Ökad samverkan för ett långsiktigt hållbart skogsbruk i Skåne

Motion 2021/22:944 av Per-Arne Håkansson (S)

Förslag till riksdagsbeslut

Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att främja ökad samverkan mellan samhälle, akademi och ”gröna näringar” för ett långsiktigt hållbart skogsbruk i Skåne och tillkännager detta för regeringen.

Motivering

Den skånska skogsmarken innehåller en stor del lövskog. Endast i norra delarna av landskapet har granen sin naturliga utbredning. På så vis är det skånska skogsbruket särpräglat utifrån övriga delar av landet. Merparten av skogen är privatägd. Det sätter extra fokus på vikten av samverkan mellan samhälle och näringsliv.

För en hållbar utveckling behöver lövskogens fördelar lyftas fram utifrån såväl närings- som naturvårdssynpunkt. Skogsbruk, natur- och friluftsliv hänger ihop och i tätbefolkade delar av landet, som stora delar av Skåne utgör, handlar det om att varsamt och balanserat hantera allmänhetens tillgång till skog, mark och naturområden samt skogsbrukets värde för en hållbar utveckling.

Det gröna näringslivet har en särställning i klimat- och miljöomställningen för ingen annan bransch har förmågan att fånga och binda kol i förnybara produkter. Huvuddelen av världens energianvändning är av fossilt ursprung och mer än hälften av textilierna är tillverkade av olja. För att bli hållbara på riktigt måste vi sträva mot en cirkulär bioekonomi och att en ekonomi är cirkulär innebär att resurserna stannar inom samhällets kretslopp. Samtidigt behöver vi kraftigt effektivisera vår resursomsättning och minska vårt resursbehov. Bioekonomi är en ekonomi där material, kemiska produkter och energi har sitt ursprung i förnybara biobaserade råvaror som till exempel skog.

I Sverige har skogen brukats i över hundra år och dessutom med höga miljöambitioner. Skogspolitiken bygger på två jämställda mål: miljömålet och produktionsmålet. Det är möjligt att utveckla bägge dessa delar. Miljöhänsynen i skogsbruket kan öka ytterligare. Miljö och produktion står ofta mot varandra och det är en avvägning som alltid kommer att vara laddad. Till exempel frågeställningen om att bevara skyddsvärda skogar genom formellt skydd eller frivilliga avsättningar.

Med en väl planerad och bra genomförd skogsskötsel skapas en värdefull skog som är till nytta för dig och framtida generationer.

Samarbete mellan stat, region, forskning och näringsliv är av stor vikt. Miljöhänsynen i skogsbruket kan öka ytterligare och vi kan sköta våra naturområden bättre så att färre arter i framtiden behöver klassas som hotade.

Sverige har ett ledande skogsbruk också vad gäller hållbarhet, men även det kan bli bättre. Mycket av det vi gör med skogsprogrammet bör följas upp. Sambandet mellan allmännyttan, djur- och naturliv samt innovation, utveckling och forskning behöver stärkas. Det skapar jobb, tillväxt, främjar utbildning och kompetensutveckling. Det kan också öka intresse och därmed folkligt engagemang för skogsbruket i framtiden. Det är också av vikt att skogspolitiken ska utformas i Sverige efter de förhållanden som råder då det också är en EU-fråga. I det fallet är svenska skogsbruket värt att framhålla.

Per-Arne Håkansson (S)