Övergångsregler för militära sjöbefäl att tjänstgöra i den svenska handelsflottan

Motion 2005/06:T347 av Lars Tysklind och Gunnar Andrén (fp)

Förslag till riksdagsbeslut

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om att utreda hur militära sjöbefäls kompetens bättre skall kunna tillvaratas vid tjänstgöring i den svenska handelsflottan.

Motiveringen

Våra nordiska grannländer har nu alla infört en gemensam grund för sin sjöofficersutbildning kallad STCW-95.

Längst har Norge kommit där sjöofficersutbildningen för däcksofficerare och skeppstekniska officerare likställs med sjökaptens- respektive sjöingenjörskompetens. För norska sjöofficerare är den sjötid som görs i norska örlogsfartyg behörighetsgrundande i olika omfattning med hänsyn till fartygens storlek.

Idag kan en motsvarighet till svensk befälsbehörighet (endorsement) ges till andra nationers sjöbefäl. Ett sådant endorsement innebär att dessa utländska sjöbefäl ges rätt att segla på svenska fartyg under svenska regler. Sjöfartsverket har godkänt den civila sjöbefälsutbildningen i Norge, Polen och Filippinerna.

Samtidigt avslås ansökningar från svenska sjöofficerare med motiveringen att vissa kunskaper eller speciell sjötid saknas. Det torde vara helt uppenbart att Sjöfartsverket vet eller borde veta betydligt mer om svenska marinens sjöbefälsutbildning och bakgrund och kunnande än vad man vet om polska eller filippinska sjöbefäls utbildning. Flottan har under nästan 70 år bemannat isbrytare och under ännu mycket längre tid de svenska sjömätningsfartygen.

Under de senare årtiondena har driften av dessa fartyg skett i Sjöfartsverkets regi. Inte ens med denna kunskap inom Sjöfartsverket har man kunnat/velat bedöma sjöofficerarnas kunnande. Eftersom all sjötjänst för officerare i örlogsflottan under utbildning sker under handledning, borde sjötjänsten kunna tillgodoräknas enligt samma regler som sjötjänst i handelsflottan.

För den svenska marinen har det senaste försvarsbeslutet i december 2004 inneburit kraftiga nedskärningar för marinen. Självklart måste många välutbildade militära sjöbefäl vara mycket attraktiva för den svenska handelsflottan.

Det är viktigt att utreda om det går att bättre tillvarata militära sjöbefäls kompetens för den svenska handelsflottan på samma sätt som våra nordiska grannländer eller genom att godkänna någon form av dispens eller övergångsregler.

Ett viktigt inslag blir att utreda vilka anpassade kompletteringsutbildningar som krävs. Det kan t.ex. gälla lastning.

Stockholm den 30 september 2005
Lars Tysklind (fp)	Gunnar Andrén (fp)