Minskad köttkonsumtion

Motion 2004/05:MJ277 av Sven-Erik Sjöstrand m.fl. (v)

av Sven-Erik Sjöstrand m.fl. (v)

Förslag till riksdagsbeslut

  1. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som i motionen anförs om att ett samlat nationellt program för hur konsumtionen av kött kan minska i Sverige tas fram.

  2. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som i motionen anförs om att Sverige kraftfull bör verka för att EU:s subventioner till animalieindustrin minskar.

  3. Riksdagen begär att regeringen i EU initierar ett utredningsarbete i syfte att med hjälp av miljöavgifter stimulera en minskad köttkonsumtion.

  4. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som i motionen anförs om att utreda hur den offentliga sektorn skall kunna verka för en minskad användning av köttprodukter och en ökad användning av vegetabiliska produkter i enlighet med miljömålskommitténs betänkande.

Köttproduktion är resursslöseri

Varje år produceras 1,8 miljarder ton spannmål. Det är precis så att det räcker till för att föda hela jordens snabbt växande befolkning. Inget större överskott medges. Men spannmålskonsumtionen är mycket ojämlikt fördelad. I det rika väst konsumerar vi flera gånger mer vegetabilier än vad man gör i de fattiga länderna.

Den främsta orsaken till detta är att den största delen av våra vegetabilier används till foder för djuruppfödning. I Sverige går så mycket som två tredjedelar av spannmålsproduktionen till foder. Globalt är det ca en tredjedel som används som djurfoder. Enligt Naturvårdsverkets rapport "Det framtida jordbruket" (1997) går det åt 4,5 kilo vegetabilier för att producera ett kilo fläskkött. För ett kilo nötkött krävs nio kilo.

Sambandet är likartat när det gäller vattenförbrukningen. För att producera ett kilo vegetabilier krävs mellan 400 och 3 000 liter vatten, medan kycklingkött kräver 6 000 liter och nötkött 15 000 liter eller mer, enligt rapporten "More Nutrition Per Drop" (2004, sid 21). Rapporten har finansierats av regeringen och presenterades vid den årliga internationella vattenkonferensen i Stockholm, arrangerad av Stockholm Water Institute i augusti i år.

Man konstaterar också att stora delar av världens vattenbrist har att göra med en överanvändning inom livsmedelsproduktionen och att det krävs stora förändringar i livsmedelsproduktion och livsstil. Man är oroad över att den ökande konsumtionen av animalier kommer att leda till ännu hårdare konkurrens om världens sötvatten - och därmed till ännu fler och värre internationella miljökonflikter.

Köttproduktionens lokala miljöeffekter är ett annat skäl till att minska den intensiva djuruppfödningen. Jordbruket som sådant och inte minst köttproduktionen är en av de främsta källorna till kväve- och fosforutsläpp, som bland annat leder till övergödning och utarmade marina miljöer. Utsläpp av försurande ammoniak samt växthusgaserna metan och dikväveoxid är andra allvarliga miljöproblem som är direkt relaterade till intensiv djuruppfödning. Köttproduktion är också mer energikrävande än vegetabilisk produktion.

Det är av dessa orsaker Vänsterpartiet vill verka för en minskad köttproduktion inom jordbruket. Vi bidrog därför till att detta togs upp inför FN:s miljökonferens i Johannesburg. I rapporten "Utrota svälten" (SOU: 2002:75), som skulle ligga till grund för den svenska hållningen inför toppmötet, konstateras det bland annat: "Med ökad efterfrågan på animalier ökar i sin tur efterfrågan på fodergrödor, vilket skapar en konkurrens med de fattigas efterfrågan på spannmål."

Köttkonsumtionen ökar - miljöbelastningen och miljöorättvisorna ökar

Men utvecklingen går inte mot en minskad köttkonsumtion. Tvärtom; sedan 1950 har världens totala produktion av kött femfaldigats. Det senaste decenniet har inte varit något undantag. Några framstående jordbruksforskare hävdade för några år sedan att den kraftigt ökande efterfrågan på animaliska produkter är den stora "revolutionen" inom jordbruksområdet.

I de länder där efterfrågan ökar starkast finns också en stor risk för att en allt större del av den skördade spannmålen kommer att användas till foder istället för direktkonsumtion. Denna trend kan gynna ett fåtal kapitalstarka, men knappast den största delen av befolkningen som inte kommer att ha råd att konsumera de dyra animaliska produkterna. Att minska köttkonsumtion i högkonsumerande länder är följaktligen också en fråga om internationell rättvisa - att man inte överskrider sitt givna miljöutrymme på bekostnad av andras utrymme.

Konsumtionen av kött skiljer sig ocksååt mellan länder av bl.a. kulturella och historiska skäl. Vi vill framförallt påverka köttkonsumtionen i de rika länder som har en mycket hög köttkonsumtion och där ökningen av köttkonsumtionen fortsätter, som t.ex. Sverige.

Överdriven köttkonsumtion bidrar till sämre folkhälsa

Det är vetenskapligt fastslaget att överdriven köttkonsumtion leder till hälsoproblem. En mer vegetabilisk konsumtion skulle minska mängden av hjärt- och kärlsjukdomar och motverkar vissa cancerformer. Risken för fetma skulle också minska.

Miljöanpassad jordbruksproduktion

Det finns flera konkreta och förhållandevis enkla åtgärder som kan vidtas för att minska konsumtionen av animaliska produkter. Första åtgärden bör vara att regeringen får i uppdrag att ta fram ett samlat nationellt program för minskad köttkonsumtion. En grundläggande åtgärd i detta ska vara information och utbildning i livsmedelsfrågor - utifrån ovannämnda perspektiv. Detta ska ges regeringen till känna.

Ett första mål i ett samlat program för minskad köttkonsumtion är att hejda ökningen av köttkonsumtionen. Detta mål ska kombineras med övriga miljömål som finns inom jordbrukspolitiken. Det är viktigt att bevara öppna landskap och bibehålla naturvårdsvärden liksom kulturvärden. Bland annat av dessa skäl bör ett program för att minska köttkonsumtionen i ett inledningskende till övervägande del inriktas mot att minska konsumtionen av konventionellt producerat fjäderfä och gris. En produktion som oftast sker inomhus och som inte har någon positiv inverkan på miljön. Konsumtionen och produktionen av idisslare som tar tillvara gräs och grovfoder från marker som inte kan användas till annan livsmedelsproduktion ska inte påverkas.

Att minska EU:s jordbrukssubventioner, där stora delar går till foderproduktion, interventionsköp samt djur- och slakttransporter, skulle vara en effektiv åtgärd. Köttet skulle sannolikt bli dyrare och därmed skulle köttkonsumtionsökningen hejdas. Riksdagen bör verka för att regeringen fortsätter att driva ett slopande av stora delar av EU:s jordbrukssubventioner. Detta ska ges regeringen till känna.

En annan strategi är att lägga en miljöavgift på de vegetabilier som används till djuruppfödning, såsom föreslaget av Robert Goodland med en s.k. Food conversion efficiency tax (Ecological Economics 23/1997). Vegetabilier för direktkonsumtion skulle då bli billigare, medan köttet får kosta mer genom att fodret blir dyrare. Även andra ekonomiska styrmedel kan vara möjliga, t.ex. miljöbonus till vegetabilisk produktion. Riksdagen ska ge regeringen i uppdrag att initiera ett utredningsarbete i EU i syfte att med hjälp av miljöavgifter stimulera en minskad köttkonsumtion. Detta ska ges regeringen till känna.

Ytterligare ett sätt att minska den stora köttkonsumtionen är att styra efterfrågan via den offentliga upphandlingen. I miljömålskommitténs betänkande "Framtidens miljö" (SOU 2000:52) föreskrivs i kapitel 24 just en sådan inriktning, att den offentliga sektorn i sin upphandling bör eftersträva en minskad konsumtion av köttprodukter och främja en ökad vegetarisk konsumtion. Hittills förefaller den inriktningen inte ha fått något genomslag. Riksdagen ska därför begära att regeringen tydliggör och anger på vilka sätt man kan stödja till exempel kommuner och landsting för att de ska kunna bidra till minskad köttkonsumtion. Detta ska ges regeringen till känna.

Stockholm den 24 september 2004

Sven-Erik Sjöstrand (v)

Rossana Dinamarca (v)

Owe Hellberg (v)

Kjell-Erik Karlsson (v)

Sten Lundström (v)

Tasso Stafilidis (v)

Karin Thorborg (v)

Ärendet är avslutat Motionskategori: Fristående motion Tilldelat: Miljö- och jordbruksutskottet

Händelser

Inlämning: 2004-10-05 Hänvisning: 2004-10-14 Bordläggning: 2004-10-14

Motioner

Motioner är förslag som riksdagens ledamöter har lämnat till riksdagen.

Yrkanden (4)