onödig byråkrati i stället för att sköta sin ordinarie verksamhet?

Regeringen har uttalat att de fortsätter arbetet med att ta fram kvantitativa mål för regelförenklingen, som sker i enlighet med riksdagens beslut i december 2002 om ett mer målinriktat regelförenklingsarbete. Vad som behövs är dock inte i första hand fler planer utan konkreta åtgärder. Behovet av kvantitativa mål och förbättrade mätmetoder får inte bli en ursäkt för att ytterligare fördröja arbetet med regelförenkling. Det är hög tid att leverera och genomföra konkreta regelförenklingar.

Det har nu gått sex år sedan den socialdemokratiska regeringen lovade att genomföra de flesta av Småföretagsdelegationens förslag. Nästan alla förslagen går att genomföra omgående. Några förenklingar kräver visst utredningsarbete, men bör ändå vara förhållandevis okomplicerade. Det gäller bl.a. att ersätta de statistiska totalundersökningar som görs på många områden, t.ex. avseende sjukskrivningar och hälsoläge. Dessa innebär en betydande administrativ börda för företagen och bör ofta utan kvalitetsförlust kunna ersättas med urvalsundersökningar. Även i övrigt kan kraven på företagens uppgiftslämnande minska. Nästan på alla områden går det att göra förenklingar om bara viljan finns.

För ett år sedan publicerade Näringslivets Regelnämnd (NNR) årets regelindikator. Där konstateras att regeringen bara sagt sig vilja ha enklare regler och utfärdat en del instruktioner, men engagemanget saknas för att ord skall bli handling. NNR-rapporten konstaterar att företagens kostnader enbart för att administrera det offentliga regelverket ligger på minst 50 miljarder kronor per år. Vidare kan man läsa i rapporten att de genomförda förenklingar som regeringen ändå har gjort oftast inte leder till löftet om förenklingar. Uppföljningen visar att 52 procent av ärendena medför ökad, 16 procent minskad och 32 procent oförändrad administrativ börda för berörda företag.

Ett förenklingsförslag som myndigheter själva lade fram förra året var att fler blanketter skall kunna laddas ned från Internet. Efter sex års löften och prat har man ändå inte lyckats med detta. Problemet är bara att företagen inte behöver fler blanketter att fylla i utan färre. Det är inte underligt att så många småföretag går i konkurs. I stället för att använda sin mesta tid åt att sköta företaget måste de ofta sitta flera timmar dagligen och fylla i blanketter som ofta är helt onödiga. Det är hög tid att regeringen slutar med att bara prata om regelförändringar och i stället använder den tiden till att genomföra konkreta åtgärder.

Stockholm den 22 september 2005

Stefan Hagfeldt (m)