Motioner i Andra Kammaren, N:o 192

Motion 1892:192 Andra kammaren

Motioner i Andra Kammaren, N:o 192.

t

N:o 192.

Af herr J. Anderson i Tenhult; om ändring i vilkoren för den
af Kongl. Maj.t i proposition till Riksdagen föreslagna
upplåtelse af mark till Visingsö församling.

, ‘ V i Gu '' liffv <''■''['' ’ ’• s i- ; v. HivKC. ''i i-i

Sedan Kongl. Maj:t uti en den 10 i denna månad afgifven proposition
föreslagit Riksdagen att medgifva, det Yisingsö församling må för anläggande
af begrafningsplats få tillösa sig af Yisingsö kronoplantering ett af tillförordnade
jägmästaren Ehnbom å karta affattadt område af 98 ar mot föreslagen
lösesumma, får jag med anledning af den kongl. propositionen och på
grund af följande förhållanden väcka denna motion.

Det är troligen ej alla Riksdagens ledamöter bekant, att Yisingsö
jemte betydligare områden på fastlandet från den 25 augusti 1561 till år
1681 utgjorde ett grefskap, som innehades af grefvarne Brahe, hvilka egnade
mycken uppmärksamhet och gjorde af enskild egendom stora uppoffringar för
att bereda de inom grefskapet boende alla de förmåner, som efter den tidens
uppfattning stodo att vinna.

Bland dylika må nämnas, att grefve Per Brahe på fastlandet vid
Yetterns strand anlade staden Grenna och dertill upplät flera hemman, som
fortfarande tillhöra staden. Och på Visingsö, der bemälde grefve hade sitt
residens, inrättade han ett gymnasium, från början afsedt endast för ynglingar
från grefskapet och särskilt till förmån för Yisingsö kyrkoförsamling. På
det att detta gymnasium för all framtid skulle kunna ega bestånd, gjorde han
flera donationer af honom tillhöriga afvelsgårdar och anslog en mängd fastigheter,
hvaraf de mest betydande skola här omnämnas.

Bih. till Uiksd. Prot. 1892. 1 Samt. 2 Afd. 2 Band. 45 Höft. (N:o 192). 1

2

Motioner i Andra Kammaren, N:o 192.

Den 12 mars 1647 donerade bemälde grefve till nämnda gymnasium,
hvilket vid den tiden inrättades, följande hemman:

inom Adélöf socken:

Mickelstorp, Ruden, Åskeryd, Sötåsa, Ingelsbo och Stötarp, hvartdera
ett helt mantal, samt Björstorp och Stenkilstorp, hvartdera 72 mantal;

inom Ödeshög socken:

Gumby, Tyrsabo, det förra 1, det senare 1/2 mantal, samt Haddåsen,
Smedstorp, Bodebol, Svinåsen, Hafrekullen och Glasfall, hvartdera af dessa
1 ''4 mantal, samt

inom Frinnaryd socken:

74 mantal Hull!; samtliga dessa hemman utgörande tillhopa 107
mantal, hvilka grefven sjelf köpt från kronan till frälse åren 1646 och 1647

Kort derefter förordnade grefven, att än flera hemman skulle tillhöra
bemälda läroanstalt, nemligen:

Boarp 2 mantal i Vireda socken, Ormestorp 1 mantal i Ölmestad
socken, Falbnäs 1 mantal i Jersnäs socken, Örserum 1/2 mantal i Grenna
socken och Blåshult 1 mantal i Daretorp socken, tillsammans 572 mantal.
Af dessa hemman stäldes mantal till organisten och 72 mantal till
kantorns lön vid Visingsö skola, »på det ungdomen på Visingsö skulle få
tillfälle lära sig att sjunga.»

För att än ytterligare befästa läroverkets bestånd på Visingsö och
öka gymnasielärarnes löner, gjorde grefven den 4 januari 1654 ytterligare
förordnanden, så att af hans »aflingegods» skulle följande hemman äfvenledes
tillfalla läroverket:

från Daretorpa gäll i Skaraborgs län:

Ulfstorp, Elgarås och Bragetorp, hvartdera 1 mantal; Nyskog, Qvillan,
Svenstorp, Villinge och Berg, hvartdera 1/2 mantal, samt Bråten och Hadelänga,
hvartdera mantal; samt

inom Småland:

Svalhult i Adelöf socken, som sedermera utbyttes mot Vettersmålen
1 mantal i Skärstad socken och Sparsryd 1/2 mantal i Ödestugu socken med
tydlig bestämmelse, att egendomarne »med hus och jord, torp och qvarnar
skulle njutas och behållas under scholan på Visingsö till evärdelig tid».

Vid ett senare testamente förordnade grefven, att i stället för det
aflägset liggande hemmanet Sparsryd skulle skolan bekomma 1/4 mantal

3

Motioner i Andra Kammaren, N:o 192.

Korsnäs i Yisingsö socken och 1/i mantal Lipparp i Frinnaryd socken. Äfven
dessa hemman hörde till grefvens »aflingsjord», och denna urkund innehöll
bestämmelse om, huru inkomsterna från sagda hemman skulle fördelas emellan
lärarne vid skolan och 12 inom Yisingsö församling födde ynglingar, som
ville studera och voro »duglige för musiken.»

Den 4 oktober 1673 förnyade grefven de förra donationerna på tillsammans
23V* mantal, hvartill kommer, »att grefvens hauptraan Jul. Lanzenfelt,
som i grefvens tjenst all sin välfärd förvärfvat, den 18 februari
1655 testamenterat scholan på Yisingsö allt sitt jordagods, sä vida hans
broderson, som på hans namn och nummer på svenska riddarhuset adopterats,
Henr. Lanzenfelt, barnlös med döden afginge. Ku hade detta skett, hvarföre
grefven i kraft af testamentet den 8 februari 1655 tilläde scholan» följande
Lanzenfeltska egendomar:

inom Flisby socken:

Torrsjö säteri 3 mantal, Råskog 2 mantal, Berg, Tofta, Sonarp, Sunnevånga
och Östra by, hvardera 1 mantal samt Gifvarp och Skulleryd,
hvardera V2 mantal;

inom Bredestads socken:

Öre, Ödarp och Ägersjö, hvartdera 1 mantal, Uddestorp 72 mantal
samt Gummarp, Öja, Fribjörnstorp och Djerfvarp, hvartdera V* mantal;

inom Bälaryd socken:

Svärdstorp och öja, hvartdera 1 mantal;

inom Rogberga socken:

Elmvik 1 mantal;

inom Båraryd socken:

Vika 1 mantal;

inom Våthult socken:

Mangarebod 1 mantal.

inom Hagebyhöga socken:

Aska säteri 3 mantal och

inom Viby socken:

Mureby 1 mantal eller tillsammans 25 mantal, som alla varit Lanzenfelts
enskilda egendomar.

4 Motioner i Andra Kammaren, Ko 192.

Läggas härtill de 231/4 mantal, som grefve Bralie af egna hemman
donerat, synes, att till gymnasiets underhåll voro anslagna 487* mantal, deribland
6 mantal säteri. Ben senare urkunden innehåller en mera fullständig
reglering af lönerna till alla vid skolan anstälde tjenstemän och betjente och
med afseende derå, att Lanzenfeltska egendomarne då tillföllo skolan, bestämdes,
att »ungdom utom grefskapet finge äfven här studera». »trefven
»implorerade» till slut Sveriges konungars milda och rättvisa försvar för
Scholan, som han (grefven) instaurerat och med underhåll af sin enskilda
aflingegods försörjt».

Gymnasieskolan, som var förlagd i midten på ön, hade så stora inkomster,
att der lemnades kostnadsfri undervisning till alla inom grefskapet
födde ynglingar, som ville begagna sig af densamma, och derutöfver till dem
af ynglingarne, som hade anlag för musik och sång. Skolan fortsatte sin
verksamhet till år 1681, då genom Karl XI:s reduktion grefskapet indrogs
till kronan tillika med alla de hemman, torp och qvarnar, som varit grefve
Brahes och Lanzenfelts enskilda aflirigefastigheter, men någon tid derefter
eller år 1692 förvandlades till ett kongl. gymnasium, som invigdes af domprosten
Widebeck jemte en kongl. trivialskola, och nya staten upprättades
den 7 januari samma år. Ben 11 maj 1696 återgaf bemälde konung till
skolan en del af de till kronan indragna hemmanen, hvilka varit grefve
Brahes och Lanzenfelts aflingejord med förklarande, att Visingsö skola fick
dessa hemman under titel af kongl. donation ad pios usus.

I Jönköping fans den tiden endast s. k. trivialskola, men deremot på
Visingsö både sådan skola och gymnasium, hvilket, då utom grefskapet födde
och boende ynglingar hade tillträde till skolan, medförde mycket stora fördelar
för befolkningen på bemälda ö.

Vid 1800 års riksdag framkom ledamoten i borgareståndet för Jönköpings
stad, J. H. Strömberg, med hemställan, »att gymnasium på Visingsö
och de derstädes af framlidne riksdrotset Per Brahe stiftade läroverk måtte
med tillhörande fonder förflyttas till Jönköping stad och med dervarande
trivialskola förenas». Efter det kanslikollegium, konsistorium i Vexiö, kanslergille!.
och kammarkollegium blifvit hörda, beslöt regeringen den 4 september
1811, att läroverket skulle förflyttas från Visingsö till Jönköping och att
Visingsö-fonden tillika med inkomsterna af de många donerade hemmanen
finge för skolan i Jönköping användas, och Visingsö värderika bibliotek
transporterades till läroanstalterna i stiftsstaden Vexiö.

Så vidt jag kunnat finna, blefvo invånarne på Visingsö, hvilken är
belägen inom mitt kommittentskap, aldrig tillfrågade om de ville afstå läroverket
och de förmåner, som de deraf hade. Inom kanslistyrelsen höjdes

5

Motioner i Andra Kammaren, N:o 192.

röster, som förklarade »att KongI. Maj:t icke egde ostridig rätt att till annan
ort förflytta denna Braheska undervisningsanstalt», men det skedde ändå. En
högt aktad författare, till hvilken svenska folket står i stor tacksamhetsskuld,
yttrar i ett af sina år 1846 utgifna verk: »Visingsö befolkning, för hvilken
hufvudsakligen denna undervisningsanstalt var inrättad, lär af all denna härlighet
ega qvar — en vanlig folkskola. Och Marg. Brahes klenodier och
Lanzenfelts donation ha också ansetts disponibla af konungamagten» — -—
»Sällan påträffar man lyckligtvis dylika afkylningsanstalter för den kärlek,

som för det allmännas gagn vill använda enskilda tillgångar» ----

»Sedan stiftets presterskap bifallit biskopens förslag, afflyttades boksamlingen
1838 till Yexiö. I Jönköping fann man presterskapets hörande i
detta mål passa i stycke till hela denna behandling i nittonde seklet af en
»evärdelig» donation från det sjuttonde seklet.» »Detta prof på vår tids
reformförmåga föranleddes af en borgar-riksdagsman J. H. Strömbergs förslag
vid riksdagen 1800. Han var ombud för Jönköping.»

Inkomsterna från Visingsö ansenliga skolegodsfond och inkomsterna
från de donerade hemmanen användas som lön till lärarne vid allmänna
läroverket i Jönköping, och staten lemnar endast lönefyllnad; det är alltså
statsverket, som får hufvudsakliga nyttan af grefve Brahes och Lanzenfelts
donationer till förlust och skada för befolkningen på oftanämnda ö.

Under sistlidet år ingick Visingsö församling till Kongl. Maj:t med
underdånig anhållan att, då ingen enskild persons fastighet gränsade till församlingens
kyrkogård, få af kronans intill liggande skogbärande mark utan
ersättning ett stycke jord till kyrkogårdens utvidgning. Då denna ansökning
ej syntes blifva bifallen, återstod för dem såsom enda utvägen att
underkasta sig markens inlösande, hvilken blifvit så högt uppskattad, att
köpesumman bestiger sig till omkring 325 kronor per tunnland.

Då emellertid Visingsö församling, med små och inskränkta egor och
en folkmängd af endast 1,120 personer, ej allenast på ofvan omnämnda sätt
mistat det för dem förmånliga läroverket, utan äfven vanligt statsanslag till
deras folkskola, och öns för evärdliga tider dem tillförsäkrade förmåner nu
egentligen komma statsverket till godo, anser jag det vara en billig gärd af
rättvisa, som vederfares dem, om de utan ersättning få tillträda den jordrymd
de behöfva. Jag får derför hemställa, att Riksdagen må besluta,

att Visingsö församling till utvidgning af sin kyrkogård
och begrafningsplats, å anvisadt ställe, får 98 ar
jord utan annan skyldighet än att för all framtid hålla
stängsel deromkring.

Bill. till liiksd. Frot. 1892. 1 Hand. 2 Afd, 2 Band. 45 Höft.

2

6 Motioner i Andra Kammaren, N:o 192.

Då den här ofvan omnämnda kongl. propositionen blifvit remitterad
till statsutskottet, torde denna motion äfven dit blifva hänvisad.

Stockholm den 24 mars 1892.

J. Anderson

från Tenhult.

Stockholm, Assoeiations-Boktryckeriet, 1892.