med anledning av skr. 2018/19:122 Det kyrkliga kulturarvet

Motion 2018/19:3118 av Roland Utbult m.fl. (KD)

av Roland Utbult m.fl. (KD)

Förslag till riksdagsbeslut

Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att kyrkan fritt och självständigt ska få utforma och genomföra sina uppdrag och tillkännager detta för regeringen.

Motivering

Regeringens skrivelse redovisar hur den kyrkoantikvariska ersättningen har använts under perioden 20022017. Skrivelsen behandlar också tillgängligheten till de kyrkliga kulturminnena, kunskaps- och kompetensfrågor, samverkan mellan Svenska kyrkan och myndigheterna inom kulturmiljöområdet samt det kyrkliga kulturarvets roll i samhället. Regeringen bedömer att den kyrkoantikvariska ersättningen har fördelats och använts i enlighet med de principer som slogs fast i samband med relationsändringen mellan staten och Svenska kyrkan.

Enligt överenskommelsen mellan staten och Svenska kyrkan (Ku2000/470/Ka) ska kyrkan svara för att de kyrkliga kulturminnena är tillgängliga för var och en i minst samma utsträckning som år 2000 när överenskommelsen tecknades.

Det kyrkliga kulturarvet är en tillgång som regeringen anser bör tas till vara i arbetet för ett hållbart samhälle. Därför ska den centrala samrådsgruppen och de regionala samrådsgrupperna verka för att fler samarbeten mellan Svenska kyrkan och andra samhällsaktörer kommer till stånd, i syfte att göra det kyrkliga kulturarvet till en angelägenhet för fler och bidra till ett hållbart samhälle i hela landet.

Kristdemokraternas invändningar

En god kulturpolitik måste sträva efter att ta till vara det värdefulla kulturella arv som tidigare generationer har lämnat efter sig. I kristdemokratiskt tänkande kallas detta ansvar för förvaltarskap. Detta förvaltarskap omfattar det materiella kulturarv som vi ser i form av t.ex. kulturhistorisk bebyggelse, fornlämningar och föremål men även immateriella värden som omfattar bl.a. de kristna seder och bruk som vuxit fram genom historien.

Det offentliga ska förhålla sig till de olika religiösa samfunden i enlighet med subsidiaritetsprincipen, dvs. vara stödjande och kompletterande i stället för styrande och ersättande. Det innebär att religiösa samfund, utifrån vårt lands grundläggande fri- och rättigheter, ska ges goda möjligheter att verka och utvecklas i frihet utan statlig styrning.

När nu regeringen vill göra det kyrkliga kulturarvet till en angelägenhet som ska bidra till ett hållbart samhälle i hela landet menar vi att det inte går ihop med kyrkans fristående roll från staten. Det är därför viktigt att man inte villkorar statliga bidrag med att kyrkan ska öppnas upp för vissa evenemang. Sådana påtryckningar är inte förenliga med kyrkans fristående roll från staten.

Vidare anser Kristdemokraterna att skrivelsen inte i tillräcklig utsträckning betonar vikten av de immateriella värden som kyrkan består av. Det kyrkliga kulturarvet handlar inte bara om byggnader, utan framför allt om de andliga värden och medmänskliga uttryck som kyrkans ursprung vilar på.

Roland Utbult (KD)

Acko Ankarberg Johansson (KD)

Michael Anefur (KD)

Pia Steensland (KD)

Hans Eklind (KD)

Gudrun Brunegård (KD)

Motionen bereds i utskott Motionskategori: Följdmotion Tilldelat: Kulturutskottet

Händelser

Inlämnad: 2019-06-11 Granskad: 2019-06-13 Bordlagd: 2019-06-14 Hänvisad: 2019-06-17
Yrkanden (1)