Ökat säkerhetsmedvetande i samhället

Motion 1999/2000:Fö213 av Åke Carnerö m.fl. (kd)

Inledning

Genom det vidgade säkerhetsbegreppet har insikten om det
moderna samhällets sårbarhet ökat. Icke-militära hot och
påfrestningar kan utgöra risker för vårt land och vår
nationella säkerhet.

Det vidgade säkerhetsbegreppet innebär att vi måste ha en helhetssyn på
samhällets hantering av yttre och inre hot och påfrestningar i såväl krig som
fred. Genom långsiktiga investeringar i fred bygger vi upp den grund-
läggande stabilitet, robusthet och flexibilitet som är helt avgörande när det
gäller möjligheterna att möta och klara svåra påfrestningar på samhället.

Av Räddningsverkets utredning till regeringen Ett samlat handlings-
program för ett säkrare samhälle (mars 1998) framgår, att olyckor innebär
stora mänskliga tragedier och samhällsproblem. Drygt 2 400 människor om-
kommer varje år och omkring 130 000 söker vård årligen på grund av
olyckor. Den sammanlagda kostnaden för olyckor och förebyggande åtgärder
uppgår till minst 50 miljarder kronor per år. Det är därför viktigt att före-
bygga olyckor genom god och genomtänkt samhällsplanering i stället för att
åtgärda i efterhand. Det finns många exempel på att först när någon olycka
inträffat skapas intresse att vidta åtgärder för att förhindra den skada som
redan skett.

Den enskilda människans
kunskap och förmåga

Omfattningen av och konsekvenserna av de olyckor som
inträffar visar att de nuvarande åtgärderna inte räcker till för
att trygga människors hälsa och säkerhet eller för att skydda
egendom och miljö. För att få ett säkrare samhälle fordras
framför allt åtgärder som bidrar till att förebygga olyckor.
Strävan bör vara att ge den enskilda människan kunskap och
förmåga att förhindra och hantera olika slags
olyckshändelser. Ett sådant arbete pågår men behöver
förstärkas.

En anledning till den låga beredskapen inför en del risker och hot kan vara
att människor inte tror att det kommer att inträffa något. Det kan leda till att
många är obenägna att vidta förebyggande åtgärder eller på andra sätt
förbereda sig inför de risker som förekommer. Det är därför viktigt att vidta
åtgärder som stärker det allmänna säkerhetsmedvetandet i vårt samhälle.
Ökad kunskap och förmåga att förhindra olyckor samt att begränsa deras
verkningar ger både den enskilda människan och samhället en vinst.

Utbildning

För att öka det allmänna säkerhetsmedvetandet i vårt
samhälle och förbättra den enskilda människans förmåga att
förhindra olyckor och möjligheter att agera på rätt sätt vid
olyckor, katastrofer och störningar i infrastruktursystemen
behövs utbildning och information. Vårt utbildningssystem
har liksom de frivilliga försvarsorganisationerna viktiga
roller när det gäller att ge barn och ungdomar kunskap. För
att höja ambitionen på detta område måste universitet,
högskola, gymnasium och grundskola ges konkreta mål och
möjligheter att bedriva undervisning för ökat
säkerhetsmedvetande.

Enligt Räddningsverkets samlade handlingsprogram finns ett klart utbild-
ningsbehov för olika grupper av aktörer med intresse eller ansvar för att före-
bygga olyckor och skador. En bred och gemensam utbildning skulle kunna
motverka sektorisering och öka samsyn och samverkan. Det är inte minst
angeläget att inom universitet och högskolor komma igång med ett utbild-
ningsprogram för tvärsektoriellt olycksförebyggande arbete.

Ett annat exempel är kursplanen i samhällskunskap på grundskolan som
bör kompletteras med målet att eleven efter det nionde skolåret skall vara
orienterad om det moderna samhällets sårbarhet och komplexitet.

Ytterligare exempel är ämnet idrott och hälsa i grundskolan som skall ha
en tydlig inriktning mot god hälsa och god miljö så att eleverna blir förtrogna
med sambanden mellan livsstil, livsmiljö och hälsa för att skapa livskvalitet.
Kursplanen anger att eleverna bör få grundläggande utbildning i första
hjälpen vid olycksfall. Efter det femte skolåret skall eleven ha uppnått målet
att "kunna simma och hantera nödsituationer vid vatten". För att följa upp
detta undervisningsmål bör kursplanen kompletteras med målet att eleven i
slutet av det nionde skolåret skall ha kunskap i hjärt-lunglivräddning.

Vardagens hot och risker

Undervisningsmaterial som handlar om ökat
säkerhetsmedvetande hos den enskilda människan finns
sedan tidigare. Räddningsverkets projekt För ett säkrare
samhälle är en god grund för det fortsatta arbetet liksom
Civilförsvarsförbundets kampanj En Robust Generation.

I regeringens skrivelse 1998/99:33 Beredskapen mot svåra påfrestningar
på samhället i fred nämns att Statens räddningsverk utarbetat ett program vad
gäller den enskilda människans förmåga till förebyggande åtgärder. Detta bör
nu utvecklas vidare så att det förmedlas ut i samhällets olika verksamheter
och når den enskilda människan på olika sätt. Sådana insatser har stor
betydelse för att förbättra vårt samhälles säkerhet.

För att åstadkomma ett mer effektivt och samlat grepp i arbetet till skydd
mot olyckor behöver den enskildes säkerhetsmedvetande och förmåga att
förhindra olyckor och handla i olika nödsituationer stärkas. Detta framhålls
även av Räddningsverkets förslag till handlingsprogram, Den enskilda
människans förmåga att agera på rätt sätt då samhället utsätts för svåra på-
frestningar (1997). En utredning om "vardagens hot och risker" bör tillsättas
med syfte att bilda utgångspunkt för kunskapslyft och informations-spridning
om de olyckor och påfrestningar som vi kan utsättas för i det fredstida
samhället och om hur olyckor kan förhindras.

Frivilligorganisationerna i
det fredstida samhället - en
viktig resurs

Hot- och Riskutredningen (SOU1995:19) pekade bl.a. på
frivilligorganisationernas betydelse när det gäller utbildning
och information.

De frivilliga försvarsorganisationer som finns inom det civila försvaret
arbetar med målsättningen att skapa en omedelbar förmåga att medverka vid
svåra påfrestningar på samhället i fred och vid internationella insatser. Med
denna inriktning uppnås en förmåga hos de frivilliga organisationerna att
kunna medverka i samhällets grundberedskap när det gäller att möta andra,
plötsligt inträffade, fredstida händelser i form av större olyckor, kriser och
katastrofer som för närvarande hanteras med stöd av räddningstjänstlagen.

För att idag och även i framtiden kunna engagera människor frivilligt och
därtill ideellt inom totalförsvaret är det nödvändigt, att verksamheten bl.a.
har sin utgångspunkt i förhållanden som den enskilda människan kan känna
igen och se som reella för den egna personen, familjen och orten där de bor.
Varje individ måste känna riktigheten och nödvändigheten av att frivilligt
anslå egen tid och engagemang för det ändamål det handlar om. Det finns i
samhället en stor potential i form av mänsklig kraft och förmåga som det
gäller att ta vara på för att på bred front minska det mänskliga lidandet
liksom skadorna på egendom och miljö.

Kristdemokraterna anser att det är angeläget att målmedvetet stimulera och
stödja de frivilliga försvarsorganisationerna, men också att dra nytta av dessa
i samhällsarbetet.

Tillströmningen av ungdomar till olika frivilliga försvarsorganisationer
skulle sannolikt öka väsentligt om de fick klart för sig vilka viktiga insatser
de skulle kunna göra vid de olika störningar i samhället som det här kan bli
fråga om. Det finns också ett stort behov av förebyggande och förberedande
insatser som bidrar till att minska såväl sårbarheten i samhället som skade-
tillfällena och deras omfattning. Säkert skulle allmänheten också på ett mer
påtagligt sätt få upp ögonen för de olika organisationerna och deras
verksamhet om dessa ges utrymme att visa prov på sin förmåga inom berörda
områden.

Kristdemokraterna menar därför att en utredning snarast bör komma till
stånd som tydliggör och säkerställer frivilligorganisationernas medverkan i
arbetet med att öka riskmedvetenheten samt att förbättra skyddet för liv,
miljö och egendom i det fredstida samhället.

Avslutning

Genom dessa förslag skulle vårt samhälle på sikt kunna bli
säkrare genom att medborgarna genom ökad kunskap får en
aktiv livförsäkring i form av god hemberedskap och
självskyddsutbildning. Detta bidrar till att minska samhällets
sårbarhet och det ger oss vinster ur såväl ett mänskligt som
ett samhällsekonomiskt perspektiv.

Hemställan

Hemställan

Med hänvisning till det anförda hemställs

1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförts om ett utbildningsprogram för tvärsektoriellt olycks-
förebyggande arbete,

2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförts om att grundskolans kursplan i ämnet samhälls-
kunskap skall kompletteras med målet att eleven efter det nionde
skolåret skall var orienterad om det moderna samhällets sårbarhet,1

3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförts om att grundskolans kursplan i ämnet idrott och
hälsa skall kompletteras med målet att eleven i slutet av det nionde
skolåret skall ha kunskap i hjärt-lunglivräddning,1

4. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförts om att vidareutveckla Räddningsverkets handlings-
program vad gäller den enskilda människans förmåga till före-
byggande åtgärder,

5. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförts om en utredning om vardagens hot och risker,

6. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförts om en utredning om frivilligorganisationernas med-
verkan i arbetet till skydd mot olyckor.

Stockholm den 4 oktober 1999

Åke Carnerö (kd)

Jan Erik Ågren (kd)

Ingrid Näslund (kd)

Margareta Viklund (kd)

Amanda Agestav (kd)

Erling Wälivaara (kd)

Fanny Rizell (kd)

Holger Gustafsson (kd)

Mats Odell (kd)

Dan Ericsson (kd)

1 Yrkandena 2 och 3 hänvisade till UbU.