Momsbefrielse för kondomer

Motion 1993/94:Sk644 av Hans Göran Franck m.fl. (s)

av Hans Göran Franck m.fl. (s)
Försöken med subventionerade p-piller visar att
aborttalen i aktuella åldersgrupper går ner. I Solna där
kvinnor upp till 23 år erbjöds subventionerade p-piller
under ett och ett halvt år minskade aborterna med 30 %.
Erfarenheter 
från andra håll är likartade. Dessa försök
kommer säkerligen att utvidgas. Landstingen kan
konstatera att projekten är ekonomiskt lönsamma och den
mänskliga vinsten att slippa genomgå abort p.g.a. oönskad
graviditet är ännu större.
Hittills har tolv län infört subventionering av p-piller i
hela länet, tills vidare eller under en begränsad period.
Utöver dessa län har nio andra områden, kommuner eller
delar av län, infört subventionering. Subventioneringen
riktar sig till tonåringar och i enstaka fall till ungdomar upp
till 24 år.
P-piller skyddar effektivt mot graviditet men ger inget
skydd mot sexuellt överförbara sjukdomar. Därför borde p-
pilleranvändning alltid kombineras med kondom eftersom
en sexuellt överförbar sjukdom kan ha precis lika stor
skadeverkan på hälsan som en oönskad graviditet. Men det
är knappast realistiskt att få ungdomar att använda dubbla
skydd, och för många framstår den oönskade graviditeten
som en mer påtaglig risk än sjukdomar. Därtill kommer att
subventionerade p-piller blir en mycket billigare
preventivmetod än kondom.
Klamydia, som under senare år varit den mest spridda
sexuellt överförda sjukdomen, infördes i smittskyddslagen
1988. Anmälda fall enligt lagen är för 1988 23 878, 
för 1989 29 319, 
för 1990 26 767, 
för 1991 20 986, 
för 1992 17 081 
och preliminärt för 1993 14 897. 
Kondylom och herpes hör inte till smittskyddslagen
och därmed finns ingen statistik över dessa sjukdomar.
Kondylom är nu vanligare förekommande än klamydia.
Beräkningar visar att under innevarande år kommer ca 30 000 
personer att nysmittas med något av förekommande
kondylomvirus. en del av dessa virus kan bidra till
uppkomst av cellförändringar, dvs. cancer på
livmodertappen och på penis.
För att motverka att sexuellt överförbara sjukdomar
ökar, bör kondomen i större utsträckning användas som
männens preventivmedel. När larmet om aids slog igenom
i samhället 1986 steg kondomanvändningen kraftigt. Det
höll i sig bara i två år, därefter minskade användningen åter.
Från 1991 till 1993 är minskningen ca 5 %. 
Trots minskning i kondomanvändningen så finns det
dokumenterat i olika undersökningar om ungdomar och
sexualitet att inställningen till kondom som preventivmedel
har blivit mer positiv under de senaste åren. Minskningen
av kondomanvändningen tycks ha andra orsaker än en
negativ inställning till kondommetoden som sådan.
Samhället subventionerar på olika sätt kvinnliga
preventivmedel. Spiral och pessar är helt gratis och
subventioneringen av p-piller till unga kvinnor ökar. Den
nya hormonspiralen kostar 600 kronor men kvinnan betalar
bara 120 kronor.
Det finns en uppenbar risk att samhällets
subventionering av kvinnliga preventivmetoder förstärker
uppfattningen att det är kvinnan som skall ansvara för
preventivmetoden. Därtill kommer risken för ökning av
sexuellt överförbara sjukdomar eftersom inga av nuvarande
preventivmetoder för kvinnor skyddar mot sjukdomar.
En väg att stärka det manliga preventivmedlet är att
slopa momsen på kondomer. Dels skulle det innebära en
betydande nedsättning av priset, dels skulle det vara en
signal om att mannens preventivmedel är lika viktigt som
kvinnans.
Ca 20 miljoner kondomer förbrukas under ett år. Detta
motsvarar en kostnad av 100 miljoner kronor. En total
momsbefrielse skulle medföra en kostnad för statsbudgeten
på ca 20 miljoner kronor. Samhällets vinster kan inte
beräknas lika lätt, men en ökad kondomanvändning
minskar samhällets utgifter för sjukvård för behandling av
sexuellt överförbara sjukdomar, infertilitetsutredningar, in
vitro-fertilisering och aborter. Som exempel kan nämnas att
kostnaden för en assisterad befruktning, IVF, beräknas till
25 000--30 000 
kronor.
Det har även förekommit förslag om ökad
gratisutdelning av kondomer. En del ungdomsmottagningar
och skolsköterskor delar ut kondomer motsvarande ett
årligt värde på ca 10 miljoner kronor. Nackdelar med stor
gratisutdelning är att kondomerna tas ur sin förpackning
och ibland kan förvaras på ett sätt som ökar risken för
skador på kondomen. Gratisutdelningen når inte alltid rätt
målgrupp och därmed innebär inte gratisutdelade
kondomer att de också används.

Hemställan

Med hänvisning till det anförda hemställs
att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om att förslag bör framläggas om att
momsbefria kondomer.

Stockholm den 25 januari 1994

Hans Göran Franck (s)

Björn Ericson (s)

Ines Uusmann (s)
Ärendet är avslutat Motionskategori: - Tilldelat: Skatteutskottet

Händelser

Inlämning: 1994-01-25 Bordläggning: 1994-02-08 Hänvisning: 1994-02-09

Motioner

Motioner är förslag som riksdagens ledamöter har lämnat till riksdagen.

Yrkanden (2)