Överföring av s.k. anpassad teknologi till u-länder

Motion 1989/90:U248 av Isa Halvarsson (fp)

Observera att dokumentet är inskannat och fel kan förekomma.

Motion till riksdagen
1989/90:U248

av Isa Halvarsson (fp)

Överföring av s.k. anpassad teknologi till u-länder

I tredje världen har man startat Appropriate Technology-organisationer.
Detta som en reaktion på den skuldsättning och resursförstöring som följt i
spåren av industriländernas bistånd. Man menar inte att u-länderna skall
göra sig oberoende av industriländerna när det gäller teknikimport men man
vill komma bort från den situation som innebär att man tvingas ta emot det
som bjuds i brist på bättre alternativ.

Tanken är att om man skall nå de fattigaste människorna på jorden så
måste man nå ut till två miljoner byar. Det viktiga är då att biståndet etablerar
dessa kontakter ute i byarna. Biståndsorganisationer som arbetar i tredje
världen kan vara tungrodda byråkratier med en tendens till att favorisera
stora, kapitalintensiva projekt. För dem går det åt lika mycket arbete och
handläggartid att slussa igenom ett projekt på 50 000 dollar som ett projekt
på 5 miljoner dollar.

Om dessa organisationer samtidigt har brist på handläggare ter det sig naturligt
att satsa på några stora projekt snarare än många små. Detta gäller
även SIDA: När t.ex. Appropriate Technology Development Association i
Indien gick till SIDA med en ansökan om ett mindre belopp fick de avslag.
En besökare från Sverige fick, på biståndskontoret, förklaringen att ”vi har
inte tid med dessa småprojekt”.

För att ge u-ländernas AT-organisationer en samarbetspartner i Sverige
bildades, hösten 1988, den ideella föreningen Appropriate Technology Sweden
- ATS. Bakom föreningen står bl.a. universitetsinstitutioner i Lund och
Uppsala, Stiftelsen för Seniorexperter (SEF), Företagarförbundet och Sveriges
Energiföreningarns Riksförbund (SERÖ). Både inom SERÖ och SEF
finns det stora outnyttjade resurser som borde mobiliseras inom biståndsverksamheten.

För att teknikutveckling och systemlösningar skall bli användbara i u-länder
krävs att de människor som arbetar med dem får kunskap om alla restriktioner
som måste läggas på lösningarna. Där har ATS en viktig uppgift att
fylla. Tack vare sin u-landskunskap kan ATS sätta in det tekniska kunnandet
i sitt ekonomiska och sociala sammanhang och på så sätt förhindra att ett
felaktigt tekniskt kunnande utvecklas och överförs till u-länderna. Genom
att knyta samman svenska institutioner med motsvarande institutioner i uländer,
s.k. twinning, kan man på ett mycket kostnadseffektivt sätt göra biståndsinsatser
med hög utvecklingseffekt.

En viss verksamhet bedrivs redan av SAREC och IFS men endast i be- Mot. 1989/90

gränsad omfattning och på ett akademiskt plan. Svenska lantbruksskolor, U248

skogsskolor, verkstadsskolor och folkhögskolor skulle med fördel kunna användas
i detta arbete och med utnyttjande av biståndsmedel kunna knyta
kontakter med motsvarande institutioner i u-länder. Projekten skulle kunna
gälla områden såsom vattenbruk, giftfri odling, agroforestry, framställning
av biogas, biodling, svampodling, höns- och kaninuppfödning etc.

Vill man nå fram till de fattigaste måste man samarbeta med de organisationer
som verkar bland de fattigaste, missionen och frivilligorganisationerna.
Hos dessa organisationer återfinns dessutom ett gediget lokalt kunnande.

Den verksamhet som föreningen Appropriate Technology Sweden, ATS,
avser bedriva, med framtagning och överföring av enkel vardagsnära teknik
som kan initiera utvecklingsprocesser, är enligt min mening mycket värdefull
att stödja. Man får då ett effektivt u-landsbistånd som är anpassat till de villkor
som gäller i just den miljö där tekniken skall användas.

På sikt kan en tekniköverföring av det här slaget öppna en betydande
marknad för svenska produkter som vattenpumpar, skolspisar och varmluftsmotorer
etc.

ATS:s finansiering grundas på medlemsavgifter. Under uppbyggnadsskedet
och för att verksamheten snabbt skall kunna få ett omfång av betydelse,
så är föreningen beroende av stöd från samhället. Enligt min mening bör ett
sådant stöd utgå. Årsbudgeten för ATS har uppskattats till 4,5 milj. kr. per
år under tre år. Det är alltså inget stort belopp man behöver men det torde
vara svårt att finna något biståndsanslag som uppvisar så stor utvecklingseffekt.

ATS har sitt säte i Lund men med en viss verksamhet förlagd till Norrtälje
i anslutning till ett planerat ”Center för basteknologi”. På detta center skall
det tekniska kunnandet som utvecklas demonstreras och kurser i produktionsteknik
skall anordnas. Närheten till Stockholm, Uppsala och Arlanda
kommer att göra detta center lätt tillgängligt för utländska besökare. Kurserna
är avsedda att även riktas mot tekniker från u-länderna.

Hemställan

Med hänvisning till det anförda hemställs

att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om biståndsmedel till det arbete föreningen ”Appropriate
Technology Sweden” utför i utvecklingsländer för utveckling och
överföring av anpassad teknik.

Stockholm den 17 januari 1990

Isa Halvarsson (fp)

9