Punktskriftsundervisningen för vuxna

Motion 1992/93:So423 av Kjell Johansson (fp)

av Kjell Johansson (fp)
Punktskriften är de synskadades enda skriftspråk och
har kommit att bli deras skriftspråk över hela världen. För
den synskadade betyder förmågan att kunna läsa och skriva
punktskrift oerhört mycket. Ofta är det en förutsättning för
att kunna genomgå en utbildning eller klara ett jobb.
Arbetsmarknadsstyrelsen och Skolöverstyrelsen hade
tidigare ett gemensamt ansvar för omställnings- och
träningskurser på 40 veckor för vuxna nyblivna synskadade
eller blinda. I dessa ingick en gedigen utbildning i
punktskrift. Dessa kurser har numera upphört. Resurserna
är idag splittrade och otillräckliga.
Möjligheterna för synskadade att lära sig punktskrift
måste förbättras. Det är en stor skillnad i
punktskriftskunskapen mellan dem som utbildades på 1960-
och 70-talet, när det fanns omfattande rehabilitering av
vuxenblinda, och dem som undervisats under senare år. De
förra, som gick en 40-veckors rehabiliteringskurs med
punktskriftsundervisning i stort sett dagligen, har en god
grundkunskap. De senares kunskaper är däremot oftast
mycket ytliga och saknar bredd. Det är således en stor
skillnad mellan att kunna punktskriftsalfabetet och att
verkligen kunna använda sig av punktskriften.
De möjligheter som i dag står till buds för
vuxensynskadade som vill lära sig punktskrift är
studiecirkeln, SRF Rehab, AMI-S/syn, folkhögskolekurs
och syncentralen. Det kan förefalla som om utbudet är stort
och möjligheterna många, men så är definitivt inte fallet.
Studiecirklar finns långt ifrån överallt. Studietakten är
dessutom för långsam eftersom de har för få
undervisningstimmar i veckan och inte ställer ordentliga
krav på deltagarna. Dessa tappar därför ofta motivationen.
SRF Rehab arrangerar rehabilitering för nysynskadade i
arbetsför ålder. Kurserna är upp till tio veckor. Den tiden
är för kort för att en person verkligen ska lära sig använda
punktskrift som ett riktigt läs- och skrivspråk.
AMI-S/syns nya inriktning innebär en ambition att
snarast få ut de inskrivna i arbete. Därför ger man sig inte
tid att lära ut punktskrift utan nöjer sig oftast med tal, inläst
eller syntetiskt.
Folkhögskolekurserna vänder sig till äldre synskadade.
Ambitionen är inte att lära ut punktskrift utan att väcka
intresse för den. Studiecirkeln är sedan den möjlighet som
erbjuds.
Syncentralerna har mycket varierande förutsättningar
för undervisning i punktskrift. Även där blir undervisningen
utdragen över tiden och därmed långsam. En till två timmar
i veckan är ofta den omfattning som erbjuds.
Tidigare hade AMI-S/syn ansvaret för
grundrehabilitering av vuxna synskadade. De har dock
frånsagt sig ansvaret och hänvisar till syncentralerna. De
flesta syncentraler har dock inga resurser att verkligen lära
ut punktskrift. Resultatet har blivit att vuxna synskadade
inte längre får möjlighet att lära sig punktskrift.
Av denna beskrivning framgår det tydligt att resurserna
är för små och splittrade. Undervisningen måste
koncentreras och någon instans måste ha ett samlande
ansvar för att en effektiv undervisning i punktskrift
tillhandahålls.

Hemställan

Med hänvisning till det anförda hemställs
att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om förbättrad undervisning i
punktskrift.

Stockholm den 12 januari 1993

Kjell Johansson (fp)
Ärendet är avslutat Motionskategori: - Tilldelat: Socialutskottet

Händelser

Inlämning: 1993-01-26 Bordläggning: 1993-02-09 Hänvisning: 1993-02-10

Motioner

Motioner är förslag som riksdagens ledamöter har lämnat till riksdagen.

Yrkanden (2)