Omvandling av IB-elevers poäng till meritvärde

Motion 2020/21:1747 av Louise Meijer (M)

av Louise Meijer (M)

Förslag till riksdagsbeslut

Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att utvärdera och uppvärdera IB-poäng i omvandlingen till svenska meritpoäng och tillkännager detta för regeringen.

Motivering

International Baccalaureate (IB) är ett program som finns världen över. All undervis­ning sker på engelska och betyg sätts genom slutexamination i varje ämne i slutet av tredje året på gymnasiet. Slutproven rättas externt.

På många sätt är IB-programmet en förebild för hur den svenska gymnasieskolan borde vara utformad med slutexamination och externt rättade prov som dessutom går att överklaga. Betygskriterierna är tydliga och kunskapskraven desamma oavsett var i världen du studerar.

Lärarnas uppgift är att förbereda eleverna inför slutexaminationen och förmedla den kunskap som krävs för att eleverna ska nå minst godkänt betyg i alla ämnen.

IB-programmet har gott renommé och med tillräckligt höga IB-poäng kan eleven söka universitet så som Oxford, Harvard och Cambridge. Dessa universitet accepterar generellt elever med ett resultat om 38 IB-poäng. Maxpoängen på IB är 45 poäng.

I Sverige har frågan om omvandlingen av IB-poäng till svenska meritpoäng disku­terats och förändrats över tid. Under lång tid motsvarade 38 poäng 20,0. År 2008 förändrades detta till att 40 poäng motsvarade 20,0. Numera krävs 43 poäng för att komma upp i meritpoäng om 20,0.

Under 2016 presenterade Universitets- och högskolerådet (UHR) ett förslag som innebar en än striktare omvandling av IB-poängen till meritpoäng än vad dagens om­vandling medger. Trenden har alltså varit att göra det svårare för IB-elever att uppnå höga meritpoäng.

Det är märkligt att det för IB-elever formellt sett är svårare att komma in på svenska universitet än på de bästa universiteten i världen. Både UHR och en del debattörer har gett uttryck för att IB-elevers prestationer ska jämföras med elever som studerar natur­vetenskapliga programmet på gymnasiet. Det är inte uppenbart varför jämförelsen ska ske mot just denna elevgrupp och inte till exempel samhällsvetenskapliga programmet eller samtliga högskoleförberedande program.

Sedan UHR justerade omvandlingen av IB-poängen till meritpoäng har antalet elever som söker IB-programmet minskat. Läsåret 2019/20 är det färre än på åtta år som sökt IB-programmet. På bara fem år har antalet sökande minskat med 229 stycken.

Det är olyckligt att Sveriges utbildningssystem missgynnar högpresterande IB-elever, och mot denna bakgrund bör omvandlingen av IB-poäng till meritpoäng utvärderas och uppvärderas.

Louise Meijer (M)

Ärendet är avslutat Motionskategori: Fristående motion Tilldelat: Utbildningsutskottet

Händelser

Inlämnad: 2020-10-02 Granskad: 2020-10-02 Hänvisad: 2020-10-14

Motioner

Motioner är förslag som riksdagens ledamöter har lämnat till riksdagen.

Yrkanden (1)