Motioner i Andra Kammaren, N:o 149

Motion 1896:149 Andra kammaren

Motioner i Andra Kammaren, N:o 149.

9

N:o 149.

Af herr L. Eriksson i Bäck, om ändrad lydelse af § 11 i kongl.

förordningen om kommunalstyrelse pa landet den 21
mars 1862.

Af statistiska centralbyråns berättelse för år 1892 rörande den
kommunala rösträtten finner man, att i allt för många kommuner de
stora fyrktalen helt och hållet beherska de mindre utan möjlighet för
de senare att göra sig gällande. Af landsbygdens 2,386 kommuner
är det 44, der en person ensam innehar mer än halfva fyrktalet, 596
personer innehafva hvar för sig mer än £, 1,966 personer innehafva
mer än -Ay, och 5,812 personer innehafva mer än ¥V af sina respektiva
kommuners hela fyrktal. Högsta fyrktalet på en hand utgjorde
enligt nämnda berättelse 48,114 fyrk. Äfven der högsta fyrktalet på
en hand inom ett helt län ej går högre än till 2,455 fyrk, finnas dock
266 personer, fördelade på 88 kommuner, som hvar och en har mer
än ¥V af sina kommuners hela fyrktal, hvilket i medeltal blir 3 stycken
inom hvar ''af dessa, och dock är det inom detta län endast 111 personer,
som hafva mer än 250 fyrk.

Vid sådant förhållande kan det ej blifva någon nämnvärd förbättring
att nöja sig med den anspråkslösa begränsning af den kommunala
rösträtten, som lagutskottet upprepade gånger föreslagit, Andra
Kammaren lika ofta antagit och Första Kammaren äfvenledes lika ofta
afslagit.

Fn annan grund måste således utfinnas för en kommunal rostig.
till ltiksd. Prof. 1896. 1 Sand. 2 Afd. 2 Band. 29 Höft. 2

10

Motioner i Andra Kammaren, N:o 149.

rättsreform, om den skall blifva tillräckligt kraftigt verkande. Det är
svårt att uttänka en dylik reform, som följer en allmän regel och är
fri från godtycke. Men detta är ej heller det vigtigaste, utan det är,
att den önskvärda reformen, i så hög grad som omständigheterna vid
dess genomförande tillåta, efter rättvisa och billighet afväger röstfördelningen
mellan innehafvare af de stora och de små fyrktalen och så
vidt möjligt utan att någondera parten derpå blifver lidande. De hittills
föreslagna begränsningarna A, TV eller af kommunens hela fyrktal
hafva alla det felet, att de verka olika i olika kommuner på samma
fyrktal. Men för att en rösträttsreform skall hafva någon utsigt att
blifva tillfredsställande, verksam och beståndande, måste den vara afpassad
så, att den verkar lika på samma fyrktal öfverallt i landet och
på samma gång tillbörligt minskar de stora fyrktalens herravälde öfver
de små. Då emellertid i kommuner med relativt låga fyrktal ej något
så kalladt. fyrkvälde af någon betydenhet torde förekommit, anser jag
att fyrktal till och med 100 bör bibehållas vid sitt fulla röstetal; hvarefter
ingen ökning förekommer upp till 131 fyrk. Denna fyrkklass af
30 fyrk ökas med 10 för att utgöra nästa fyrkklass upp till 171 fyrk,
och erhålles derför 120 röster. Denna sista fyrkklass af 40 fyrk ökas
också med 10 för att utgöra nästa klass upp till 221 fyrk och motsvarar
då 140 röster o. s. v.. Hvarje röstklass utgöres af 20 röster,
och till föregående fyrkklass läggas 10 fyrk för att bilda efterföljande
klass, hvarigenom åstadkommes en progressiv ökning af det verkningslösa
fyrktalet.

På grund af hvad jag nu anfört, får jag vördsamt föreslå,

att Riksdagen för sin del måtte besluta, att §
11 i kongl. förordningen om kommunalstyrelse på
landet den 21 mars 1862, sådan denna § lyder i kongl.
förordningen den 26 oktober 1888, måtte få följande
förändrade lydelse:

8 11.

Röstvärdet skall beräknas efter det en hvar röstegande
åsätta fyrktal enligt nedanstående tabell. Från
och med 1 till och med 100 fyrk en röst för hvarje
fyrk.

11

Motioner i Andra Kammaren, N:o 149.

Från och med 101 till

11	131
11	171
11	221
11	281
11	351
V	431
11	521
11	621
11	731
11	851
11	981
11	1121
11	1271
V	1431
’!	1601
11	1781
11	1971
11	2171
11	2381
11	2601
11	2831
11	3071
11	3321
11	3581
11	3851
11	4131
11	4421
11	4721
11	5031
11	5351
Ii	5681
11	6021
1)	6371
11	6731
.-1	7101
11	7481
11	7871
11	8271
11	8681

och med 130 fyrk 100

„ 170 „ 120

„ 220 „ 140

„ 280 „ 160

„ 350 „ 180

„ 430 „ 200

„ 520 „ 220

„ 620 „ 240

„ 730 „ 260

„ 850 „ 280

„ 980 „ 300

„ 1120 „ 320

„ 1270 „ 340

„ 1430 ,, 360

„ 1600 „ 380

„ 1780 „ 400

„ 1970 „ 420

„ 2170 „ 440

„ 2380 „ 460

„ 2600 „ 480

„ 2830 „ 500

„ 3070 „ 520

„ 3320 „ 540

„ 3580 560

„ 3850 „ 580

4130 „ 600

„ 4420 „ 620

„ 4720 „ 640

,, 5030 ,, 660

,, 5350 ,, 680

„ 5680 „ 700

„ 6020 „ 720

„ 6370 „ 740

„ 6730 „ 760

„ 7100 „ 780

„ 7480 „ 800

„ 7870 „ 820

„ 8270 „ 840

,, 8680 „ 860

„ 9100 „ 880

röster

ii

ii

11

ii

ii

ii

>1

11

11

11

11

11

11

11

V
11
11
11
11
11
1)

11

>i

V
11
11
11
?!

11

11

11

11

11

11

11

11

11

11

Motioner i Andra Kammaren, N:o 149.

F

rån och med 9101 till och med 9530 fyrk 900 röster

ii

i»

»i

ii

v

9531

9971

10421

10881

11351

ii

ii

ii

n

ii

9970 „ 920 „

10420 „ 940 „

10880 „ 960 „

11350 „ 980 „

12000 „ 1000 „

För öfver 12,000 fyrk sker ingen höjning af rösttalet.

Om remiss till lagutskottet anhålles.
Stockholm den 28 januari 1896.

Lavs Eriksson.