med anledning av skr. 2018/19:34 Riksrevisionens rapport om investeringsstödet till särskilda boenden för äldre

Motion 2018/19:3019 av Michael Anefur m.fl. (KD)

Förslag till riksdagsbeslut

Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om en översyn av investeringsstödet till särskilda boenden och trygghetsboenden för äldre i syfte att göra stödet träffsäkert och så att fler kan ta del av det, och detta tillkännager riksdagen för regeringen.

Motivering

När investeringsstödet infördes gjordes det med de äldres möjlighet att få väl anpassade boenden som utgångspunkt. Fler äldreboenden var, och är, förutsättningen för att människor 85+ själva ska kunna välja när det är dags att flytta till gemensamhetsboende. Anledningen till att man vill flytta till ett boende varierar. En del är sjuka och svaga, andra känner att den ofrivilliga ensamheten inte längre går att uthärda. Således var grundtanken med investeringsstöd för äldreboenden alldeles rätt. Lika rätt är att noga utvärdera om stödet gett avsedd effekt och nått de grupper som avsågs. Om effekterna inte blivit som tänkt är det viktigt att anpassa stödet så att effekten blir den avsedda.

Riksrevisionen har granskat effekterna av investeringsstödet till byggande av särskilt boende för äldre (RiR 2018:24) och gör bedömningen att det inte går att påvisa att antalet boenden blivit större än om investeringsstödet inte funnits. Man kan heller inte påvisa att kvaliteten i vård och omsorg för äldre blivit bättre genom investeringsstödet.

Investeringsstödet har riktats till byggherren för att stimulera ett ökat byggande av särskilda boenden. Således har stödet riktats till uppförandet av byggnader och ett ökat antal boenden. Intentionen har självklart varit positiv. På många håll i landet fanns, och finns, en brist på adekvata äldreboenden, men enligt Riksrevisionen har inte investeringsstödet i någon högre grad bidragit till att öka byggnadstakten. Förmodligen skulle de flesta av boendena blivit byggda även utan investeringsstödet. Att olika regeringar vill stödja kommunerna är vällovligt, men lika viktigt är att olika åtgärder granskas och effekterna utreds. I fråga om det aktuella investeringsstödet nödgas vi konstatera att effekterna blivit mindre än förväntat gällande särskilt boende. Investeringsstödet har dock även gällt byggandet av trygghetsboenden, och där verkar, enligt Boverkets rapport 2013:7 Utvärdering av investeringsstödet till äldrebostäder, effekten ha varit betydligt bättre och mer tydlig. Enligt Boverkets undersökning uppger ”70 procent av de som hade beviljats stöd […] att stödet hade stor eller avgörande betydelse för deras beslut. Svaren tyder också på att stödet har haft särskilt stor betydelse för beslut att bygga trygghetsbostäder”.

Riksrevisionen har i huvudsak granskat investeringsstödet till byggande av särskilt boende för äldre under perioden 2007–2014. Det nuvarande investeringsstödet som infördes 2016, utan bortre gräns, är i allt väsentligt uppbyggt på samma sätt som investeringsstödet 2007–2014. Med den kunskap som Riksrevisionens granskning gett är det viktigt att regeringen snarast gör en översyn av dagens investeringsstöd till både särskilda boenden och trygghetsboenden i syfte att göra stödet mer träffsäkert och så att fler kan ta del av det.

Michael Anefur (KD)
Acko Ankarberg Johansson (KD)	Hans Eklind (KD)
Jimmy Loord (KD)	Pia Steensland (KD)
Roland Utbult (KD)