Offentlig upphandling för små företag, kooperativa företag m.fl.

Motion 2002/03:Fi280 av Christina Axelsson och Laila Bjurling (s)

Förslag till riksdagsbeslut

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om behovet av att se över möjligheterna för småskaliga företag och organisationer vid konkurrensupphandlingar.

Motivering

Staten, landstingen och kommunerna kan genom sin policy i fråga om upphandling starkt påverka möjligheterna för småföretag i allmänhet, lokala föreningar, kooperativa företag och stiftelser att utvecklas positivt och därmed också bidra till en gynnsam lokal utveckling. Av avgörande betydelse är att staten tydligt gör klart vilka faktiska möjligheter landsting och kommuner har att specifikt främja verksamhet i sådana organisationer och av vilka skäl detta i så fall kan ske. Det handlar dels om att ge bidrag till sådan verksamhet, som alternativ till att konkurrensupphandla motsvarande verksamhet, dels också om möjligheterna att gynna sådana organisationer vid upphandling av viss verksamhet, företrädesvis inom områdena vård, skola och omsorg.

Om det till exempel ingår i en kommunal strategi att främja lokal utveckling och föreningsengagemang framstår det som naturligt att kommunen genom bidragsgivning skulle kunna stödja en sådan utveckling. Det saknas dock enligt vår mening tillräckligt klara principer som kan vägleda i valet mellan upphandling och olika former av bidragsgivning.

I Upphandlingskommitténs betänkande ”Mera värde för pengarna” (SOU 2001:31) angavs bl.a. att den sociala ekonomins olika utövare ofta har svårt att hävda sig i situationer då offentliga verksamheter ska konkurrensupphandlas. Det finns hinder på grund av bristande resurser och ovana att hantera förhandlingssituationer. I samma riktning pekar Kooperativa institutets rapport ”Äldres önskemål och behov för god livskvalité”. Rapporten redovisar att den konkurrensutsättning som skett inom äldreomsorgen på senare år lett till en allt starkare koncentration till ett fåtal allt större börsnoterade vårdbolag medan mindre vårdföretag blir uppköpta eller tvingas ge upp. Även i Kooperativa institutets rapport ”Vårdens profitörer” belyses situationen med att det tidigare kommunala monopolet på vård- och omsorgsområdet tenderar att i allt större utsträckning ersättas med ett oligopol.

Enligt vår uppfattning skall den lokala förankringen, småskaligheten och engagemanget i de små organisationerna och företagen ses som en tillgång och speciell kvalitet. Det borde därför lagstiftningsmässigt finnas utrymme för att positivt särbehandla den här sortens företag vid offentlig upphandling. Genom proposition 2001/02:42 Ändringar i lagen om offentlig upphandling, m.m. har regeringen delvis klarlagt rättsläget bl.a. med hänvisning till ett tolkningsmeddelande från kommissionen. Av det ovan nämnda betänkandet och propositionen framgår det att det i vissa av EU:s medlemsländer förekommer olika former av sociala hänsyn och att det dessutom godtagits av EU-domstolen i ett antal fall.

Vi anser att regeringen för att komma till rätta med de småskaliga företagens och organisationernas problem vid konkurrensupphandlingar bör ytterligare se över och klart uttrycka de möjligheter som finns till lösningar, antingen lagstiftningsvägen eller genom tydliga anvisningar till LOU. Det är enligt vår uppfattning så att de speciella kvaliteter som de besitter både i förhållande till vårdtagarna och till den anställda personalen eller ägarna/medlemmarna inte går förlorade utan tvärtom kan främjas.

Elanders Gotab, Stockholm 2002

Stockholm den 23 oktober 2002
Christina Axelsson (s)	Laila Bjurling (s)