Miljöpolitiken

Motion 1988/89:Jo962 av Lars Werner m.fl. (vpk)

Observera att dokumentet är inskannat och fel kan förekomma.

Motion till riksdagen
1988/89:Jo962

av Lars Werner m.fl. (vpk)
Miljöpolitiken

Mot.

1988/89

Jo962-966

Miljöpolitik för en hållbar utveckling

Sverige har en stark och medveten miljöopinion.

- Valresultatet 1988 visar störst framgångar för de partier som arbetat fram
de radikalaste förslagen för att förbättra miljön.

- Det är viktigt att kartlägga olika miljöhot; det är lika viktigt att analysera
de grundläggande orsaker som finns bakom hoten och miljöförstöringen.

Miljöpolitik är en fråga om makt

Ytterst handlar det om fördelningen av jordens resurser. Först när den
ekonomiska utvecklingen inriktas på människornas hälsa och på sociala,
kulturella och ekologiska värden kan den pågående destruktiva ”utvecklingen”
brytas.

Människornas uppror mot rovdrift och förtryck är den viktigaste förutsättningen
för en bättre ordning. De ekonomiska maktgrupper som styr har
aldrig självmant ändrat attityd. Striden mot det etablerade har varit och är
fortfarande en livsnödvändighet. I dag handlar det också om en kapplöpning
med tiden - vi vet att ekologiska system kollapsar. Algblomningen och
säldöden sommaren 1988 är en bekräftelse på detta.

FN-kommissionen för miljö och utveckling talar om en ”hållbar utveckling”
i sin rapport. I ett globalt perspektiv menas med detta en utveckling som
tillfredsställer dagens behov utan att ödelägga kommande generationers
behov. Rättfärdighetens tema går som en röd tråd genom innehållet,
begreppet ”hållbar utveckling”. Där är det situationen för världens mest
utsatta som måste bestämma villkoren. En ”utveckling” som inte tillfredsställer
mänskliga behov och förväntningar är inte en hållbar utveckling.
Detta betyder i sin tur genomgripande förändringar av ekonomi och
samhälle. Med rapportens egna ord:

Hållbar utveckling är kort sagt en förändringsprocess, där utnyttjande av
resurser, investeringar, teknologisk utveckling och institutionella förändringar
alla är i harmoni med varandra och säkrar både den omedelbara och
framtida potentialen för att täcka mänskliga behov och förväntningar.

Regeringens budgetförslag på olika områden har en helt annan inriktning än
Brundtland-rapporten. Inget tyder på att finansministern och hans regeringskollegor
ens har diskuterat rapporten. De genomgripande förändringar av
ekonomi och samhälle som regeringen vill driva igenom går i motsatt och

1 Riksdagen 1988/89. 3 sami. NrJo962 — 966

nyliberal riktning. I denna motion behandlas miljöpolitiken principiellt.
Särskilda sakfrågor behandlas i separata motioner.

Miljölagstiftningen m.m.

Miljörättvisa kan aldrig byggas på ekonomisk makt. Därför måste rättssäkerheten
innebära att det finns klara och bindande regler som omfattar olika
verksamheter. Vid prövning av en produktion skall samhällsnyttan vägas
mot skadan. Detta skall göras fortlöpande när det gäller redan etablerade
företag samt vid tillståndsgivning för nya anläggningar och den verksamhet
som där planeras.

- Vpk föreslår att lagstiftningen ändras så att miljökrav på bl.a. företag i
första hand styrs av vad naturen tål, inte av vad som betraktas som
tekniskt möjligt och ekonomiskt rimligt för företagen. Endast så kan
samhället främja en hållbar utveckling i linje med FN-kommissionens
krav. En ändring av miljöskyddslagen kan tillgodose kravet.

- Vpk föreslår att kommunerna ges betydande resurser för att kunna leva
upp till sitt ansvar i tillsynsarbetet. Regeringen måste därför återkomma
med förslag som tillgodoser samtliga kommuners behov av nya tjänster
för detta ändamål.

- Vpk föreslår att straffen för miljöbrott skärps. Det får inte vara så att
miljöbrott endast undantagsvis beivras eller att påföljden även för
allvarliga och avsiktliga utsläpp endast blir dagsböter. Det måste bli
kännbara straff för företag och enskilda att förstöra livsmiljön.

- Vpk föreslår att rättshjälp till enskilda ”miljöoffer” skall återinföras för
att möjliggöra ersättning i civilrättsliga processer.

- Vpk föreslår att miljöorganisationer skall få rätt att överklaga koncessionsnämndsbeslut.
Som för fackliga organisationer bör det gälla som en
rättighet även för lokalorganisationer.

- Vpk föreslår att koncessionsnämnden förstärks med fler miljösakkunniga
personer.

- Vpk föreslår att samhället gör en massiv och omedelbar insats för att få
fler utbildade miljöjurister.

Havsföroreningar och övergödning

”Är ej vattnet för alla gemensamt?

Icke till enskilt bruk naturen skapade solen,
luften ej heller, ej vattnets våg;
det är skänkt åt oss alla.”

(Ur Ovidius Metamorfoser)

Åtgärder mot havsföroreningar

Sommaren 1988 drabbades haven av omfattande akuta katastrofer, som en
effekt av mångåriga miljöförsummelser. I samband med detta avslöjades
skrämmande brister när det gäller resurser för den marina forskningen och
övervakningen. Det är inte tillräckligt att, som regeringen, anslå ett

Mot. 1988/89

Jo962

2

engångsbelopp för att komma till rätta med bristerna. Det behövs en
långsiktig resursförstärkning.

- Vpk föreslår att anslaget till Åtgärder mot havsföroreningar utökas med
30 milj. kr. för 1989/90.

Förutom satsningar på forskning om föroreningar m.m., krävs det nu
omedelbara åtgärder mot övergödningen på olika områden. Ett område som
måste angripas är de kommunala reningsverken. Insatser som måste till för
att bl.a. uppfylla planen för kvävereduktion vid kustkommunernas avloppsreningsverk
(minst 50% reduktion till 1995) betyder omfattande investeringar.
Trots detta har regeringen inte anslagit några pengar i årets budgetproposition.

- Vpk föreslår att naturvårdsverket får i uppdrag att ta fram en plan för hur
denna minskning av kväveutsläppen skall genomföras samt att regeringen
utarbetar ett förslag till statsbidragsregler för kommunala projekt som
följer nämnda plan. Se särskild motion om Förbättrad kvävereduktion i
avloppsreningsverk.

Skogs- och jordbruk

Av de totala utsläppen av kväve till Östersjön beräknas 60% komma från
skogsmark. Räknat per hektar är utsläppen från jordbruket mycket större,
men eftersom skogsmarken täcker så stora arealer blir den totala andelen
mycket stor. Hur skogen brukas spelar stor roll för kväveläckagets storlek.

Naturvårdsåtgärder i jordbruket

Jordbruket ger upphov till många miljöproblem. Genom förändrade brukningsmetoder
har flora och fauna utarmats. Åtgärder för att bevara ett
varierat odlingslandskap är nödvändiga. Jordbruket har ålagts en rad
begränsningar för att minska läckaget av framför allt närsalter. Det är därför
av största vikt att effektivt kontrollera om dessa åtgärder får det avsedda
resultatet. Vi föreslår därför utöver vad regeringen föreslagit 13 milj. kr.
under anslaget B6.

När det gäller skogs- och jordbruk i övrigt föreslår vpk en rad kraftfulla
åtgärder, vilket redovisas i särskilda motioner.

Industriell verksamhet

När det gäller tekniker för att minska utsläpp, ta hand om miljöfarligt avfall
och förändra processer så att miljöproblem ej uppstår, så går utvecklingen
snabbt. Det är därför inte acceptabelt att industrier får verka under
miljövillkor, som i förhållande till vad som nu är möjligt, är för låga. Alla
industrier som släpper ut stabila kemiska föreningar eller andra med
miljöfarliga ämnen skall därför få sina villkor omprövade inom fem år.
Kraven bör därvid ställas så att större hänsyn kan tas till den snabba
utvecklingen av teknik.

SAK AB, som nu är slutstation för mycket miljöfarligt avfall, skall ses över.
Svar på följande frågor måste ges: Hur stor del av det miljöfarliga avfallet
kommer till SAK AB? Vart tar resten vägen? Hur ser det framtida behovet av

Mot. 1988/89

Jo962

3

1* Riksdagen 1988189. 3sami. NrJo962 - 966

omhändertagande ut? Räcker SAKABrs kapacitet? Vilka utsläpp ger
SAKAB självt upphov till?

Klorutsläpp

Klorutsläppen från den svenska massaindustrin måste upphöra. De senaste
årens snabba utveckling av teknik för rening och minskat användande av
blekta pappersprodukter gör det fullt möjligt att helt upphöra med utsläpp av
klorerade organiska föreningar senast 1995. Blekt hushållspapper och
toalettpapper bör omedelbart förbjudas.

Vallvik en mönsteranläggning

Staten är genom NCB dominerande ägare till Vallvik pappersmassefabrik.
Staten bör utnyttja sitt ägande till att göra Vallvik till en mönsteranläggning.
Dels genom att upphöra med tillverkning av klorblekt massa, dels genom att
konstruera ett slutet system för blekeriet.

Vägtrafiken

Vägtrafiken är huvudorsak till att våra hav håller på att dö. Med nuvarande
politik kommer den mängd kväve som deponeras på ytan av Öresund,
Kattegatt och Skagerack att öka från ca 88 000 ton/år till ca 97 000 ton år 2000.
75% av kvävetillförseln skulle då ha alstrats genom trafiken. I dag svarar
dessutom bilarna för 40% av alla koldioxidutsläpp, som bidrar till globala
förändringar av klimatet. Till detta kommer den osäkerhet som finns
beträffande katalysatorernas dikväveutsläpp. Vpk delar miljöorganisationernas
uppfattning att det krävs en helt annan trafikpolitik än dagens.

Miljöanalys vid offentliga beslut

Inför offentliga beslut om investeringar eller tillförande eller förändring av
verksamheter görs alltid ekonomiska analyser. Det betraktas som en
självklarhet. Något annat vore oansvarigt. Det är lika angeläget att göra en
analys av ett besluts miljökonsekvenser och därmed låta miljöaspekterna bli
en tungt vägande del i beslutsunderlaget. Detta kräver ett annat sätt att
arbeta än dagens. Miljöanalyser är en nödvändig del i den process som ska
göra miljömedvetenheten till en grundläggande del i alla mänskliga aktiviteter.

- Vpk föreslår att varje offentligt beslut som påverkar miljön skall föregås
av och bygga på en analys av beslutets miljöeffekter. Motsvarande krav
måste kunna ställas på privata företag.

Åtgärder mot bilismen

Luftföroreningarna i tätorter härrör till mer än 90% från trafiken. Koloxid,
kväveoxid, kolväten och blyföreningar är alla välkända gifter som spys ut ur
avgasrören. Erfarenheter från bl.a. USA visar att katalysatorer på bilar inte
effektivt kan lösa några miljöproblem. Vissa nya miljöproblem uppstår
dessutom med katalysatorbilar. Den ständigt ökande bilismen (ca 5% per år)

Mot. 1988/89

Jo962

4

håller på att skapa olidliga förhållanden.

Det är aningslöst att hoppas att det går att ”asfaltera” bort de enorma
problem som bilismen förorsakar. Inget land har kunnat minska miljö-,
trängsel- eller trafikproblemen genom att investera i allt fler motorvägar.
Tvärtom alstrar nya motorvägar ytterligare biltrafik. Planerna på en bro över
Öresund måste liksom ScanLink-projektet stoppas en gång för alla. Motorvägsbygget
i Bohuslän är ett stort miljöpolitiskt misslyckande och är en
ekonomisk felsatsning utan motstycke. Vpk anser att det skall avbrytas
omgående. Det enda rimliga är att minska landsvägstrafiken och att parallellt
med detta göra omfattande satsningar på miljövänliga, bekväma och snabba
kollektivtrafiksystem.

Godstransporterna på landsväg har ökat ännu mer än personbilstrafiken.
Lastbilstransporterna utgör ett stort miljöproblem som måste angripas med
olika åtgärder. Förutom utbyggd kapacitet på järnvägen för godstransporter
krävs det en forcering av bestämmelserna om obligatoriskt skärpta reningskrav.
Det senare måste även gälla kraven på bussar.

Vpk anser inte att Sverige skall invänta andra länders samtycke till hårdare
krav och styrmedel för att minska bilismens miljökonsekvenser. Vi vill
hänvisa till vpk:s trafikpolitiska motioner (T 66, T 67, T 70, T 331 m. fl.)
inlämnade under allmänna motionstiden i januari 1988, samt till årets
motioner i samma ämne. I övrigt åberopar vi bl.a. miljöforskare Owe
Ljunghammers rapporter ”Kvävegödning av havet - vad beror den på?” och
”Räddar katalysatorn miljön” (juli resp. nov. 1988).

- Vpk föreslår att riksdagen ger regeringen i uppdrag att utarbeta en
handlingsplan med syfte att minska landsvägstrafiken samt att kraftigt
bygga ut framför allt spårbunden kollektivtrafik.

- Vpk föreslår att obligatoriska regler om skärpta avgaskrav för lätta
lastbilar och bussar införs från 1990 års modeller och för tunga lastbilar
och bussar från 1992 års modeller. Vi delar svenska naturskyddsföreningens
uppfattning att det med nämnda förslag blir överflödigt med
subventioner till dem som köper dieselfordon med förbättrad avgasrening.

- Vpk föreslår att kontrollen av katalysatorbilar skärps. Om en viss
bilmodell inte klarar uppställda krav skall detta leda till att alla sålda bilar
av denna modell åtgärdas. För katalysatorbilar som är äldre än 5 år (och
där tillverkaransvaret upphört) bör gränsvärdet för koloxidutsläpp vid
tomgångsprov i anslutning till årlig besiktning skärpas. En defekt
katalysator måste bytas ut.

- Vpk föreslår att sänkta hastighetsgränser införs fr.o.m. maj månad 1989,
dvs. 100 km/tim i stället för 110, 80 km/tim i stället för 90. Åtgärden kan
även på kort sikt minska utsläppen från landsvägstrafiken.

Naturvårdsverket

I sin egenskap av miljö- och naturvårdande myndighet visar detta statliga
verk ofta en märklig kolartro på de stora företagens miljöansvar. I
gemensamma kampanjer uppträder så naturvårdsverket i allians med
företagen så att motsatsförhållanden mellan ansvarig myndighet och oansva

Mot. 1988/89

Jo962

riga företag riskerar att komma i skymundan. Men erfarenheter visar att
mycket få företag visar miljöansvar på frivillig väg. Vpk anser att naturvårdsverket
måste skärpa sitt förhållningssätt gentemot de ekonomiskt mäktiga
företagen och miljösabotörerna.

”Miljöförstöringen innebär ett allvarligt hot mot vår överlevnad”, konstaterar
det ansvariga statsrådet helt riktigt i departementets bil. 16 till
budgetpropositionen. Men medan denna insikt omfattas av allt fler av dem
som i praktiken saknar makt och ekonomiska resurser växer hoten. Därför
behövs det mer av kurage, handlingskraft och ekonomiska resurser inte
minst hos miljömyndigheterna. Miljöarbetet måste bli intensivare på alla
fronter i samhället.

En av naturvårdsverkets uppgifter är miljöinformation. Idag finns en stark
medvetenhet om miljöproblemen och nödvändigheten att göra något åt dem.
Nu gäller det att till denna medvetenhet tillföra konkreta kunskaper som gör
det möjligt att på alla plan, från det individuella till de stora samhällsövergripande,
agera i enlighet med de krav natur och resurshushållning ställer.
Naturvårdsverket måste få ett tydligare uppdrag.

En nyckelgrupp i sammanhanget är lärarna. Det är i hög grad de som till
våra barn och ungdomar förmedlar kunskaper. Kommande generationer
måste bli bättre rustade för att kunna värna miljön. Miljöfrågor måste ges en
större plats i undervisningen. Också många ideella organisatoner gör stora
insatser i miljökampen. Utan deras insatser hade vi inte idag haft den insikt i
miljöfrågor som vi har. Hos dem finns mängder med kunskaper och
erfarenheter. De måste ges ekonomiskt stöd för att framställa material,
ordna studiecirklar m.m. Naturvårdsverket måste ges ett tydligt uppdrag att
dels stå lärarna till tjänst i större omfattning med information och vidareutbildningsmaterial,
dels stå den ideella miljörörelsen till tjänst med ekonomiska
och andra resurser.

Miljövårdsforskning

Forskning kring miljöproblem låter sig sällan delas upp i de traditionella
vetenskapliga disciplinerna. Sektorsövergripande forskning är en nödvändig
väg. Sådan forskning hindras ofta av att den inte passar in i de givna mallarna.
Angelägna projekt bollas mellan olika huvudmän. Naturvårdsverket måste
ta som sitt ansvar att särskilt stimulera sådan forskning genom projektbidrag
och på annat sätt.

- Vpk föreslår att naturvårdsverkets anslag skall ökas från nuvarande nivå
med 245 milj. kr, vilket inkluderar kraftig förstärkning till åtgärder mot
luftföroreningar och försurning.

Mot. 1988/89

Jo962

6

Hemställan

Med anledning av det i motionen anförda hemställs

1. att riksdagen hos regeringen begär förslag i syfte att ändra
lagstiftningen så att miljökrav på bl.a. företag styrs av vad naturen tål,

2. att riksdagen hos regeringen begär förslag som tillgodoser
kommunernas behov för att kunna sköta miljötillsynsarbetet,

3. att riksdagen hos regeringen begär förslag till straffskärpning för
miljöbrott,

4. att riksdagen beslutar att återinföra rättshjälp till enskilda
”miljöoffer”,

5. att riksdagen beslutar att miljöorganisationer skall ha rätt att
överklaga koncessionsnämndsbeslut,

6. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna att
koncessionsnämnden förstärks med fler miljösakkunniga personer,

[att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna att det finns
ett stort behov av utbildade miljöjurister,1]

7. att riksdagen beslutar anslå, utöver regeringens förslag,

30 000 000 kronor till Åtgärder mot havsföroreningar, B18, bil. 16,

8. att riksdagen beslutar anslå, utöver regeringens förslag,

13 000 000 kronor till B6, bil. 16, för naturvårdsåtgärder i jordbruket,

9. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförs om SAK AB,

10. att riksdagen beslutar förbjuda utsläpp av klorerade organiska
föreningar senast 1995,

11. att riksdagen beslutar om omedelbart förbud mot tillverkning av
blekt hushålls- och toalettpapper,

[att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad som i
motionen anförts om att göra Vallvik till en mönsteranläggning,2]

12. att riksdagen beslutar att varje offentligt beslut som påverkar
miljön skall föregås och bygga på en analys av beslutets miljöeffekter
samt att motsvarande krav ställs på privata företag,

[att riksdagen hos regeringen begär förslag till en handlingsplan för
att minska bilismen samt en utbyggnad av kollektivtrafik,1]

13. att riksdagen beslutar att införa skärpta avgaskrav för lätta
lastbilar och bussar från 1990 års modeller samt för tunga lastbilar och
bussar från 1992 års modeller,

14. att riksdagen beslutar att skärpa kontrollen av katalysatorbilar,

[att riksdagen beslutar införa sänkta hastighetsgränser fr.o.m. maj

månad 1989, 110 km/tim sänks till 100 km/tim, samt 90 km/tim sänks
till 80 km/tim,1]

15. att riksdagen beslutar anslå, utöver regeringens förslag,
245 000 000 kronor till naturvårdsverket,

Mot. 1988/89

Jo962

7

16. att riksdagen hos regeringen begär att SNV ges ett uppdrag att
särskilt stimulera sektorsövergripande forskning.

Stockholm den 25 januari 1989
Lars Werner (vpk)

Bertil Måbrink (vpk)
Lars-Ove Hagberg (vpk)
Margo Ingvardsson (vpk)
Viola Claesson (vpk)

Berith Eriksson (vpk)
Bo Hammar (vpk)
Hans Petersson (vpk)
Annika Åhnberg (vpk)

' 1988/89:Ub770

2 1988/89:N366

3 1988/89:T252

Mot. 1988/89

Jo962