Musikteatern i Norrland

Motion 1992/93:Kr328 av Georg Andersson m.fl. (s, -)

Som en följd av den nya statliga kulturpolitiken startades
Norrlandsoperan 1974 för att vara en musikteaterresurs för
hela Norrland. Uppdraget påminde närmast om
Riksteaterns. Men trots att turnéområdet sträckte sig över
halva Sverige och trots att musikteater ofta är dubbelt
personalkrävande har Norrlandsoperans anslag aldrig legat
på Riksteaterns nivå. Norrlandsoperan har sedan 1974
genomfört nästan 20 turnéer med större operor i hela
Norrland, fyra med det mobila operahuset till Norrlands
inland (i kombination med symfoniorkester, skolkonserter,
kammarmusik, musikcaféer, pedagogisk verksamhet etc.)
och ett fyrtiotal turnéer med mindre musikteaterverk ofta
för barn och ungdom.

Stora konstnärliga framgångar parade med ett
publikfrämjande förankringsarbete har lett till att teatern i
dag är utomordentligt välbesökt och starkt efterfrågad. I
Umeå finns ett stort behov av fler föreställningar och på
många turnéorter önskar man sig fler gästspel med både
offentliga produktioner och operor för barn och ungdom.

Norrlandsoperan är i dag en ganska stor och
väletablerad musikteater, vars resurser tyvärr inte kan
utnyttjas i önskad omfattning.

Genom en organisatorisk förändring arbetar nu
Norrlandsoperan för att finna former som skulle öka dess
''verkningsgrad'' i hela Norrland. Förebilden finns i
Frankrike i ''Opéra du Rhin'', som är uppbyggd på en
operaensemble, en orkester och en dansensemble, som
fördelar sig i städerna Strasbourg, Colmar och Melhouse.
Genom samverkan sprids ett stort och rikt
musikteaterutbud till dessa orter, och genom ett sinnrikt
abonnemangssystem med bussresor når man publik från ett
mycket vidsträckt område.

På liknande sätt skulle man med ganska låga
investeringskostnader kunna etablera permanent
musikteaterverksamhet i några andra större städer i
Norrland, förslagsvis Sundsvall, Piteå och Östersund. En
samverkan mellan alla dessa Norrlandsoperagrenar skulle
kunna ge ett mycket större musikteaterutbud på alla orter,
en oöverträffad variation i utbudet och en helt annan
publikförankring i hela Norrland.

Dansteater i Sundsvall/Härnösand

I Sundsvall/Härnösand kan man bygga upp en liten
dansteaterensemble. Den skulle kunna producera två egna
produktioner årligen, men också samverka med de andra
städernas sångensembler t.ex. i musikalprojekt som kräver
både sångare, dansare och musiker. Sundsvalls
kammarorkester och Musik i Västernorrland är
intresserade av samarbete, men en dansteater arbetar också
bra med bandinspelad musik. Dekor och kostymer kan
eventuellt produceras i Teater Västernorrlands ateljéer. I
Härnösand har man redan inom sitt ''estetiska program''
engagerat Anneli Alhanko för att bygga upp en
danspedagogisk verksamhet. En dansteater kan ha sitt säte
i den ena eller andra kommunen. Intresset för projektet i
regionen är stort.

Kyrkoopera och tonsättarverkstad i Piteå

I Piteå finns intresse på Musikhögskolan för att inrikta
den nuvarande kyrkomusikerlinjen mot kyrkoopera. Här
finns en mycket rik, outforskad repertoar att botanisera i,
och mycket nyskriven musikdramatik att gestalta.

På kompositionslinjen vill man gärna utveckla en
tonsättarverkstad för operakompositörer. Man kan tonsätta
en operascen eller skriva en miniopera om 15--30 minuter.
Verken framförs i en gemensam föreställning. Man får en
försöksverkstad och ett skyltfönster för nya
operakompositörer.

Eleverna vid Musikhögskolan skall givetvis involveras i
projekten, men det är möjligt att några anställda
professionella sångare behövs som stomme i projekten.
Man har också anmält ett intresse av att involvera
ljudingenjörsutbildningen i projektet.

Barn- och ungdomsoperaensemble i Östersund

I Östersund diskuteras möjligheten att bygga upp en
liten ensemble för barn- och ungdomsoperaverksamhet. En
sådan ensemble kunde periodvis samarbeta med
Länsmusiken, periodvis kanske med inhyrda musiker.

Förutom sångare och dansare behöver varje ort ha en
liten administrativ och teknisk enhet. Men i alla tre fallen
rör det sig om små verksamheter med mindre än tio
helårsanställda. Samarbeten med lokala orkestrar, andra
fasta teatrar, ortens amatörer osv. är möjligheter, som varje
ensemble avgör själv.

Gästspelsutbytet mellan städerna

Det förutsätts att alla föreställningar som produceras
inom dessa fyra grenar av Norrlandsoperan gästspelar i alla
de fyra städerna.

Varje ort betalar den gästande ensemblens
turnékostnader, men genom permanent marknadsföring och
publikarbete på orten bestämmer man antalet
föreställningar, biljettpriser, avtal med hotell m.m. själv.

En utbyggnad som den ovan skisserade skulle alltså
kräva relativt små nya resurser, men skulle leda till en starkt
ökad spridning av musikteaterverksamheten i Norrland.
Varje stad skulle ju en gång i halvåret få se traditionell stor
opera, barnopera, dansteater och kyrkoopera. Sådan bredd
har ingen annan musikteater i världen, och dessutom skulle
operainstitutionen få en permanent operaverkstad för nya
kompositörer.

Genom ett skickligt utnyttjande av förutsättningarna i
dessa fyra städer och det musikteaterintresse som
Norrlandsoperan redan byggt upp under sin snart
tjugoåriga verksamhet skulle den göra skäl för
beteckningen svensk nationalscen i Norrland.

Vi anser att dessa planer för utbyggd operaverksamhet i
Norrland är mycket intressanta. Regeringen bör på lämpligt
sätt medverka till att de kan förverkligas.

Hemställan

Med hänvisning till det anförda hemställs

att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om möjligheten att utveckla
musikteaterverksamheten i Norrland.

Stockholm den 25 januari 1993

Georg Andersson (s)

Ewa Hedkvist Petersen (s)

Lena Boström (s)

Berit Andnor (s)

Sven Lundberg (s)

Bo Holmberg (s)

John Andersson (-)