Översyn av studieledighetslagen

Motion 1988/89:A738 av Charlotte Branting m.fl. (fp)

Ärendet är avslutat

Motionskategori
-
Motionsgrund
Tilldelat
Arbetsmarknadsutskottet

Händelser

Inlämning
1989-01-25
Bordläggning
1989-02-01
Hänvisning
1989-02-02

Motioner

Motioner är förslag som riksdagens ledamöter har lämnat till riksdagen.

PDF
Observera att dokumentet är inskannat och fel kan förekomma.

Motion till riksdagen

1988/89:A738

av Charlotte Branting m.fl. (fp)
Översyn av studieledighetslagen

Under 1970-talet vidgades möjligheterna att vara tjänstledig från arbetet.
Genom olika lagar öppnades möjligheter att i högre utsträckning vara
hemma med sina barn, att bedriva fackligt arbete och att ägna sig åt studier
utan att man för den skull förlorade sitt arbete. För den enskilde arbetstagaren
innebär det valfrihet och en möjlighet att kombinera arbetet med andra
intressen eller värden. Detta är positivt såväl för arbetstagarna som för
samhället i sin helhet.

De lagar som ger rätt till ledighet är bland annat 1972 års svenskundervisningslag,
1974 års studieledighetslag, 1978 års lag om rätt till ledighet för vård
av barn m.m. samt 1979 års lag om rätt till ledighet för vissa föreningsuppdrag.
Efter kritik mot att dessa lagar var formulerade i för abstrakta termer
tillsattes 1980 en översyn av de olika ledighetslagarna. Denna översyn har
legat nere sedan 1982.

Att människor har möjlighet att kombinera förvärvsarbete med att vara
småbarnsföräldrar eller att fortbilda sig är något vi bör slå vakt om. Det
måste däremot klart framgå av lagarna på området då dessa rättigheter
inträder. Många, framförallt småföretagare som ej själva har tillgång till
arbetsrättslig expertis, framför ofta klagomål om att så inte är fallet. Det har
också framkommit påpekanden, tillika från småföretagarhåll, om att ledighetslagarna
är alltför vidlyftiga. Effekten anses bli produktivitetsbortfall och
svårigheter att planera verksamheten.

Vi anser att denna kritik är riktig vad gäller studieledighetslagen. Denna
lag leder bl.a. till tjänstledighet för personer som inte tänkt sig att återvända
till sitt arbete. Resultatet blir de oändliga vikariatskedjor som idag finns inom
framför allt den offentliga sektorn. Tillika bör det klart framgå av lagen vid
vilken typ av studier den kan anses tillämplig. Regeringen bör därför få i
uppdrag att föranstalta en översyn av studieledighetslagen och framlägga
förslag till riksdagen i syfte att råda bot på de brister som nämnts ovan.

Hemställan Mot. 1988/89

Med anledning av vad som ovan anförts hemställs

att riksdagen hos regeringen begär en översyn av studieledighetslagen
i enlighet med vad som anförts i motionen.

Stockholm den 24 januari 1989

Charlotte Branting (fp)

Elver Jonsson (fp) Kjell-Arne Welin (fp)

Sigge Godin (fp)

Yrkanden (2)

  • 1
    att riksdagen hos regeringen begär en översyn av studieledighetslagen i enlighet med vad som anförts i motionen.
    Behandlas i
    Utskottets förslag
    uppskov
    Kammarens beslut
    = utskottet
  • 1
    att riksdagen hos regeringen begär en översyn av studieledighetslagen i enlighet med vad som anförts i motionen.
    Behandlas i

Motioner

Motioner är förslag som riksdagens ledamöter har lämnat till riksdagen.