Nya och växande företag

Motion 2015/16:2445 av Lars Hjälmered m.fl. (M)

av Lars Hjälmered m.fl. (M)

Förslag till riksdagsbeslut

  1. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att reformera den svenska bostadsmarknaden på kort och på lång sikt och tillkännager detta för regeringen.
  2. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om en översyn av de s.k. 3:12-reglerna och tillkännager detta för regeringen.
  3. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om en översyn av beskattning av delägarskap för nyckelpersoner, den s.k. optionsbeskattningen, och tillkännager detta för regeringen.
  4. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att inrätta en s.k. offentlig-privat fond-i-fond om minst 400 miljoner kronor och tillkännager detta för regeringen.
  5. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att överväga kompletterande finansiering via statliga aktörer inom riskkapital och tillkännager detta för regeringen.
  6. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att ge Finansinspektionen i uppdrag att förenkla reglerna för att öka konkurrensen på bank- och finansmarknaderna och tillkännager detta för regeringen.
  7. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att fortsätta utveckla den svenska skolan och tillkännager detta för regeringen.
  8. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om införande av ”första-jobbet-avdraget” och tillkännager detta för regeringen.
  9. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om införandet av ”första-jobbet-anställning” och tillkännager detta för regeringen.
  10. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att ansökningar om uppehålls- och arbetstillstånd bör behandlas inom 30 dagar och tillkännager detta för regeringen.

Motivering

Jobb skapas av företag som växer och anställer. Fler jobb i växande företag betyder ökade skatteintäkter, vilket i sin tur finansierar vår gemensamma välfärd. Fyra av fem nya jobb skapas av mindre företag.

Det är genom öppenhet och handel vi bygger vårt välstånd. Samtidigt utmanas företag och jobb i Sverige ständigt av entreprenörer och innovationer från hela världen. För att kunna konkurrera på den globala marknaden behöver vi förbättra villkoren för företagsamhet och entreprenörskap. En ambitiös politik för företagande, entreprenörskap och innovationer är en förutsättning för att nå jobbmålet.

Sverige rankas ofta högt i internationella jämförelser när det gäller företagsklimatet. Vårt lands ekonomiska framgång förklaras ofta med att vi under lång tid haft goda grundläggande villkor för företagande. Institutioner fungerar, regelverk är hyfsat enkla och vi har en jämförelsevis välutbildad befolkning. Detta innebär dock inte att vi kan slå oss till ro. Tvärtom behöver vi hela tiden sträva efter att bli bättre. Många företag upplever exempelvis att regelverken fortsatt är krångliga och att mycket tid går åt till administration. Det kan vara såväl ett konkurrenskraftsproblem som en tröskel för företag att starta eller växa.

Det finns en tydlig och viktig skillnad mellan företagaren och politikern. Det är företagaren som testar, vågar och riskerar, som är villig att pröva och förhoppningsvis kan få se sin idé bära och i förlängningen anställa. Politikerns roll är att bidra till de förutsättningar och villkor under vilken företagaren arbetar. De beslut som fattas politiskt kan få helt avgörande effekt på villkor och möjligheter för en enskild företagare.

Det finns många företag i Sverige. Många människor väljer att starta företag. De senaste 8 åren har vi sett en fördubbling av andelen svenska entreprenörer, vilket är en starkare utveckling än i något jämförbart land. Den positiva utvecklingen av antalet entreprenörer har brutits under 2014. En trolig orsak är de negativa besked och beslut regeringen kommit med inom områden som RUT, ROT och företagande inom välfärden. Det är nu angeläget att utvecklingen vänds igen så att fler väljer entreprenörskap.

En utmaning Sverige har är en fördelning av företagens storlek med många stora företag, färre medelstora företag och många mindre företag. Detta bryter av mot mönster i andra jämförbara länder där fördelningen är mer jämn. Sverige har alltså färre medelstora företag. En slutsats är att politiskt bidra med förutsättningar för att fler mindre företag ska kunna växa och anställa.

En agenda för växande företag kräver reformer inom en rad olika områden. Vilken eller vilka frågor som är viktiga eller avgörande för en enskild företagare kan skilja sig åt. Politiskt måste det dock mötas med förslag inom allt från handelspolitik och transporter till utbildning, regler och skattevillkor. Det är de samlade villkoren som gör det klimat eller de förutsättningar som företagare har att arbeta inom.

Vår inriktning är att Sverige ska vara en pådrivare för mer handel och frihandel. Det ger fler möjligheter för svenska företag. Vi vill göra kraftfulla satsningar på infrastruktur både för att underlätta arbetspendling och för att få väl fungerande transporter av gods. Det finns ett politiskt ansvar att kapa regler och krångel.

Många företag möter tre stora hinder för att växa. Det handlar om bostäder, kapital och finansieringsfrågor, samt kompetensförsörjning.

Bostadsbyggande

Även om bostadsbyggande ökat under alliansregeringens tid vid makten råder det en brist på bostäder i många orter runt om i landet. Det ställer till problem för både arbetstagare och företagare. En person som får ett jobberbjudande har svårt att hitta någonstans att bo. Företag kan gå miste om duktiga medarbetare. Alliansregeringen bedrev en offensiv reformagenda. Totalt lades 112 skarpa förslag under alliansens regeringsperiod för att förenkla byggandet och korta planprocessen. Samtidigt förbättrades de ekonomiska förutsättningarna för att bygga hyresrätter genom sänkta fastighetsavgifter och förlängd tid för presumtionshyror från tio till femton år. Men mer måste till för att vi ska få en fungerande bostadsmarknad på plats. Klarar vi det får både människor och företag väsentligt bättre förutsättningar att växa och utvecklas. För att möta bostadsbristen krävs insatser på både kort och lång sikt.

På kort sikt är det rimligt att överväga att införa generösare skatteregler för uthyrning, bättre möjligheter för bostadsrättsinnehavare att hyra ut genom att höja taket samt underlätta för byggande med temporära bygglov.

På lång sikt krävs större förändringar. Vidare bör övervägas hur man kan göra ytterligare lättnader i byggnormer och riksintressen liksom lättnader av strandskydd i mindre exploaterade områden. Därtill bör en översyn av hyressättningen ske liksom att det övervägs om krav kan ställas på kommuner att ta fram mer byggbar och byggklar mark.


Kapital och finansiering

Frågor om kapital och finansiering är avgörande för företag. Det kan handla om att få finansiering för att starta ett företag, för att expandera, för att kunna ta en ny affär eller helt enkelt att kunna klara den löpande ekonomin.

De skattemässiga villkoren för företagande har förbättrats de senaste åren, bland annat genom sänkt bolagsskatt, förenklad expertskatt och sänkta socialavgifter för unga och äldre. Men det svenska skattesystemet behöver fortsätta utvecklas så att det skapar attraktiva förutsättningar för företag att bedriva sin verksamhet i Sverige och främjar entreprenörskap och innovation. Enligt en studie från Världsbanken anser en femtedel av svenska företag att skattesystemet framför allt hämmar anställning av kvalificerade medarbetare.

Den nuvarande utformningen av de så kallade 3:12-reglerna, som reglerar beskattningen av kapitalvinster och utdelningar i fåmansföretag, kan förbättras ytterligare. Företag med färre anställda kan ha jämförelsevis sämre beskattningsvillkor än övriga bolag, vilket kan leda till att växande innovationsbolag missgynnas. 3:12-reglerna bör därför ses över och förbättras, särskilt för växande företag.

De höga marginalskatterna påverkar antalet arbetade timmar och skapar spänningar mellan beskattning på arbete och kapital, vilket leder till sämre förtroende för skattesystemet. På sikt bör därför marginalskatterna minska. Vidare behöver nedsättningen av arbetsgivaravgifterna för unga riktas in på de som behöver den mest: De allra yngsta.

Skatter på delägarskap för nyckelpersoner i växande företag behöver också bli mer konkurrenskraftiga. Många småföretagare jobbar långa timmar med låg lön i början. De har sällan möjlighet att erbjuda marknadsmässiga löner till nyckelpersoner. För att underlätta små företags rekrytering av kompetent arbetskraft bör det bli enklare och mer konkurrenskraftigt att erbjuda anställda incitamentsprogram och delägarskap.

Det är viktigt att de översyner och reformer som krävs görs utan att ge avkall på principer om rättvis beskattning och att de förenas med ett aktivt arbete mot så kallat skatteläckage, det vill säga att man motverkar möjligheter för människor att undandra sig skatt på ett sätt som inte är syftet med lagstiftningen.

Under året har en utredning av det statliga riskkapitalet skett. Förslaget är remitterat och under beredning. Vi kommer att återkomma med förslag kring detta senare.

Vårt ingångsvärde är att privat kapital ska vara utgångspunkten för företagsfinansiering. Offentliga insatser ska kunna komplettera privat riskkapital om särskilda behov finns och bör då i huvudsak ha inriktningen av användas för att få mer privat kapital på marknaden.

Vi anser att det bör inrättas en offentlig-privat fond-i-fondlösning inom ramen för det statliga riskkapitalet. Fonden ska vara inriktad på de tidigaste och mest riskfyllda faserna och ha en omfattning om minst 400 miljoner kronor där privat kapital står för minst hälften.

Vi anser vidare att det övervägs om finansieringen till företag som granskats av en statlig aktör kan ske på den privata marknaden, alltså genom en form av ”crowd-funding”.

Därtill anser vi att Finansinspektionen bör få ett särskilt uppdrag att se över hur regler kan mildras eller tas bort för mindre aktörer på bank- och finansmarknaderna för att på så sätt öka konkurrensen på marknaden.

Kompetens

Att finna rätt kompetens är helt avgörande för företag som ska växa och utvecklas. Många gånger löser det sig, andra gånger hittar man inte rätt person för ett jobb eller för ett uppdrag. För att ge både människor och företag bättre möjligheter krävs en bred utveckling av utbildningsväsende och matchning på arbetsmarknaden.

Det är helt grundläggande att fortsätta utveckla den svenska skolan. De satsningar Moderaterna föreslår på utökad undervisning i matematik och på fler karriärtjänster för lärare är två exempel bland flera som stegvis och långsiktigt gör att fler elever lär sig mer och står bättre rustade för arbetslivet. Det är vidare viktigt att det görs en översyn av Arbetsförmedlingens roll och uppdrag. Detta har riksdagen redan gett tillkänna för regeringen.

I Sverige ser vi nu också ett nytt utanförskap växa fram. Det breda utanförskap Sverige hade under det tidiga 2000-talet har nu ersatts av ett smalare och djupare utanförskap. Det handlar om människor som aldrig får sitt första jobb, unga med bristande utbildning som inte får en chans på arbetsmarknaden och om nyanlända med låg utbildning. Hindren för att ta sig in till arbetsmarknaden för dessa grupper är höga och arbetslösheten är därför tre gånger så hög bland dem utan gymnasiekompetens jämfört med andra. Detta är det nya utanförskapet och det är ofta unga och utrikes födda som drabbas allra hårdast.

För att komma åt det nya utanförskapet är det rimligt och angeläget att ett ”förstajobbet-avdrag” införs, med en tydlig skattelättnad till dem med låga arbetsinkomster. Det är dessutom rimligt att göra en ändring av lagen om anställningsskydd, LAS, och införa en ny tidsbegränsad anställningsform, ”förstajobbet-anställning”. Målet är att ge fler unga och nyanlända chansen att få sitt första jobb.

För många företag är rekrytering från andra länder en möjlighet och ibland en nödvändighet. Exempelvis skulle många svenska it-företag ha stora problem att hitta kompetenta medarbetare om inte möjlighet att rekrytera från andra länder fanns. De regler Sverige har idag är liberala jämfört med flera andra jämförbara länder. Dock finns problem med allt för långa handläggningstider för uppehålls- och arbetstillstånd. Det är rimligt att ge ansvarig myndighet ett uppdrag att ansökningar i normalfallet bör behandlas inom 30 dagar.

Lars Hjälmered (M)

Hans Rothenberg (M)

Cecilie Tenfjord-Toftby (M)

Ann-Charlotte Hammar Johnsson (M)

Jörgen Warborn (M)

Ärendet är avslutat Motionskategori: Fristående motion Tilldelat: Finansutskottet

Händelser

Inlämnad: 2015-10-06 Granskad: 2015-10-06 Hänvisad: 2015-10-13

Motioner

Motioner är förslag som riksdagens ledamöter har lämnat till riksdagen.

Yrkanden (10)