Ökat nationellt ansvar för sjukvården

Motion 2012/13:So569 av Anne Marie Brodén och Finn Bengtsson (M)

Förslag till riksdagsbeslut

1. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om att undersöka för- och nackdelar med ett ökat nationellt inflytande över sjukvården.

2. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om att undersöka för- och nackdelar med en nationell sjukvårdsskatt som kopplas till ett nationellt ersättningssystem i likhet med i många andra länder.

Motivering

Det spelar ingen roll om det är en borgerlig eller socialdemokratisk regering. Mittpunkten för varje solidariskt samhälle är att sjukvården finansieras gemensamt. Om vården utförs på landstingets eller på privata sjukhus ska inte behöva spela någon roll. Inom många EU-länder fungerar det också så. I Sverige har vi under många år levt med en misstro mot nytänkande. Med en övergång från dagens uppdelade finansieringsansvar mellan landsting och stat till ett nationellt finansieringssystem, är det därför vår mening att detta påtagligt borde underlätta en nationellt optimal översyn med bättre planering och fördelning av driftsansvar för olika sjukhus runt om i vårt land. Detta då också bättre i beaktande av hälso- och sjukvårdslagens portalparagrafer om en lika och rättvis sjukvård för alla svenska medborgare.

Alliansregeringen bör nu se över möjligheterna för att underlätta att fler fristående aktörer inom sjukvården växer fram över hela landet. Detta engagemang borde kunna underlättas vid en övergång från flera beskattningsnivåer inom sjukvården till införandet av en enda gemensam nationell finansiering. Detta är viktigt, inte minst för att vi då kan få mer rättvis vård i hela landet för varje investerad skattekrona. Det har också visat sig att arbetstrivseln är högre hos vårdpersonalen om man ges möjlighet att välja arbetsgivare. Samma sak gäller patienterna som upplever bättre mottagande och förkortad väntetid om man har möjlighet att välja vårdgivare. Därför föreslår vi en långsiktig undersökning av sjukvårdens framtid.

En centralisering kan även öppna för en betydande decentralisering. Med en statligt finansierad hälso- och sjukvård kan patienterna ges större valfrihet och vårdpersonalen större möjlighet att själva bestämma över sitt dagliga arbete. En statligt finansierad hälso- och sjukvård kan skapa förutsättningar för att i större utsträckning samordna ersättningen för läkemedel och eventuellt delar av ansvaret för sjukpenningen. På det sättet skulle de offentliga resurserna i samhället kunna nyttjas bättre.

Förändringen av sjukvårdens finansieringssystem är en komplicerad process som måste bygga på en långsiktighet i det politiska arbetet. Eventuella övergångsproblem behöver noggrant belysas. För- och nackdelar med en statlig finansiering på hela eller delar av sjukvården, t.ex. universitetssjukhusen, behöver utredas vidare och om förändringar anses riktiga bör de planeras och verkställas så att patienters tillgång till en god vård inte påverkas negativt under förändringen.

Stockholm den 5 oktober 2012
Anne Marie Brodén (M)	Finn Bengtsson (M)