om mänskliga fri- och rättigheter

Motion 1987/88:U525 av Gunnel Jonäng m.fl. (c)

av Gunnel Jonäng m.fl. (c)
Observera att dokumentet är inskannat och fel kan förekomma.

Motion till riksdagen
1987/88:U525

av Gunnel Jonäng m.fl. (c)
om mänskliga fri- och rättigheter

Sammanfattning

Barnens situation ges särskild uppmärksamhet i motionen. Barnen måste
ges skydd i krig. De som är under arton år får inte beväpnas för krig.

Centerpartiet efterlyser också svenska insatser för att förhindra barnarbete
och bistånd för att få till stånd en rättvisare värld som onödiggör
barnarbete.

Ett nordiskt institut för barns rättigheter, utveckling och miljö bör inrättas.

Sverige måste aktivt verka för dödsstraffets avskaffande internationellt.
Europa, som ett första steg, måste bli en världsdel fri från dödsstraff.

Svenska insatser efterlyses för att hindra kränkningar av folkrätten i
Afghanistan, Södra Afrika, Kampuchea m. fl. länder.

En särskild FN-kommissarie till försvar för de mänskliga rättigheterna
bör inrättas.

Centern föreslår ett förbud mot dumdum-kulor. Sådan plastammunition
har bl. a. använts i oroligheterna på Nordirland och dödat och skadat barn.
Dumdum-kulorna klassas nu som kravallvapen, som varje land fritt kan använda.

Företag i i-länderna försöker utnyttja en bristfällig lagstiftning i tredje
världen till export av miljöfarlig verksamhet, produkter och avfall. Centern
efterlyser en internationell reglering för att skydda människors liv, hälsa och
miljö.

Inledning

FN:s deklaration om mänskliga fri- och rättigheter innehåller bestämmelser
om rätten till liv, frihet och personlig säkerhet. Den förbjuder slaveri, tortyr
och omänsklig behandling samt fastställer rätten till yttrande och religionsfrihet.
Ingenting kan rättfärdiga att de styrande bryter mot dessa principer.
Ingen regering kan med fog hävda att den har rätt att beordra eller passivt
åse godtyckliga arresteringar, tortyr eller mord på landets medborgare.

Amnesty International konstaterar i sin årsrapport för 1987 att många regeringar
världen över lägger ned större möda på att vägra politiska flyktingar
en fristad än på att söka hejda den förföljelse de flyr ifrån. Förföljda
män, kvinnor och barn möter allt oftare stängda dörrar där de söker en till

flykt. Den attityden har vi också mött i vårt eget land, vilket ålägger oss ett Mot. 1987/88
stort ansvar att motverka dessa tendenser. U525

Många flyktingar drivs från sina hem av svält, andra av krig, men ett
mycket stort antal människor tvingas fly till följd av brott mot de mänskliga
rättigheterna.

Så länge brotten mot de mänskliga rättigheterna får fortgå kommer förtvivlade
människor, som fått sina liv söndertrasade och sina familjer splittrade,
att fortsätta försöka ta sig över gränser för att finna en tillflykt undan
fängelse, tortyr och död. Ingen region och inget politiskt system går fria från
dessa brott.

I Afrika har människor flytt från politisk förföljelse i Etiopien, Tchad,

Uganda, Ekvatorialguinea, Angola, Zaire, Zimbabwe, Namibia och Sydafrika,
med flera länder.

I Syd- och Mellanamerika har otaliga människor sökt frihet och säkerhet
till liv och lem undan övergreppen i El Salvador och Guatemala, i Chile,

Colombia, Haiti och Cuba.

Afghaner, vietnameser, laotier och kampucheaner har i stora skaror lämnat
hemlandet sedan mitten av 1970-talet. Till flyktingströmmarna i Asien
har på senare tid slutit sig tamiler från Sri Lanka, stammedlemmar från
Bangladesh på flykt undan övergreppen, och burmeser från folkliga minoriteter.

I Europa har människor i både öst och väst fängslats när de utövat sin rätt
till yttrandefrihet, religionsfrihet, föreningsfrihet och rörelsefrihet. Det kända
antalet samvetsfångar i Sovjet är 530 men siffran torde vara större. 250
kända i Polen, i Östtyskland fanns mer än 160 samvetsfångar, de flesta på
grund av att de önskat utvandra, enligt Amnestys rapport.

Behandlingarna av judar i Sovjet är ett klart avsteg från träffade överenskommelser
om de mänskliga rättigheterna. Situationen för kristna i Sovjetunionen
och folken i de baltiska staterna visar också att Sovjetunionen
inte följer de regler och konventioner som man accepterat på papperet.

Alla världens stater är skyldiga, inte bara att hjälpa dem som flyr undan
förföljelse, utan också att arbeta för ett slut på dessa brott som drivit så
många människor i landsflykt.

Det positiva är att det växer fram ett ökande internationellt opinionstryck
och internationella organ fäster allt större vikt vid att fångars rättigheter
skyddas. Rörelsen för mänskliga rättigheter växer allt snabbare och får stöd
i allt bredare lager - över tusen oberoende grupper och organisationer är nu
verksamma. Detta har ökat trycket på regeringar och tvingat dem att vidta
allt fler åtgärder.

När människor i frihet får föra fram sin mening, när opinioner kan bildas
inom länder och internationellt, då upprätthålls också en grundläggande garanti
för att de mänskliga rättigheterna inte i tysthet bryts ned. Världens demokratier
har här ett stort ansvar.

Centern har i annat sammanhang förelagt riksdagen förslag för att förbättra
flyktingars och andra invandrares situation i Sverige.

15

Frihet och oberoende Mot. 1987/88

Folkrätten är en betydelsefull sida av de mänskliga fri- och rättigheterna. ^525
Sverige måste konsekvent hävda folkrättens stadganden vad gäller rätten till
nationellt självbestämmande. Kränkningar måste påtalas var de än sker och
vem som än bär ansvaret. Folken i varje land har rätt till självbestämmande,
oavsett om det gäller Kampuchea, Nicaragua, Angola, Afghanistan, VästSahara
eller något annat. Det handlar ytterst om staters rätt att i oberoende
sköta sina angelägenheter. På denna rättsprincip bygger också vårt eget
lands oberoende, och därför måste vi liksom andra länder, som är i liknande
situation som vi, känna ett särskilt ansvar för att hävda folkens rätt att själv
bestämma över sitt land. Centerpartiet anser att det är mycket viktigt att
den svenska regeringen aktivt arbetar för internationella åtgärder som garanterar
folkrätten.

Sydafrika

Sydafrika intar en särställning bland världens förtryckarregimer eftersom
det är det enda landet i världen som har rasismen inskriven i sin konstitution.
Situationen där blir alltmer ohållbar. Den svarta befolkningsmajoritetens
naturliga opposition mot systemet möts med ett allt brutalare
våld. Läget får alltmer karaktär av ett inbördeskrig. Sydafrikas hänsynslösa
raider mot grannländerna innebär dessutom att apartheidsystemet blivit ett
akut hot mot freden i hela södra Afrika och därmed mot världsfreden.

Att en förändring av det sydafrikanska systemet måste komma är uppenbar.
Det är viktigt för Sydafrika och hela regionens framtid att denna förändring
blir någorlunda fredlig och sker någorlunda snabbt. Ett långt utdraget
inbördeskrig skulle bli förödande.

Omvärlden har ett ansvar att medverka till att detta rasismens sista officiella
fäste raseras och att förändringsprocessen inte drar ut på tiden. Vi hälsar
därför med stor tillfredsställelse att Sverige nu tagit steget fullt ut och infört
en total handelsbojkott. Samtidigt är det viktigt att denna görs så effektiv
som möjligt. En särskild utredning, Utredningen om tjänstehandel med
Sydafrika m. m. studerar nu dessa frågor. Utredningens arbete beräknas pågå
under hela 1988. Det innebär att eventuella skärpningar av lagstiftningen
knappast kan träda i kraft förrän tidigast 1.7 1989. Enligt vår uppfattning
finns det anledning att påskynda utredningens arbete, så att förslag, åtminstone
på delområden kan lämnas redan till sommaren, och vissa lagstiftningsåtgärder
blir möjliga redan från årsskiftet.

Sverige måste givetvis med all kraft verka för att få internationell uppslutning
för mer omfattande sanktioner mot Sydafrika. Detta bör ske inom
FN:s ram, men också direkt i kontakter med andra länder. I detta syfte bör
Sverige fortsätta och utvidga stödet till svenska och internationella organisationer
som sysslar med opinionsbildning som ligger i linje med Sveriges södra
Afrikapolitik.

16

Demokratisk utveckling

Sverige har tillsammans med de nordiska länderna en lång tradition av demokrati.
Vi har både rätten och skyldigheten att föra vidare demokratins
idé och praktiska utformning. Samtidigt måste vi komma ihåg att den ekonomiska
och sociala situationen i många u-länder gör det svårt att förverkliga
en demokrati i västerländsk mening. Grundläggande är att mänskliga
rättigheter efterlevs, att det finns ett folkligt inflytande i beslutsprocessen
och att kritik kan framföras utan risk för övergrepp. Sverige bör
aktualisera skyddet av de mänskliga fri- och rättigheterna såväl vid bilaterala
och multilaterala kontakter som gentemot länder som är mottagare
av svenskt bistånd.

Avrättningar

Vi får ständigt påminnelser om att avrättningar förekommer runt om i världen.
Under 1986 avrättades enligt Amnesty International 743 fångar i 39
länder och 1272 dömdes till döden i 67 länder. Det verkliga antalet avrättade
och dödsdömda är antagligen mycket större. Vid utgången av 1986
hade 28 stater helt avskaffat dödsstraffet. 18 stater hade det kvar enbart för
särskilda brott, såsom krigsförbrytelser. Sverige måste aktivt driva kravet på
dödsstraffets avskaffande och ta nya initiativ i FN i syfte att få till stånd ett
avskaffande av dödsstraffet.

I Europa finns fortfarande länder som inte har avskaffat dödsstraffet. Sverige
måste som ett första steg verka för att Europa blir en världsdel fri från
dödsstraff.

Tortyr

I vissa länder används tortyr systematiskt och i stor skala. Detta är en grov
kränkning av den personliga integriteten och orsakar fruktansvärt lidande.

Sverige har initierat den konvention mot tortyr som finns sedan 1984 och
den är ett viktigt vapen i kampen mot tortyren.

De nordiska länderna har tillsammans medverkat till att en särskilt FNfond
till hjälp för tortyroffer inrättas. Pengarna används till att understödja
institutioner som arbetar för att ge medicinsk och annan hjälp och till projekt
i länder där tortyr förekommer. I Sverige finns viss sådan verksamhet,
men behovet av platser är större än den hjälp som i dag kan ges. Det är viktigt
att Sverige fortsätter att ge omfattande stöd till fonden.

Ett av Sveriges biståndspolitiska mål är att verka för utveckling som leder
till demokratisering och ökade personliga fri- och rättigheter för alla grupper.
Att fästa stor vikt vid demokratimålet har en särskild betydelse. Få uländer
är demokratier i vår mening. Medborgerliga och politiska rättigheter
undertrycks i flera av våra biståndsländer. Bara en minoritet av invånarna i
u-länderna har t. ex. rätt att rösta i politiska val. Centern har i sin biståndsmotion
föreslagit särskilda insatser för stöd till demokratisk utveckling.
17

Mot. 1987/88
U525

Sverige måste stödja åtgärder som syftar till undersökningar av de faktis- Mot. 1987/88

ka förhållanden i varje enskilt land. Amnesty International har genom sitt U525

arbete spridit kännedom om var förtryck sker. En FN-kommissarie för de
mänskliga rättigheterna skulle kunna göra värdefulla insatser för att bevaka
att rättigheterna efterlevs.

Förbud mot dumdum-kulor

Vid oroligheterna på Nordirland har polis och militär använt plastammunition
s. k. dumdum-kulor. En del av de skadade och dödade är barn. Det har
hitintills inte ansetts nödvändigt att införa folkrättsligt bindande förbud mot
s. k. kravallvapen för att möta inre oroligheter. När det gäller användning
av dessa dumdumkulor, som kan vara dödande eller förorsaka allvarliga
skador är det svårt att acceptera att detta är en exklusiv nationell angelägenhet.
Vi anser att den svenska regeringen bör verka för ett förbud
mot sådan plastammunition, samt bör aktualisera frågan vid samtal med företrädare
för den engelska regeringen.

FN-universitet

En övervägande andel av brotten mot de mänskliga rättigheterna sker i länder
med diktaturregimer. Nu kan vi se en glädjande utveckling med flera latinamerikanska
länder och i Filippinerna där en demokratisk utveckling är
på väg. Centerpartiet anser att Sverige bör tillsammans med de andra nordiska
länderna ta initiativ till ett FN-universitet för demokrati och mänskliga
rättigheter. Syftet med universitetet skulle vara att sprida kunskap om
hur de demokratiska organen kan byggas upp, hur fria val kan genomföras
och hur skyddet för mänskliga rättigheter stärks m. m. Ett sådant universitet
skulle kunna ge ett aktivt bidrag i arbetet med att återupprätta demokratin i
länder som varit diktaturer.

Barn i krig

Barn drabbas hårt i konfliktsituationer. Deras föräldrar dödas, barnen rycks
upp från sin miljö, från hem och familj. I vissa länder t. ex. Iran tas barn
dessutom ut till ”soldater”. Våld riktas i allt större utsträckning direkt mot
barnen genom tortyr, dödsskjutningar och kidnappningar. Barn måste få ett
särskilt skydd. 1986 antog FN-kommissionen för Mänskliga rättigheter en
artikel om barn i krig. Artikeln innebar ett framsteg i arbetet för att stärka
skyddet av barn i krig. I några viktiga avseenden innebar den dock en försvagning.
Det gällde bl. a. rätt att ta ut barn i krig under 15 år. Tidigare hade
18 år varit lägsta gräns. Den andra försvagningen gällde det tidigare absoluta
förbudet mot att utöva våld mot civilbefolkning. Under kommissionens
möten markerade flera länder, däribland Sverige, att ytterligare
diskussioner är önskvärda. Sverige bör utnyttja möjligheterna till förnyade

diskussioner kring artikeln om barn i krig i syfte att förstärka skyddet och 18

formuleringarna. FN och andra internationella och nationella hjälporgani- Mot. 1987/88

sationer måste också kunna garanteras att få komma in i krigförande länder U525

för att där tillförsäkra barnen humanitär hjälp. Centern har i sin nedrustningsmotion
föreslagit ett program för skydd av civilbefolkningen i krig.

Barnarbete

Enligt ILO (FNs organ för arbetsmarknadsfrågor) finns det ca 52 miljoner
barnarbetare i världen i dag. Samtidigt medger man att det är en mycket
försiktig uppskattning. Andra bedömare påstår att de är ännu fler och hävdar
att det snarare finns cirka 200 miljoner hårt exploaterade barnarbetare.

Barnarbetare blir skadade för livet, inte bara socialt utan också fysiskt
och psykiskt. Barn exponeras för lösningsmedel och gifter, får lättare cancer
och hjärnskador än vuxna människor. Ensidiga rörelser sliter fortare ut en
barnkropp. Barn som arbetar i dålig belysning blir oftare synskadade än
vuxna. Barns öron är känsligare för buller än vuxnas. Barn vet inte att deras
arbete på lång sikt utgör ett allvarligt hot mot deras framtid.

Det finns bara ett verkligt viktigt skäl till dagens barnarbete. Det skälet är
fattigdom. Barnarbetet upphör när fattigdomen övervinns i alla kulturer.

Barnarbetet utgör emellertid i sig självt ett avsevärt hinder för att fattigdomen
ska kunna utrotas. Exploateringen av barnen hejdar utvecklingen i
många u-länder och konserverar rådande förhållanden. De arbetande barnen
berövas inte bara sin barndom, de förlorar också sin hälsa och framtid.

Sverige måste åter aktualisera åtgärder för att förhindra barnarbete. För att
komma till rätta med dessa förhållanden, är både biståndsinsatser och krav
på ländernas regeringar nödvändiga.

Nordiskt institut för barns rättigheter

Vi anser att det behövs fördjupad debatt om barns rättigheter och samband
mellan rättigheter, utveckling och uppväxtvillkor. Vi föreslår därför att ett
nordiskt institut för barns rättigheter, utveckling och miljö inrättas. Institutet
bör ha en fristående ställning. Institutet ska kunna fungera som ett
fakta och dokumentationscentrum men också som ett forum för samtal över
gränserna genom seminarier och kursverksamhet. Vi tror att det skulle kunna
fungera både som en kunskapsbank och en pådrivare i frågor som rör
barns rättigheter. Ett nordiskt institut skulle markera den vikt som de nordiska
länderna ger dessa frågor.

Stöd till handikappade

De handikappade i tredje världen är en särskilt utsatt grupp. Tillsammans
handlar det om ca 300 miljoner människor. Troligtvis är omkring hälften
barn. Funktionsnedsättningar och handikapp slår särskilt hårt mot människor
i u-länder, vars knappa resurser måste koncentreras till att ge invånarna
en minimal levnadsstandard. Vissa fattiga länder glömmer eller 19

gömmer de handikappade. Mer motiverade är regeringar som nyss varit i Mot. 1987/88

krig och har många krigsinvalider. Sverige måste verka för att FN:s handi- U525

kappade ges hög prioritet.

Hälso- och miljöskador

Omkring 6 000 döda människor och 25 000 med bestående skador och handikapp
blev följden av gasolyckan i Bhopal i nordvästra Indien 1984. Fortfarande
är sjukhusens avdelningar för giftoffer fullbelagda. Det var de fattigaste
som drabbades värst, eftersom de bodde i omedelbar närhet till den
miljöfarliga industrin. Bhopal-katastrofen är en i raden av exempel på hur
företag i i-länder försöker utnyttja en bristfällig lagstiftning och tillsyn genom
att exportera miljöfarlig verksamhet, produkter och avfall till u-länder.

Det är ett cyniskt spel med människors liv, hälsa och miljö. Vi föreslår att
Sverige tar initiativ till internationella åtgärder i syfte att hindra ett sådant
utnyttjande av tredje världen.

Hemställan

Med stöd av vad som ovan anförts hemställs

1. att riksdagen hos regeringen begär förstärkta resurser till FN:s
arbete för skydd av mänskliga fri- och rättigheter,

2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om att som ett första steg verka för ett Europa fritt
från dödsstraff,

3. att riksdagen hos regeringen begär förnyade initiativ för att få
till stånd en internationell överenskommelse om avskaffande av
dödsstraff,

4. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om fortsatta svenska insatser för inrättande av en särskild
kommissarie för mänskliga rättigheter,

5. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om stöd till länder där folkrätten hotas,

6. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om vikten att påskynda arbetet för att effektivisera
Sy dafrika-lagstiftningen,

7. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om internationell opinionsbildning,

8. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om att aktualisera skyddet av de mänskliga fri- och rättigheterna
vid bilaterala och multilaterala kontakter, samt genom länder
som är mottagare av svenskt bistånd,

9. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om förbud mot dumdum-kulor,

10. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförts om nordiskt initiativ angående ett FN-universitet

för demokrati och mänskliga rättigheter, 20

11. att riksdagen uppmanar regeringen att vidtaga åtgärder i syfte Mot. 1987/88

att få till stånd förnyad diskussion om skydd för barn i krig i enlighet U525

med motionen,

12. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförts om åtgärder mot barnarbete,

13. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförts om inrättande av ett Nordiskt institut för barns rättigheter,

14. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförts om behovet av åtgärder för att förbättra de handikappades
situation,

15. att riksdagen beslutar hos regeringen begära initiativ till internationella
överenskommelser mot export av miljöfarlig verksamhet,
produkter och avfall till tredje världen i enlighet med motionen.

Stockholm den 26 januari 1988

Gunnel Jonäng (c)

Britta Hammarbacken (c) Gunhild Bolander (c)

Karin Söder (c) Pär Granstedt (c)

Birgitta Hambraeus (c) Ingbritt Irhammar (c)

Marianne Karlsson (c) Lennart Brunander (c)

Ingvar Karlsson (c) Gunnar Björk (c)

i Bengtsfors

21

Ärendet är avslutat Motionskategori: - Tilldelat: Utrikesutskottet

Händelser

Inlämning: 1988-01-26 Bordläggning: 1988-02-01 Hänvisning: 1988-02-02

Motioner

Motioner är förslag som riksdagens ledamöter har lämnat till riksdagen.

Yrkanden (24)