Polisens organisation

Motion 2004/05:Ju237 av Jörgen Johansson (c)

Förslag till riksdagsbeslut

1. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om att människor i landets alla bygder skall erbjudas en trygg livsmiljö.

2. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om att göra en översyn av polisens organisation, där samhällets samlade resurser utgör utgångspunkten, i syfte att återskapa lag och ordning i landets alla bygder.

Motivering

Ökat våld i samhället. Människor som inte vågar gå ut för att de känner sig otrygga. Företagare som får ägna mer tid åt vakthållning i stället för att utveckla sin affärsidé. Privata kommandostyrkor som ges rätten att ta över polisens våldsmonopol. Det är något av hur svensken upplever dagens situation inom sektorn lag och ordning i Sverige. Samhällets förmåga att sköta sina angelägenheter har alltså havererat!

Människor överallt ska ha rätt att känna sig trygga i samhället. Detta kräver en ordningsmakt som klarar sina uppgifter och som finns etablerad i landets alla delar.Detta bör ges regeringen till känna.

Tyvärr klarar inte samhället sina egna mål idag! Det berättigade kravet om polis i landets alla delar, under veckans alla dagar och tider, framstår som en utopi. Målet med en människonära polis, den så kallade närpolisen, är även den ett minne blott. Begreppet närpolis har successivt förändrats och urvattnats efter minskade anslag till polisen. Numera ingår den så kallade närpolisen även i polisens utryckningsstyrkor, något som inte var förenligt med begreppet närpolis för tio år sedan. Detta är följden av den koncentrationspolitik som präglat svensk polis sedan mitten av 90-talet. I debatten framförs tankar om en än mer koncentrerad polisorganisation, ett recept som förefaller helt verklighetsfrämmande.

För att klara de polisiära uppgifterna behövs specialinriktade poliser i form av insatsstyrka på nationell nivå och piketgrupper på vissa orter. Dessa ska vara specialutbildade och klara extrema insatser. Vi behöver också poliser som ser det långsiktiga polisarbetet och ger samhället den dagliga trygghet som krävs. Den polisen saknas idag! I stället har attitydförskjutningar inom svensk polis inneburit att alla formas som om de tillhör insatsstyrkan. Inriktningen inom svensk polis är att bejaka den utvecklingen, och man har helt glömt bort det långsiktiga och förebyggande brottsarbetet.

En återgång till förhållandet "polis i alla bygder, veckans alla dagar" är idag ett politiskt mål men en ekonomisk omöjlighet. Kostnaden att genomföra detta, inom nuvarande organisationsform, är i mångmiljardklassen. För att klara det politiska målet måste därför ett nytänkande till. Eller varför inte söka lösningarna i historien.

För medborgaren är organisationsformen oväsentlig. Det viktiga är att uppgiften löses på bästa sätt. Om kommunen eller staten är ansvarig för polisen är en andrahandsfråga. Utifrån det synsättet kan vi konstatera att kommunerna har mycket verksamhet som kräver jourer. Det är inom såväl den tekniska sektorn, inom vården som inom räddningstjänsten. En samordning mellan dessa jourverksamheter och svensk närpolis bör vara en utveckling värd att diskutera. Detta kräver en organisationsöversyn av svensk polis. Den historiskt bevandrade kan konstatera att brandväsendet redan på 1400-talet var indelat i "fjärdingar" som hade till uppgift att såväl upprätthålla ordningen som att gå brandvakt. Uppgiften var att sköta "vården" av staden i enlighet med konungabalken 16 paragraf 3. Samordningen mellan räddningstjänst och polisiär verksamhet är alltså inte något nytt utan ett rationellt tänkande för att uppnå målet om ett tryggt samhälle.

Utifrån ett medborgarperspektiv kan det inte anses vara en rimlig prioritering att en normal kommun har en räddningsstyrka på 20-25 anställda medan polisen har 2. Detta för att klara kravet om ordning och reda under årets alla dagar. En kraftsamling av samhällets resurser är alltså nödvändig. En organisation som säkerställer allas rätt till ett tryggt samhälle måste skapas. Det får aldrig bli så att den som har möjligheten att betala också får det trygga samhället och att övriga lämnas vind för våg. En översyn av svensk polis organisationsform är därför nödvändig där samhällets samlade resurser ses som utgångspunkten i arbetet med att återskapa lag och ordning i landets alla delar. Detta bör ges regeringen till känna.

Stockholm den 17 september 2004

Jörgen Johansson (c)