Minnesdag tillägnad kommunismens offer

Motion 2021/22:66 av Björn Söder (SD)

Ärendet är avslutat

Motionskategori
Fristående motion
Tilldelat
Konstitutionsutskottet

Händelser

Inlämnad
2021-09-21
Granskad
2021-09-22
Hänvisad
2021-10-14

Motioner

Motioner är förslag som riksdagens ledamöter har lämnat till riksdagen.

PDF
DOCX

Förslag till riksdagsbeslut

  1. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att en svensk minnesdag tillägnad kommunismens offer bör införas och tillkännager detta för regeringen.
  2. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att regeringen ska ta initiativ inom Förenta nationerna för att initiera en global minnesdag för kommunismens offer i likhet med Förintelsens minnesdag och tillkännager detta för regeringen.

Motivering

Den 27 januari 1945 befriades förintelselägret Auschwitz-Birkenau. Sedan 1999 har den 27 januari varit en svensk nationell minnesdag för Förintelsens offer, och 2005 deklarerade FN denna dag som internationell minnesdag. Sedan dess samlas varje år människor över hela världen i en manifestation för att hedra minnet av alla som mördades under Förintelsen.

Men det är inte bara nationalsocialismen som skördat miljontals människoliv. En annan socialistisk ideologi som orsakat miljontals offer är kommunismen. Trots att kommunismen skördat fler människoliv (man räknar mellan 63 och 93 miljoner människor) än nationalsocialismen har detta fått avsevärt mindre uppmärksamhet och de som fallit offer för denna avskyvärda ideologi har inte hedrats på samma sätt.

Både nationalsocialism och kommunism är totalitära ideologier som bör förpassas till historiens skräphög. Skillnaden mellan dessa ideologier är bara grader i helvetet. Trots detta har det visat sig att svenska ungdomars kunskaper om kommunismens, till skillnad från nationalsocialismens, illgärningar är mycket bristfälliga. Till exempel visade en Demoskopundersökning från Upplysning om kommunismen, UOK, 2007 att 90 procent av de svenska ungdomarna då inte kände till Sovjetkommunismens gulag­läger. 95 procent kände däremot till nazisternas dödsläger Auschwitz. En femtedel av de unga trodde att inga alls eller färre än tio tusen människor hade mördats under kommunistregimer. Sedan undersökningen gjordes har dock grundskolans läroplan ändrats och enligt den skall elever läsa om ”båda världskrigen, deras orsaker och följder. Förtryck, folkfördrivningar och folkmord. Förintelsen och Gulag”.

Enligt förordningen (2007:1197) med instruktion för Forum för levande historia har Forum för levande historia till uppgift att vara ett nationellt forum som ska främja arbete med demokrati, tolerans och mänskliga rättigheter med utgångspunkt i Förintelsen. Myndigheten har särskilt till uppgift att informera om Förintelsen och kommunismens brott mot mänskligheten. Myndigheten ska sträva efter att stärka människors vilja att aktivt verka för allas lika människovärde. Myndigheten ska bl.a. bedriva utåtriktad verksamhet med inriktning på kunskap, kultur och utbildning. Verk­samheten ska bedrivas i nära kontakt med pågående forskning, andra kultur- och utbildningsinstitutioner samt myndigheter, organisationer och föreningar vars verk­samhet rör liknande frågor.

I Sveriges riksdag sitter Vänsterpartiet invalt. 1990, efter Sovjetunionens fall, valde partiet att stryka ”kommunisterna” ur sitt partinamn. Att strykningen snarare hade med kosmetik än verkligt avståndstagande från kommunism att göra har stått klart efter att partiet haft både partiledare och andra företrädare som fortsatt kalla sig för kommunist­er. Så sent som i januari 2021 antog partiets ungdomsförbund, Ung Vänster, ett nytt principprogram, i vilket man skriver: ”Vårt mål är ett klasslöst samhälle, fritt från för­tryck – ett kommunistiskt samhälle”.

Det är uppenbart att skolan misslyckats i att lära ut om kommunismens brott mot mänskligheten då ett helt ungdomsförbund till ett riksdagsparti fortfarande kan dras till denna avskyvärda ideologi.

Den 30 mars 2021 uttalade Sveriges statsminister Stefan Löfven i Dagens Nyheter att ”jag har aldrig uppfattat att VPK inte stod upp för demokratin”. Uttalandet vittnar om djup okunskap om Vänsterpartiets historia och dess nära kopplingar till och sam­arbeten med kommunistiska diktaturregimer i framför allt Sovjetunionen, Kina, Nord­korea och Östtyskland. Men uttalandet är också ett hån mot alla de tiotals miljoner människor som fallit offer för avskyvärda handlingar i kommunismens namn.

Riksdagens konstitutionsutskott har vid tidigare behandlingar av motionens innehåll ansett att det får ankomma på Forum för levande historia eller andra berörda institu­tioner att avgöra hur man ska informera och påminna om kommunismens brott mot mänskligheten.

Samma hänvisning gör kultur- och demokratiministern i sitt svar på en skriftlig fråga (2020/21:1916) om varför regeringen i sitt demokratiarbete inte har infört en svensk minnesdag tillägnad kommunismens offer.

Den politiska viljan från riksdagens majoritet och regeringens företrädare om att upplysa om kommunismens illgärningar har hittills med andra ord varit ganska loj. Detta trots att det fortfarande, i framförallt Asien, lever hundratals miljoner människor under kommunismens förtryck.

Med samma politiska viljekraft som visats när det gäller nationalsocialismens ill­gärningar, borde riksdagen också visa att man står upp mot kommunismens illgärningar genom att införa en svensk minnesdag tillägnad kommunismens offer. Den 9 november 1989 föll Berlinmuren, som var en av de främsta symbolerna för kommunismens för­tryck i Europa. Men nya generationer måste ständigt påminnas om det lidande kommunismen orsakat och fortfarande orsakar.

Regeringen bör även ta initiativ inom Förenta nationerna för att initiera en global minnesdag för kommunismens offer i likhet med Förintelsens minnesdag.

 

 

Björn Söder (SD)

 

 

Yrkanden (2)

  • 1.
    Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att en svensk minnesdag tillägnad kommunismens offer bör införas och tillkännager detta för regeringen.
    Behandlas i
    Konstitutionsutskottet
    Betänkande 2021/22:KU25
    Utskottets förslag
    Avslag
    Kammarens beslut
    Avslag
  • 2.
    Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att regeringen ska ta initiativ inom Förenta nationerna för att initiera en global minnesdag för kommunismens offer i likhet med Förintelsens minnesdag och tillkännager detta för regeringen.
    Behandlas i
    Utrikesutskottet
    Betänkande 2021/22:UU1
    Utskottets förslag
    Avslag
    Kammarens beslut
    Avslag

Behandlas i betänkande (2)

Intressenter

Motioner

Motioner är förslag som riksdagens ledamöter har lämnat till riksdagen.