Rättssäkra regler för arbetskraftsinvandrare

Motion 2017/18:3165 av Ulrika Karlsson i Uppsala (M)

av Ulrika Karlsson i Uppsala (M)

Förslag till riksdagsbeslut

  1. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att se över kravet på gemenskapsföreträde för att ta hänsyn till moderna utannonseringsmöjligheter och tillkännager detta för regeringen.
  2. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att se över försörjningskravet till ett icke-bidragskrav och tillkännager detta för regeringen.
  3. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att ersätta kravet på kollektivavtalsenliga villkor med ett krav om marknadsmässiga villkor och tillkännager detta för regeringen.
  4. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att förtydliga lagstiftningen så att obetydliga skillnader gentemot rådande gränser inte per automatik ska leda till nekat arbetstillstånd, utan att arbetsgivaren i stället bör kunna kompensera arbetstagaren för omotiverade skillnader, och detta tillkännager riksdagen för regeringen.
  5. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att se över möjligheten att frångå kravet på att samma anställning ska ha existerat i fyra månader innan spårbyte och att prövningen i stället bör ske utifrån sökandens möjlighet till egenförsörjning, och detta tillkännager riksdagen för regeringen.

Motivering

Vid utvisning av arbetskraftsinvandrare handlar det många gånger om människor som bott, studerat och arbetat i Sverige under flera år, ofta med fast arbete. Sådana utvisningar ger inte bara avsevärda konsekvenser för enskilda, utan riskerar även att urholka förtroendet för migrationspolitiken när till synes godtyckliga faktorer leder till utvisning.

År 2016 uppmärksammades det i media hur en tidigare utbytesstudent från Bangladesh utvisades eftersom rekryteringen av honom inte ansågs ha uppfyllt gemen­skapsföreträdet. Nuvarande lagstiftning anger att en tjänst ska utannonseras under minst 10 dagar via det europeiska samarbetsorganet Eures, eller på ett likvärdigt sätt. Mannens tjänst hade utannonserats på LinkedIn, vilket inte godtogs av Migrationsdomstolen.

En genomgång av bakgrunden till lagstiftningen visar att den svenska lydelsen inte har stöd i EU-rätten. Detta har även bekräftats i en rapport från OECD (Robin-Olivier, OECD 2016) samt i ett utlåtande från EU-kommissionen. Med stöd i det torde det inte ha avsetts att nuvarande lagstiftning ska tolkas så strikt som domstolen gjort. Det krävs därför en lagändring för att inte svensk lagstiftning ska vara mer rigid än EU-rätten.

Grunden för försörjningskravet i 6 kap. 2 § utlänningslagen är att den som erhåller arbetstillstånd i Sverige också ska kunna försörja sig under tillståndstiden. Migrations­överdomstolen har bekräftat att månadsinkomsten inte får understiga 13 000 kr. Även om en arbetstagare tjänar betydligt mer än kravet kan en enstaka avvikelse leda till indraget arbetstillstånd och därmed utvisning. Det beror på Migrationsöverdomstolens prejudicerande dom i MIG 2015:11. Enligt nuvarande praxis kan en utländsk arbetstagare som på grund av ledighet eller sjukdom tillfälligt tjänar lägre än försörjningskravet utvisas.

Syftet med försörjningskravet borde vara att den som beviljas arbetstillstånd i Sverige kan ordna sitt eget uppehälle under tillståndstiden och försörja sig själv. Bedömningen av om försörjningskravet har uppfyllts eller ej bör utgå från om arbetstagaren behöver uppbära bidrag från det offentliga eller inte samt i vilken utsträckning denne klarar av att försörja sig. Enstaka avvikelser över en tidsperiod bör inte leda till indraget arbetstillstånd. Syftet borde vara att stävja utnyttjande och social dumpning, inte att stjälpa och straffa strävsamma arbetskraftsinvandrare som t.ex. kombinerar jobb med studier eller som drabbas av influensa.

Ulrika Karlsson i Uppsala (M)

Ärendet är avslutat Motionskategori: Fristående motion Tilldelat: Socialförsäkringsutskottet

Händelser

Inlämnad: 2017-10-05 Granskad: 2017-10-05 Hänvisad: 2017-10-13
Yrkanden (5)